Cirkulära livsmedelssystem som begrepp härstammar från den industriella ekologin (van Zanten m.fl. 2019). Dess syfte är att reducera resursanvändning och miljöutsläpp genom att sluta cirkeln av inblandade material och substanser (Jurgilevich m.fl. 2016). Detta görs genom återanvändning och återvinning, antingen internt (inom själva jordbruket) eller externt (genom användning i andra industrier). För detta krävs praktiker… Fortsätt läsa Fördjupning B: Cirkulära livsmedelssystem
Månad: juli 2022
Argument 5: Djurhållning behövs för att förse oss med viktiga näringsämnen.
Globalt förser djurhållningen idag jordens befolkning med 18 procent av den energi och 40 procent av det protein som konsumeras (FAO 2018b), även om variationen är mycket stor mellan olika länder. Motsvarande siffror för Sverige är 29 respektive 55 procent, eftersom vi i likhet med andra höginkomstländer äter betydligt mer animaliska livsmedel (Livsmedelsverket 2012). Animaliska… Fortsätt läsa Argument 5: Djurhållning behövs för att förse oss med viktiga näringsämnen.
Argument 6: Djurhållningen behövs för att föda jordens befolkning.
Låt oss nu gå över till frågan om huruvida djurhållningen behövs för att producera tillräckliga mängder mat. Även om vi skulle kunna tillgodose oss alla viktiga näringsämnen utan djurhållning, så kanske vi inte utan en djurhållning kan producera livsmedel så det räcker åt hela befolkningen? Eftersom mat idag handlas på en global marknad ska vi… Fortsätt läsa Argument 6: Djurhållningen behövs för att föda jordens befolkning.
Argument 7: Djurhållningen är en del av vår historia.
Det hävdas ibland att vi kan rättfärdiga dagens djurhållning med argumentet att djuren behövs för att säkerställa vissa historiska värden, eftersom djurhållningen är en del av svensk lantbrukskultur eller att vi historiskt varit beroende av djuren för vår överlevnad. Den grundläggande tanken här är att tidigare beteenden, vanor, verksamheter, och så vidare, kan rättfärdiga liknande… Fortsätt läsa Argument 7: Djurhållningen är en del av vår historia.
Argument 8: Djurhållningen bidrar till öppna attraktiva landskap.
Djurhållningen i lantbruket levererar flera kulturella värden till exempel formar jordbruket landskapet runt våra städer. Här ska vi diskutera huruvida argument att djurhållning bidrar till ett attraktivt lanskap är ett hållbart och relevant argument för djurhållning. Hela 69 procent av Sveriges mark täcks av skog, till stor del granplantager. Det är näst mest i Europa… Fortsätt läsa Argument 8: Djurhållningen bidrar till öppna attraktiva landskap.
Argument 9: Att hålla djur skapar mening för lantbrukare och andra.
Ett ytterligare kulturellt tillika socialt värde hos djurhållningen är dess förmåga att skänka en meningsfull tillvaro till lantbrukare och andra som berörs av djurhållningen. Många lantbrukare som sysslar med djurhållning, kan vi anta, håller djur för att de gillar djur – de får en relation till sina djur. Djuren kan också skänka mening åt lantbrukare… Fortsätt läsa Argument 9: Att hålla djur skapar mening för lantbrukare och andra.
Argument 10: Djurhållningen behövs för ett konkurrenskraftigt jordbruk och arbetstillfällen.
Djurhållningen och speciellt mjölkproduktionen beskrivs ofta som “ryggraden i svenskt jordbruk”. I den svenska livsmedelsstrategin finns ett starkt fokus på just skapandet av nya jobb genom en ökad livsmedelsproduktion, inklusive en ökad produktion av animaliska livsmedel (Regeringskansliet 2020). Vi ska i detta kapitel fokusera på argumentet att djurhållningen behövs för att skapa konkurrenskraftiga jordbruksföretag och… Fortsätt läsa Argument 10: Djurhållningen behövs för ett konkurrenskraftigt jordbruk och arbetstillfällen.
Fördjupning C: Bör vi värna svensk djurhållning specifikt?
Ett argument för just svensk djurhållning som ofta hörs i debatten är att om inte vi producerar kött och mjölk i Sverige så kommer den produktionen att ske någon annanstans och då med större negativ påverkan. Som trenden ser ut nu så ökar den globala efterfrågan på animaliska produkter i och med att befolkningen ökar… Fortsätt läsa Fördjupning C: Bör vi värna svensk djurhållning specifikt?
Argument 11: Djurhållning i jordbruket är en förutsättning för biologisk mångfald i naturbetesmarkerna.
Ett vanligt förekommande argument för djurhållning i svensk debatt är att djur inom jordbruket behövs för att upprätthålla den biologiska mångfalden. Speciellt gäller detta bevarandet av de så kallade naturbetesmarkerna och därför ska vi här specifikt fokusera på argumentet att djuren behövs just för upprätthållandet av den biologiska mångfalden i just naturbetesmarkerna. Naturbetesmarkerna utgör några… Fortsätt läsa Argument 11: Djurhållning i jordbruket är en förutsättning för biologisk mångfald i naturbetesmarkerna.
Argument 12: Utan djurhållning blir det färre djur som kan bidra med djurvälfärd.
Det har argumenterats, inte minst från moralfilosofiskt håll, att djurhållningen kan motiveras på basis av dess positiva bidrag till välfärden och lyckan i världen. Även om djurhållningen – inte minst den konventionella – fått utså mycket kritik från både forskare och allmänhet just vad gäller bristande djurvälfärd (se Fördjupningsruta D), så kan djurhållning också ges… Fortsätt läsa Argument 12: Utan djurhållning blir det färre djur som kan bidra med djurvälfärd.