I det hÀr seminariet, som modererades av Alejandro Jiménez frÄn Stockholm International Water Institute (SIWI), diskuteras olika aspekter av anstÀllning inom sanitetssektorn. Rémi Kaupp frÄn WaterAid presenterar WHO:s nyslÀppta rapport om HÀlsa, sÀkerhet och vÀrdighet för arbetare inom sanitetssektorn (https://www.who.int/water_sanitation_health/publications/sanitation-workers-report/en/). Martin Mawajje frÄn University of KwaZulu-Natal (Sydafrika) beskriver hur latrintömningsuppdrag kan formaliseras i informella omrÄden och ger exempel frÄn Kampala, Uganda. Daniel Ddiba, frÄn Stockholm Environment Institute (SEI) berÀttar om ett verktyg de utvecklat kallat REWAMP som kan uppskatta och jÀmföra det cirkulÀrekonomiska vÀrdet av sanitetsbaserade produkter frÄn olika sanitetsteknologier. Kretsloppstekniks Cecilia Lalander avslutar webinaret med att ge ett exempe pÄ hur fluglarvsbehandling kan implimenteras av entrepenörer inom sanitetssektorn.
Category: Svenska
Björn och Cecilia pratar toaletter med P4 Uppland pÄ vÀrdstoalettdagen 19 november!
LĂ€nk till artiklen: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=7347546
LĂ€nk till hela reportaget: https://sverigesradio.se/avsnitt/1399159 (1:04:00 in i programmet)
Global webinar: Sanitet och sysselsÀttning World Toilet Day 2019
âFrĂ„ga inte vad anstĂ€llning kan göra för sanitet – frĂ„ga vad sanitet kan göra för anstĂ€llningâ.
Sida och partners inbegriper SEI, SLU, WaterAid, SIWI, Univ of KwaZulu-Natal och SuSanA, som firar vÀrldens toalettdag 2019, bjuder in dig till ett inspirerande webinar om de utmÀrkta men ÀndÄ outnyttjade drivkrafterna för företag, företagande och jobbmöjligheter som sanitetens vÀrdekedja representerar. Samtidigt kommer vi att uppmÀrksamma kritiska utmaningar som arbetstagare i sanitetsindustrin ofta stÄr inför och de ÄtgÀrder som behövs för att hantera dem.
Kom och gÄ med i konversationen torsdag 21 november kl 14.00-15.30 CET för att lÀra dig mer om att förbÀttra sanitetsverksamheten, för sanitetsarbetarna och de globala samhÀllen de tjÀnar.
GÄ med pÄ webinariet hÀr: http://seint.adobeconnect.com/seiwebinar/
Masterprojekt Mikroplastlösning – Proteinpolymer frĂ„n matavfall
Insektproteinbaserad polymerutveckling ger en ny alternativ resurs för plastproduktion som möjliggör utvinning av livsmedel frÄn matavfall. De amerikanska vapenflugslaverna omvandlar effektivt organiskt material i avfallet till sin egen biomassa som Àr rik pÄ protein. Att anvÀnda dessa proteiner för plastproduktion gör det möjligt att dra nytta av resurserna i matavfall som för nÀrvarande gÄr förlorade. Dessutom konkurrerar sÄdan produktion inte med livsmedelsproduktion till skillnad frÄn vissa andra typer av bioplast.
Master Projekt: Insektproteinresurs för plastproduktion
Den globala plastproduktionen ökar med ökande befolkningskrav och förpackningskrav. Produktionen av plastförpackningar ansvarar för nĂ€stan hĂ€lften av all plast som produceras i EU. För nĂ€rvarande finns det inga enkla sĂ€tt att Ă„tervinna plast frĂ€mst pĂ„ grund av att det finns flera typer av plast som inte sorteras ordentligt. Detta leder till en verklighet dĂ€r Ă€ven i utvecklade ekonomier Ă„tervinns majoriteten av plastförpackningar inte utan istĂ€llet dumpas, deponeras eller i bĂ€sta fall förbrĂ€nns. Ăven om det Ă€r viktigt att fortsĂ€tta arbetet mot bĂ€ttre segregering av plastavfall Ă€r det lika viktigt att hitta ett hĂ„llbart och förnybart rĂ„material för plastproduktion.
SLU har fÄtt en egen urinsorterande toalett!
Idag var en mycket spÀnnande dag pÄ Kretsloppsteknik dÄ vi fick ta emot en prototyp av den nydanande urinsorterande vattenklosetten, som har utvecklats av EOOS, Eawag och LAUFEN. Under den kommande mÄnaden kommer vÄr grupp tillsammans med SLU och Akademiska Hus att installera toaletten pÄ Institutionen för Energi och Teknik. Vi planerar sedan att ansluta toaletten till en urinsorteringsprototyp som vi har utvecklat. DÄ toaletten och urinsorteringstekniken integreras har de potential att utmana status quo inom sanitetssektorn och revolutionera den! Installationen finansieras med medel frÄn SLU:s klimatfond.
