The agricultural sector stands for a large part of our contribution to climate change where the livestock stands for about 15 %, mostly from ruminants. To reduce the climate impact climate calculations can be executed to find possibilities for improvements. These calculations are complex with great uncertainties. A master thesis was performed with purpose to… Continue reading Evaluation of calculation tools for climate impact from milk- and beef production
Nytt forskningsprojekt
Kan det svenska livsmedelssystemet bli klimatneutralt till 2045? Förra året startade forskningsprogrammet Mistra Food Futures (https://mistrafoodfutures.se/sv/) som ska svara på bland annat den frågan. Forskningsprogrammet tar ett helhetsgrepp på det svenska livsmedelssystemet för att undersöka möjligheterna att uppnå ett hållbart livsmedelssystem som kan leverera hälsosam mat utan att tära på jordens resurser. Programmet leds av… Continue reading Nytt forskningsprojekt
Spikning av licenciatavhandling
I fredags (19 februari) så spikades avhandlingen “Food waste in the food service sector – Quantities, risk factors and reduction strategies“. Avhandlingen kommer att läggas fram och försvaras den 12 mars. Avhandlingen undersöker hur stort matsvinnet är i storköks- och restaurangsektorn, vilka risk faktorer som existerar och vad som kan göras för att minska svinnet.… Continue reading Spikning av licenciatavhandling
Miljömässiga mervärden med baljväxter som odlas och förädlas i Sverige
Svenska ärtor, bönor och linser kokade och förpackade i Sverige har väsentligt lägre klimatpåverkan än de importerade motsvarigheter vi finner i butikerna. Men om de svenska baljväxterna transporteras långt för förädling försvinner klimatvinsten jämfört med de importerade. Alla baljväxter är dock en mycket klimatsmart proteinkälla i förhållande till animaliskt protein. Att välja svenska baljväxter minskar… Continue reading Miljömässiga mervärden med baljväxter som odlas och förädlas i Sverige
Klimatsmart julmeny i radioprogrammet Klotet
Elin Röös medlem i Food systems gruppen kommenterar en klimatsmart utemeny i radioprogrammet Klotet och diskuterar effekter av COVID-19-pandemin på livsmedelsförsörjningen. Lyssna här: https://sverigesradio.se/avsnitt/1622705
The European Union’s hunger for soybean
In a recent paper published in Nature Food we show that halted soybean feed imports into the EU would favour ruminant animals such as cows and sheep over pigs and poultry. We also show that total production of animal-source foods in the EU would have to reduce if animal feed production is not to encroach… Continue reading The European Union’s hunger for soybean
New paper on the methodology behind the WWF-vegoguide
How can the environmental impact of plant based foods be evaluated and communicated to consumers? In a new paper published in the Journal of Cleaner Production, Hanna Potter Karlsson and Elin Röös describe the methodology behind the WWF-vegoguide presented in another blogpost. The guide was developed in cooperation between the researchers and WWF in a… Continue reading New paper on the methodology behind the WWF-vegoguide
“Less but better meat” – what does that mean?
Meat consumption in the Western world has to decrease and meat production practices have to improve. Eating “less but better meat” is a strategy put forward by a number of institutions and organizations as a strategy for increasing the sustainability of diets in high-income settings. But how much is “less” and what is “better”? In… Continue reading “Less but better meat” – what does that mean?
Nu är WWFs vegoguide ute!
Världsnaturfondern (WWF) Sverige har nu kompletterat sin Fiskguide och Köttguide med Vegoguiden – en guide för att hjälpa konsumenter välja mer hållbart även bland vegoprodukterna. Gruppens Hanna Potter Karlsson och Elin Röös har varit med och tagit fram bakgrundsdata och diskuterat metodutvecklingen med WWF. De flesta vegetabilier får grönt ljus inklusive grova grönsaker och baljväxter… Continue reading Nu är WWFs vegoguide ute!
Är det möjligt att förutsäga hur många elever som ska äta lunch?
Det uppskattas av livsmedelsverket att ungefär hälften av alla luncher som serveras i Sverige görs inom ramen för offentliga måltider. Skolan utgör en stor andel av dessa luncher, vilket kommer sig av en lagstiftad rättighet som möjliggör för elever att kostnadsfritt få ett mål mat varje skoldag. I och med att det är en rättighet… Continue reading Är det möjligt att förutsäga hur många elever som ska äta lunch?