Category Archives: Climate impact

Organic and conventional Swedish pork production compared

Organic Swedish pig production according to KRAV’s regulations performed better than conventional Swedish pig production on 11 of 20 sustainability indicators if the comparison was made per kg of pork, and on 18 out of 20 indicators if the comparison was made per hectare. The indicators included both environmental, social and economic aspects. The organic pork had poorer economic sustainability at the farm and slaughterhouse level, but better at retail compared to the conventional one. Climate impact was the same for both systems, while organic production had a higher risk of eutrophication and acidification, but lower for ecotoxicity, negative impact on biodiversity and loss of soil carbon. The social risk for the pigs was significantly lower in organic production, but there are risks for social problems for workers and local communities associated with imported soy and the use of renewable energy.

In a so-called Life Cycle Sustainability Assessment (LCSA), the environmental, social and economic sustainability of Swedish organic pig production has been compared with that of Swedish conventional pig production. The results were calculated per 1000 kg of boneless cooked pork and per 1000 hectares of pig production. For the environmental part, common indicators such as climate impact, eutrophication and acidification were used, but also indicators that are less common such as toxicity to assess adverse effects from emissions of toxic substance (for example as a result of the use of pesticides), effects on biodiversity and the change in soil carbon.

With regard to social sustainability, so-called social life cycle analysis (SLCA) was used in which the “social risk” for workers (in feed production, on the pig farm and in the slaughterhouse), the local community, actors in the value chain, society, consumers and pigs was assessed based on a large number of social aspects on a scale from 0 (no risk) to 100 (very high risk). One aspect for workers was, for example, the risk of child labor. For example this was judged to be low for soy workers in Brazil (applies to imported soy in conventional production). The welfare of the pigs was assessed using 19 indicators that included, for example, the incidence of various diseases and injuries, outdoor access, access to roughage and distraction materials, etc. Data was obtained from previous scientific studies, statistics, reports and from a global database of social aspects (Soca). Risks in different subsystems were aggregated based on how long it took to produce 1000 kg of pork or conduct 1000 hectares of pig production. This means, for example, that the conditions for the pig during rearing plays a greater role than the conditions during slaughter, as the pig spends much longer time on the farm.

Economic sustainability was measured with the indicator Value Added / Life Cycle Costing (VA / LCC). This was calculated separately for the pig farm, the slaughterhouse and the retail. The Life Cycle Cost includes all running costs (including wages) that an operator (farm, slaughterhouse or retail) has for production and the Value Added is calculated as the price an operator receives for pork. The quota thus says something about the profitability of the farm, slaughterhouse and retail.

Life cycle sustainability assessment of Swedish organic and conventional pig production. The organic production is compared to the conventional one (normalised to 0.5 for all indicators) – gray dotted line. The gray solid black line is the organic production if the comparison is made per kg and the gray solid line if the comparison is made per hectare.

The results showed that the organic pig farm performed better than the conventional one on 18 of the 20 indicators examined when the production systems were compared per unit area. Conventional production performed better for the economic indicators for the farm and the slaughterhouse. Although the price of organic pork is higher, organic production had higher costs due to it being more labor-intensive and since it uses more feed than conventional production. This means a VA / LCC quota of less than one for organic production, which means that the price the farmer gets does not even cover the running costs. On the other hand, this quota for retail is significantly higher, 27 for organic and 13 for conventional, which signals a high willingness to pay for organic pork among consumers and high margins in the retail sector for both organic and conventional pork.

If the comparison is instead made based on the production of 1000 kg of pork, organic production performed better than the conventional one on 11 of the 20 indicators. In terms of environmental impact, both production systems had the same climate impact, while eutrophication, acidification and consumption of fossil resources were higher in organic production. Ecotoxicity, impact on biodiversity and ground carbon loss were lower in the organic production. In terms of social sustainability, the “social risk” was higher in organic production for workers and the local community, a result of social risks linked to organic soy from China and from accidents linked to renewable energy production. But for other actors, the social risk was lower for organic production, especially for pigs, it was significantly lower in organic production due to, among other things, larger spaces, outdoor access and access to roughage. However, there were indicators for pigs where the conventional system had a lower risk, for example in terms of the presence of parasites.

The authors conclude by stating that LCSA has the advantage of including both environmental, social and economic aspects in the sustainability analysis. Previous LCAs on pork have mainly dealt with the environmental aspects. However, choosing a number of relevant indicators can be difficult and the choice also affects the result, as well as how the indicators are designed and weighed together.

Read the whole study here:

Zira S, Rydhmer L, Ivarsson E, Hoffman R, Röös E (2021) A life cycle sustainability assessment of organic and conventional pork supply chains in Sweden. Sustainable Production and Consumption 28, 21-38. https://doi.org/10.1016/j.spc.2021.03.028

See also this study on SLCA for the two systems but using a slightly different methodology:

Zira S, Röös E, Ivarsson E, Hoffman R, Rydhmer L (2020) Social life cycle assessment of Swedish organic and conventional pork production. International Journal of Life Cycle Assessment. https://doi.org/10.1007/s11367-020-01811-y 

Kan det svenska livsmedelssystemet bli klimatneutralt till 2045?