Ny publikation i Global Water Pathogen Project om Salmonella
Björn VinnerÄs och Annika Nordin har tillsammans med R Hasan, S Shakoor och I Keenum sammanstÀllt aktuell kunskap om Salmonella. VÄrt fokus i kapitlet har varit effekten pÄ salmonella i förhÄllande till nuvarande praxis och tillgÀnglig behandlingsteknologi. Behandlingsteknik för reduktion av Salmonella i avloppsvattenfraktioner kan delas in i tre huvudtyper: kemiska, biologiska och termiska. Vid jÀmförelse av inaktivering av Salmonella spp. med inaktiveringen av Escherichia coli Àr den senare nÄgot mer resistent mot de flesta behandlingar och kan dÀrför anvÀndas som en relevant indikator för salmonella under behandlingar. Salmonella har flera genetiskt drivna svar pÄ stress relaterade till behandlingarna, vilket ökar överlevnaden under extrema förhÄllanden. I detta kapitel presenteras inaktiveringstiden för salmonella i förhÄllande till pH, ammoniakkoncentration och temperatur. För pH hjÀlper de kemiska substanserna som bildas till inaktivering: vid högre pH Àr oladdad ammoniak den mest aktiva molekylen som förbÀttrar inaktiveringen medan bÄd karbonat och organiska syror inaktiveringen mer effektiv vid lÄgt pH. För vÀrmeinaktivering ger ökad torrsubstanshalt en högre överlevnad i behandlingen. Biologiska behandlingar pÄverkar överlevnaden, samtidigt som antalet livskraftiga Salmonella över tid minskar. Effekten av den biologiska behandlingen Àr emellertid svÄr att övervaka och kvantifiera och dÀrför rekommenderas förlÀngd behandlingstid för biologisk behandling om behandlingen inte kombineras med kemisk eller termisk behandling.
Avfallshantering med insekter vid jubileumsseminarium för Professor Erik Dahlquist
PÄ torsdag förra veckan (31/10) var Björn och Cecilia frÄn kretsloppsteknik i VÀsterÄs och presenterade vÄr forskning inom avfallshantering med insekter pÄ Professor Erik Dahlquists jubileumsseminarium. Erik Dahlquist Àr professor i  energiteknik pÄ MÀlardalens högskola och har med sin lÄnga erfarenhet i processeffektivisering och processutveckling samutvecklat ventilationssystemet som behövs för effektiv fluglarvskompostering. Vi fick ocksÄ möjlighet att lyssna pÄ andra intressanta presentationer om batterier för den fossilfria framtidens behov och en skildring av hur det gick till nÀr den kollaborativa roboten YuMi utvecklades pÄ ABB. Erik avslutade seminariet med att ge en tillbakablick och framtidsprognos om energiproduktion och anvÀdning i frÀmst Sverige. Mycket intressant! Erik ska inte pensioneras, men kommer frÄn och med början av det nya Äret arbeta deltid som senior Professor. Vi hoppas pÄ fortsatt gott samarbete och önskar Erik lycka till och mer tid med familjen och sina triatlon-utamaningar.
Bröduppfödda larver blir vÀldigt feta
Hur pĂ„verkas fett-halten och sammansĂ€ttningen hos larven av den Amerikanska vapenflugan av vad den Ă€ter? I vĂ„r senaste artikel publicerad i tidskriften Waste Management pĂ„visar Nils Ewald och medförfattare nya resultat kring denna frĂ„ga. Studien baseras pĂ„ elva försök dĂ€r larver av den Amerikanska vapenflugan (Hermetia illucens) matats med olika substrat baserade pĂ„ musslor, fisk, bröd och matavfall. Larvernas fett visade sig innehĂ„lla huvudsakligen mĂ€ttade fettsyror, framförallt laurinsyra, men sammansĂ€ttningen pĂ„verkades av larvernas vikt och vad de Ă„t. Till exempel innehöll de larver som matats med musslor och fisk bĂ„de EPA och DHA â tvĂ„ Omega-3 fettsyror som Ă€r av stort intresse för fiskodling. Det verkar dock som om innehĂ„llet av dessa fettsyror Ă€r för lĂ„gt för att kunna ersĂ€tta fiskolja i fiskfoder, men den skulle eventuellt kunna ersĂ€tta fraktionen av vegetabilisk olja. Andra potentiella anvĂ€ndningsomrĂ„det av larvernas fett skulle kunna vara produktion av livsmedel eller brĂ€nslen.
Ny publikation om förbehandling av bananskal för BSFL-kompostering
Alice Isibika och medförfattare har publicerat en ny studie i tidskriften Waste Management, om tillÀmpningen av förbehandlingar före BSFL-behandling av bananskal som Àr ett obalanserat substrat gÀllande fiber och nÀringsÀmnen, för att förbÀttra biokonverteringskvoten. De applicerade förbehandlingarna var icke-proteinkvÀve för balansering av kol/kvÀve, vÀrme- och mikrob- (svampar och bakterier) förbehandlingar för att bryta ned komplexa föreningar i mer lÀttillgÀngliga former i bananskalen som skulle konsumeras av BSFL. De fann att direkt tillsats av ammoniaklösning i bananskal och tillsats av bÄde svampar (Trichoderma, Rhizopus) och bakterier (BSFL-tarmbakterier) förbÀttrade BSFL-responseffektiviteten medan förbehandlingen med vÀrme inte förbÀttrade BSFL-behandlingen. För mikrobiell förbehandling visade sig att 14 dagar var den totala tiden för att uppnÄ tillrÀcklig nedbrytning av bananskalen för BSFL-konsumtion.