Ett argument för just svensk djurhållning som ofta hörs i debatten är att om inte vi producerar kött och mjölk i Sverige så kommer den produktionen att ske någon annanstans och då med större negativ påverkan. Som trenden ser ut nu så ökar den globala efterfrågan på animaliska produkter i och med att befolkningen ökar och blir rikare. Eftersom svensk animalieproduktion har vissa fördelar vad gäller hållbarhet, till exempel mindre omfattande antibiotikaanvändning (SVA 2020), mindre klimatpåverkan (Lesschen m.fl. 2011; Weiss & Leip 2012; WRI 2021) och bättre djurvälfärd (World Animal Protection 2020) kan man argumentera för att de negativa konsekvenserna av djurhållningen skulle öka om svensk animalieproduktion inte ökar – köttet och mjölken skulle då produceras någon annanstans med högre påverkan per producerad enhet (WRI 2021). Genom att öka svensk export av kött kan vi bidra till minskad miljöpåverkan. Det här argumentet skulle vara hållbart om vi kunde säkerställa att de svenska animalieprodukterna ersätter sämre produkter. Det är dock inte helt lätt att fastställa att så verkligen blir fallet – det kräver bland annat att vi kan exportera de svenska dyra animaliska livsmedlen till områden där produktionen är sämre ur ett hållbarhetsperspektiv. Dessutom kan det finnas andra sektorer där Sverige har en större fördel vad gäller att producera varor med lägre miljöpåverkan. Om så är fallet borde vi i så fall hellre investera i dessa sektorer. Det pågår forskning för att klarlägga var Sverige har bäst möjlighet att bidra till mest klimatnytta genom handel.
Vi kan också här göra en jämförelse med den diskuterade utbyggnaden av oljeraffinaderiet i Lysekil som motiverades baserat på samma argument, det vill säga att vi i Sverige kan raffinera olja med lägre utsläpp än andra länder och om inte vi gör det kommer bara någon annan göra det, vilket då kommer orsaka mer utsläpp. Även här är argumentet hållbart, under förutsättning att raffinaderiet byggs någon annanstans där produktionen är sämre. Ändå protesterade många miljöorganisationer kraftigt mot utbyggnaden. Varför? Jo, dels eftersom ökade utsläpp (som både en utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil och ökad djurhållning i Sverige skulle leda till) inte är förenligt med Sveriges åtagande inom Parisavtalet som kräver att de territoriella utsläppen av växthusgaser minskar (det vill säga de utsläpp som sker i Sverige). Dessutom finner man argumentet att Sverige kan raffinera olja bättre än någon annan irrelevant då all användning av fossil energi måste upphöra. Man hänvisar också till vikten av att gå före i omställningen för att kunna förhandla fram skarpa internationella regler och överenskommelser. Det finns förstås flera väsentliga skillnader mellan djurhållning och oljeraffinering, men det grundläggande moraliska dilemmat är detsamma: är det rätt att investera i, producera och marknadsföra produkter som vi på global skala kraftigt behöver reducera men som idag (och inom väsentlig framtid) finns och efterfrågas?