Förra året startade forskningsprogrammet Mistra Food Futures (https://mistrafoodfutures.se/sv/)  som ska svara på bland annat den frågan. Forskningsprogrammet tar ett helhetsgrepp på det svenska livsmedelssystemet för att undersöka möjligheterna att uppnå ett hållbart livsmedelssystem som kan leverera hälsosam mat utan att tära på jordens resurser. Programmet leds av SLU  i samarbete med forskningsinstitutet RISE och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och involverar forskare från många olika discipliner. Dessutom deltar många olika organisationer och myndigheter.

Forskningsprogrammet utgår från ett systemperspektiv, vilket innebär att hela kedjan från jord till bord inkluderas. När målet att nå klimatneutralitet realiseras ska samtidigt också andra negativa konsekvenser på miljön minimeras, och systemet måste också vara hållbart ur ekonomiskt och socialt perspektiv.  

Food Systems-gruppen är involverad i flera delar av programmet, framförallt work package (WP) 4 och 5. I WP4 arbetar forskarna med att ta fram indikatorer för att mäta hållbarhet i livsmedelskedjan. WP5 går ut på att modellera det svenska jordbrukets klimatpåverkan och att utvärdera olika åtgärder för att minska den. Forskare i gruppen ingår även i WP2 som handlar om mål för livsmedelssystemet och också styrmedel, i WP3 om framtidsscenarier och i WP6 som handlar om livsmedelskedjan bortom jordbruket.

Flertalet forskare från Food Systems-gruppen deltar i arbetet med Mistra Food Futures, bland andra Per-Anders Hansson (projektledare), Elin Röös, Pernilla Tidåker, Niclas Ericsson, Kajsa Henryson, Hanna Karlsson Potter och Karin von Greyerz. 

Mer information finns på Mistra Food Futures hemsida https://mistrafoodfutures.se/sv/

Miljömässiga mervärden med baljväxter som odlas och förädlas i Sverige

Svenska ärtor, bönor och linser kokade och förpackade i Sverige har väsentligt lägre klimatpåverkan än de importerade motsvarigheter vi finner i butikerna. Men om de svenska baljväxterna transporteras långt för förädling försvinner klimatvinsten jämfört med de importerade. Alla baljväxter är dock en mycket klimatsmart proteinkälla i förhållande till animaliskt protein. Att välja svenska baljväxter minskar också negativ påverkan på biologisk mångfald och kan minska användningen av bekämpningsmedel.

Att öka konsumtionen av baljväxter är fördelaktigt både av hälso- och miljöskäl men idag kommer endast en procent av svenskarnas proteinintag från baljväxter. Och trots att ”lokalt” och ”svenskproducerat” är viktiga mervärden för konsumenter så fylls butikshyllorna med importerade baljväxter som transporteras långt. Idag finns heller ingen anläggning för att processa och förpacka baljväxter i tetra i Sverige, utan detta görs i Italien. I en nyligen publicerad studie i tidskriften Sustainable Production and Consumption har vi med livscykelanalys utvärderat fem olika svenska baljväxter (gula ärter, gråärt, åkerbönor, trädgårdsbönor och linser) odlade ekologiskt och konventionellt och sedan jämfört ärter, linser och trädgårdsbönor med vanligt förekommande importerade baljväxter i svenska butiker. I jämförelsen mellan inhemska och importerade baljväxter ingick även transporter, förpackning och processning/tillagning.

Resultaten visade mycket stora skillnader i energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Transporterna var avgörande för skillnaderna. Detta gällde särskilt lastbilstransporterna från Italien för tetraförpackade ärter och bönor. Svenskproducerade ärtor som såldes torra och kokades i hemmet hade bara en åttondel så stora utsläpp som importerade baljväxter som processades i Italien. Svenskproducerade ekologiska linser föll också betydligt bättre ut i jämförelsen än importerade linser.

Figur 1. Klimatpåverkan från svenska och importerade baljväxter.

Många av de importerade konventionella baljväxterna har hög användning av kemiska bekämpningsmedel mot ogräs och skadegörare. Flera av de länder som Sverige importerar mycket baljväxter från har dock ingen eller mycket bristfällig uppföljning av användningen av bekämpningsmedel i specifika grödor vilket gör det svårt att kvantifiera användningen och dess effekter. Många importerade baljväxter odlas dessutom i områden där påverkan på den biologiska mångfalden är stor.

Figur 2. Många baljväxter färdas en lång väg innan de når den svenska konsumenten och odlas i områden där höga återstående biologiska värden riskerar att förloras.

