Blog from the Environmental Engineering Research Group at SLU
ProCivitas privata gymnasium Àr en liten skola med elever som gÄr naturvetenskapsprogrammet och samhÀllsprogrammet. Skolan tillhandahÄller sina elever förelÀsningar om forskning en gÄng varje mÄnad, kallad för mÄnadens förelÀsare, med olika teman. Denna mÄnad var temat hÄllbara system dÄ Lovisa Lindberg frÄn Kretsloppsteknik Äkte dit men Àven Maria Westerholm frÄn institutionen av molekylÀra vetenskaper pÄ SLU Äkte dit och pratade om sin biogasforskning.
De senaste Ären har fluglarvsbehandling av biologiskt nedbrytbart material kommit upp som en attraktiv behandlingsteknik. Fluglarvsbehandling Àr en miljömÀssigt och ekonomiskt hÄllbar behandlingsmetod som följer principerna för cirkulÀr ekonomi. I fluglarvskompostering fÄs tvÄ produkter, fluglarver och behandlingsrest (kompost). Fluglarverna kan anvÀndas som proteinrÄvara i djurfoderproduktion medan behandlingsresten kan anvÀndas som gödningsmedel eller som rÄvara i en rötprocess. Efter avslutad komposteringsprocess siktas larverna ut frÄn behandlingsresten med en effektivtet pÄ ca 90%. Dock krÀvs en renhetsgrad pÄ >99% för att fluglarverna ska kunna anvÀndas som rÄvara i djurfoderproduktion, sÄledes krÀvs ett extra reningssteg. MÄlet med studien Àr att utvÀrdera reningsprocessens effektivitet. De parametrar som studeras Àr reningseffektivetet, vattenförbrukning och systemets skalbarhet för framtida industrialisering. Studien ingÄr i projektet 5 ton grön fisk i disk dÀr 5 ton fisk uppfödda pÄ lokala rÄvaror (bröd och grönsaksuppfödda larver som proteinkÀlla i fiskfodret) ska födas upp och sÀljas i Axfoods livsmedelsbutiker. För mer info om 5 ton grön fisk i disk, se:
https://www.slu.se/fakulteter/vh/forskning/forskningsprojekt/vilt-och-fisk/fem-ton-gron-fisk-i-disk/
https://www.axfoundation.se/projekt/5-ton-gron-fisk-i-disk
Kontakt: Cecilia Lalander, Cecilia.Lalander@slu.se
Syftet med projektet Ă€r att utvĂ€rdera hur enkelt systemet kan vara och hur snabbt processen gĂ„r. Studenterna driver detta experiment med syfte att producera foderprotein som sedan kan anvĂ€ndas för kyckling- eller fiskproduktion. Substratet Ă€r matresterna som annars skulle bli matavfall. Projektet vid skolan Ă€r en del av ett EU-samarbetsprojekt âEnvisingâ med fokus pĂ„ hĂ„llbarhet.
Följ lÀnken för att kolla larverna:
En artikel publicerades i Journal of Cleaner Production som ett resultat av det partnerskap som inrÀttades mellan Kretsloppsteknikgruppen vid SLU och doktoranden Ivã Guidini Lopes, en forskare frÄn São Paulo, Brasilien. Denna artikel behandlar hanteringen av avfall som genereras i vattenbruksföretag (fiskkadaver) av larver frÄn den svarta soldatflugan (BSF, Hermetia illucens).
Tidigare den hÀr veckan var ett fÄtal medlemmar i Kretsloppsteknik vÀrdar för en grupp av SIDA: s internationella trÀningsprogramdeltagare i Uppsala. NIRAS pÄ uppdrag av SIDA genomför ett antal internationella utbildningsprogram. Kretsloppsteknik Àr involverad som en del av detta program genom NIRAS med fokus pÄ deltagare frÄn bÄde asiatiska och afrikanska lÀnder. Under dessa besök lÀr vi ut, presenterar och gör teknikdemonstrationer genom fÀltbesök dÀr vi talar om sÀker nÀringsÄtervinning, kÀllseparerande sanitetssystem, hantering av organiskt avfall, socioteknisk systemanalys, etc.
I det hÀr seminariet, som modererades av Alejandro Jiménez frÄn Stockholm International Water Institute (SIWI), diskuteras olika aspekter av anstÀllning inom sanitetssektorn. Rémi Kaupp frÄn WaterAid presenterar WHO:s nyslÀppta rapport om HÀlsa, sÀkerhet och vÀrdighet för arbetare inom sanitetssektorn (https://www.who.int/water_sanitation_health/publications/sanitation-workers-report/en/). Martin Mawajje frÄn University of KwaZulu-Natal (Sydafrika) beskriver hur latrintömningsuppdrag kan formaliseras i informella omrÄden och ger exempel frÄn Kampala, Uganda. Daniel Ddiba, frÄn Stockholm Environment Institute (SEI) berÀttar om ett verktyg de utvecklat kallat REWAMP som kan uppskatta och jÀmföra det cirkulÀrekonomiska vÀrdet av sanitetsbaserade produkter frÄn olika sanitetsteknologier. Kretsloppstekniks Cecilia Lalander avslutar webinaret med att ge ett exempe pÄ hur fluglarvsbehandling kan implimenteras av entrepenörer inom sanitetssektorn.