Höga hektarskördar brukar ofta ge lägre energianvändning och växthusgasutsläpp. Våra resultat visar att även låga skördar kan ge mycket låg miljöpåverkan om ärter eller linser samodlas med spannmål. Det är välkänt att baljväxter är värdefulla avbrottsgrödor i spannmålsodling och att deras tillskott av biologiskt fixerat kväve innebär viktiga miljövinster i odlingen. Men trots detta odlas baljväxter endast på ca 2 % av den svenska åkerarealen. Mer svenska baljväxter på tallriken är därför förknippade med många mervärden. Slutsatserna från vår studie är att såväl inköpare som konsumenter kan göra skillnad genom sina val.

Artikeln avslutas med följande rekommendationer för en hållbar produktion och konsumtion av baljväxter:
– Odla baljväxterna i en väl genomtänkt växtföljd, gärna samodlade med spannmål, använd fånggrödor där det är lämpligt samt förnybar energi. Minska eller undvik användningen av mineralkvävegödsel.
– Undvik långa transporter med lastbil, transportera baljväxterna torra med båt eller med järnväg, använd förnybara bränslen och optimerade handelsvägar.
– Undvik att köpa baljväxter i känsliga områden med hög biologisk mångfald och konventionellt odlade baljväxter från länder med hög användning av bekämpningsmedel.
– Köp baljväxter torra eller från förädlingsindustrier som ligger så nära slutkonsumenten som möjligt.

Läs mer i: Tidåker, P., Karlsson Potter, H, Carlsson, G., Röös, E. 2021. Towards sustainable consumption of legumes: How origin, processing and transport affect the environmental impact of pulses. Sustainable Production and Consumption 27, 496-508. doi.org/10.1016/j.spc.2021.01.017.

Studien finansierades av Formas och är en del av det större forskningsprojektet “New Legume Foods”. Mer att läsa om projektet finns på följande blogg; https://blogg.slu.se/new-legume-foods/.

New paper on the methodology behind the WWF-vegoguide

How can the environmental impact of plant based foods be evaluated and communicated to consumers?

In a new paper published in the Journal of Cleaner Production, Hanna Potter Karlsson and Elin Röös describe the methodology behind the WWF-vegoguide presented in another blogpost. The guide was developed in cooperation between the researchers and WWF in a process described in the Fig. 1 below. WWF was the project owner and were responsible for the final design decisions regarding aspects such as which products to include, target audience for the guide, evaluation criteria and thresholds. The researchers were responsible for collecting footprint data, test the evaluation criteria, and provided feedback on the design to WWF. Views on the guide from external stakeholders like consumer and trade organizations were consulted in workshops.

Fig. 1
Fig.1. Process of developing the Vego-guide.
From Karlsson Potter and Röös (2020). J of Clean Prod.

The environmental impact categories to include in the evaluation of the foods were selected from the planetary boundaries framework (Steffen et al., 2015) and the mid-point categories of ReCiPe (Huijbregts et al., 2016) based on a set of criteria including their relevance for plant-based products, importance for guiding consumers, availability of scientifically accepted evaluation methods and data availability. Four indicators were finaly chosen: climate impact, biodiversity impact, water and pesticide use. Thresholds for rating the different product as green star, green, yellow and orange were designed to be aliged with the WWF Meat guide and to relate to the absolute food system boundaries as presented in the EAT-Lancet report (Willett et al. 2019). All products were compared on a per kg basis despite their different functions and nutrient content, which instead were considered by applying different thresholds for food groups, e.g. the protein group was allowed a larger share of emission space as these are more demanding to produce and more valuable in diets than carbohydrates.  

Read the full paper here: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S095965262034765X

Ny kortkurs om matens klimatpåverkan från Uppsala kommun

Lär med om matens klimatpåverkan i kortkurs från Uppsala kommun och med medverkande forskare Elin Röös.

https://uppsala-matklimat.se

Uppsala kommun har utvecklat en ny webbkurs om hur man kan göra mer klimartsmarta val vid planering och lagning av mat. Forskare Elin Röös som tillhör Food Systems gruppen deltar i kursen och berättar hur klimatpåverkan från matproduktion uppstår. Kursen syftar till att ge deltagarna ökad kunskap om hur maten vi äter påverkar klimatet, men också att ge konkreta verktyg att använda sig av både i arbetslivet och i privatlivet. Kursen ägs av Uppsala kommun och medfinansieras av statliga Klimatklivet. Kursen ingår i projektet Klimatprofilering av restauranger. Projektet syftar dels till att minska utsläpp av växthusgaser från mat som serveras på restauranger i Uppsala, men också till att göra gäster, personal och privatpersoner mer medvetna om matens klimatpåverkan.

Kursen är nominerad till det prestigefyllda Publishingpriset i kategorin Utbildnings-/Instruktionssajter.