PÄ torsdag förra veckan (31/10) var Björn och Cecilia frÄn kretsloppsteknik i VÀsterÄs och presenterade vÄr forskning inom avfallshantering med insekter pÄ Professor Erik Dahlquists jubileumsseminarium. Erik Dahlquist Àr professor i  energiteknik pÄ MÀlardalens högskola och har med sin lÄnga erfarenhet i processeffektivisering och processutveckling samutvecklat ventilationssystemet som behövs för effektiv fluglarvskompostering. Vi fick ocksÄ möjlighet att lyssna pÄ andra intressanta presentationer om batterier för den fossilfria framtidens behov och en skildring av hur det gick till nÀr den kollaborativa roboten YuMi utvecklades pÄ ABB. Erik avslutade seminariet med att ge en tillbakablick och framtidsprognos om energiproduktion och anvÀdning i frÀmst Sverige. Mycket intressant! Erik ska inte pensioneras, men kommer frÄn och med början av det nya Äret arbeta deltid som senior Professor. Vi hoppas pÄ fortsatt gott samarbete och önskar Erik lycka till och mer tid med familjen och sina triatlon-utamaningar.
Hur pĂ„verkas fett-halten och sammansĂ€ttningen hos larven av den Amerikanska vapenflugan av vad den Ă€ter? I vĂ„r senaste artikel publicerad i tidskriften Waste Management pĂ„visar Nils Ewald och medförfattare nya resultat kring denna frĂ„ga. Studien baseras pĂ„ elva försök dĂ€r larver av den Amerikanska vapenflugan (Hermetia illucens) matats med olika substrat baserade pĂ„ musslor, fisk, bröd och matavfall. Larvernas fett visade sig innehĂ„lla huvudsakligen mĂ€ttade fettsyror, framförallt laurinsyra, men sammansĂ€ttningen pĂ„verkades av larvernas vikt och vad de Ă„t. Till exempel innehöll de larver som matats med musslor och fisk bĂ„de EPA och DHA â tvĂ„ Omega-3 fettsyror som Ă€r av stort intresse för fiskodling. Det verkar dock som om innehĂ„llet av dessa fettsyror Ă€r för lĂ„gt för att kunna ersĂ€tta fiskolja i fiskfoder, men den skulle eventuellt kunna ersĂ€tta fraktionen av vegetabilisk olja. Andra potentiella anvĂ€ndningsomrĂ„det av larvernas fett skulle kunna vara produktion av livsmedel eller brĂ€nslen.
Alice Isibika och medförfattare har publicerat en ny studie i tidskriften Waste Management, om tillÀmpningen av förbehandlingar före BSFL-behandling av bananskal som Àr ett obalanserat substrat gÀllande fiber och nÀringsÀmnen, för att förbÀttra biokonverteringskvoten. De applicerade förbehandlingarna var icke-proteinkvÀve för balansering av kol/kvÀve, vÀrme- och mikrob- (svampar och bakterier) förbehandlingar för att bryta ned komplexa föreningar i mer lÀttillgÀngliga former i bananskalen som skulle konsumeras av BSFL. De fann att direkt tillsats av ammoniaklösning i bananskal och tillsats av bÄde svampar (Trichoderma, Rhizopus) och bakterier (BSFL-tarmbakterier) förbÀttrade BSFL-responseffektiviteten medan förbehandlingen med vÀrme inte förbÀttrade BSFL-behandlingen. För mikrobiell förbehandling visade sig att 14 dagar var den totala tiden för att uppnÄ tillrÀcklig nedbrytning av bananskalen för BSFL-konsumtion.
Vilket nöje att nu vara en del av detta spÀnnande och motiverade team pÄ SLU!!
Min hemmabas Àr pÄ Sandec, avdelningen för sanitet, vatten och fast avfall för utveckling, vid det schweiziska federala institutet för vattenvetenskap och teknik (Eawag). PÄ Sandec har jag arbetat sedan 1998, först som fastighetsforskare och sedan som chef och sedan 2015 som medlem i Eawag-direktoratet samtidigt som jag fortsatte min pÄgÄende forskning. Mina forskningsintressen ligger i det tvÀrvetenskapliga tillvÀgagÄngssÀttet för innovation och uppgradering av infrastruktur och tjÀnster i urbana omrÄden i lÄg- och medelinkomstlÀnder, med ett sÀrskilt fokus pÄ fast avfall och sanitet. ResursÄtervinning och valorisering av avfall för omrÄden med lÄg inkomst och medelinkomst har varit pÄ min tillÀmpade forskningsagenda sedan mÄnga Är. Utöver det har jag Àven hÄllit internationella program och projekt, publicerat vetenskapliga artiklar och bokkapitel om lÀmplig teknik och möjliggör miljöer i lÄginkomstomrÄden och arbetat i mÄnga internationella kommittéer, arbetsgrupper och juryer. Mina nuvarande projekt utvecklas kring frÄgor om avfall för BSF-proteinproduktion, plastavfallsflöden och möjliga Ätervinningsalternativ och senare tittar jag pÄ hantering av avfallsblöjor, sanitetsunderlag, uppförandeförÀndringsmekanismer för avfallssegregering och kostnadsmodellering av leveranskedjan.
