Category Archives: Svenska

Ny masterstudent gör examensarbete om metalloxidytor

Jag heter Linnéa och gör mitt examensarbete på Uppsala universitet (UU) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Jag går just nu min sista termin som civilingengör i molekylär bioteknik på UU. Jag är född och uppvuxen i Västerås men har bott och studerat i Uppsala sedan 2016. Jag hade aldrig varit på SLU innan mitt examensarbete, därför tycker jag att det är väldigt roligt att få upptäcka nya miljöer och träffa nya människor under mitt examensarbete!

Mitt examensarbete är ett samarbete mellan UU, SLU och två företag kallade Nanoform Science och Sanitation 360. Nanoform Science är ett företag som har utvecklat en teknik för att tillverka väldigt sura metalloxidytor vilka ska ha antimikrobiella egenskaper. Sanitation 360 är ett företag som vill omvandla människourin till torrt gödselmedel genom att använda behandlingssystem i anslutning till urinseparerande toaletter. Dessa två företag är båda intresserade av att undersöka dessa väldigt sura metalloxidytors egenskaper. Nanoform Science vill undersöka om ytorna har antimikrobiell aktivitet, då de skulle kunna utveckla ytorna till miljöer där biofilmer frodas, t.ex sjukhus, tandläkarmottagningar och avloppssystem. Sanitation 360 är intresserade av ytorna eftersom biofilmtillväxt i deras behandlingssystem leder till förlust av näring i deras gödselprodukt.

Under mitt arbete kommer jag främst fokusera på att utveckla en metod för att växa ureas-positiva biofilmer, därefter vill jag testa metoden på ytorna från Nanoform Science.

Docentföreläsning: Annika Nordin

Förra onsdagen höll kretsloppstekniks Annika Nordin sin docentföreläsning Safe resource recovery – managing microbial hazards of wastewater reuse systems. Om du av någon anledning inte hade möjlighet att närvara, misströsta ej, du kan se föreläsningen här:

https://www.dropbox.com/preview/Kretsloppsteknik/Docent%20lectures/Docent%20lecture%20Annika%20Nordin.mp4?role=work

Emma Enström undersöker Skånes matsystem

Jag heter Emma Enström och läser en master i Strategiskt miljöarbete på Lunds universitet. Min master är en naturvetenskaplig utbildning där jag läst om förorenad mark, blågröna lösningar, miljökonsekvensbeskrivningar men även om cirkulär ekonomi, livscykelanalys, styrmedel och systemanalys. Jag skriver mitt mastersarbete för Sweden Water Research i samarbete med Robin Harder på Kretsloppsteknik.

Studien syftar till att kartlägga näringsflöden inom region Skånes matsystem kopplat till det globala matsystemet. Studien inkluderar interna och externa flöden av näringsämnena N, P och K inom det befintliga mat-, jordbruks-och restströmssystemet. Studien kommer därmed att undersöka möjligheter och barriärer i en framtida, mer hållbar hantering av dessa näringsämnen. Studien är tänkt att bidra till den pågående diskussion i Skåne avseende näringsflöden i regionen samt ge en större förståelse för näringsflöden relaterat till matproduktion, konsumtion och restströmmar. Studien kommer även att utforska framtidsscenarier för att bidra med kunskap huruvida matkonsumtionen i Skåne kan stöttas av en lokal matproduktion. Metoden jag kommer använda mig av har utformats av Robin Harder och är en systemanalys som tar hänsyn till kopplingarna mellan ett regionalt matsystem och det globala matsystem som det är inbäddat i. 

Välkommen till vår nya doktorand, Abood!

Hej! Mitt namn är Abdulhamid Aliahmad, men eftersom att det är både svårt att läsa och uttala korrekt kallas jag för Abood. Jag är en miljöingenjör med en mångsidig miljöbakgrund som erhållits genom min kandidat, en 9 månaders praktik och två tidigare jobb i Palestina med fokus på sanitet. Jag har nyligen fått min masterexamen i energi- och miljöteknik med fokus på hållbarhetsteknik från Linköpings universitet. Mitt examensarbete har genomförts tillsammans med Volvo Construction Equipment (Swecon Anläggningsmaskiner) inom koldioxidneutralitet och utfördes enligt växthusgasprotokollet (GHG-protocol).

Nyligen har jag blivit en del av kretsloppsteknikgruppen på institutionen för energi och teknik på SLU och då som en doktorand där jag jobbar med Jennifer som min handledare. Mitt bidrag till projektet kommer att vara;

  • hållbarhetsanalys av näringsämnen gällande återvinningstekniker från sanitet, mestadels urin. Analysen kommer att utföras med hjälp av TIS (teknikinnovationssystem), LCA (livscykelanalys) verktyg och eventuellt QMRA (kvantitativ mikrobiell riskanalys).
  • hållbarhetsanalys av flera kriterier av system kommer att utföras med hjälp av fallstudier.

Prithvi Simhas föravhandlingsseminarium

Den 5 mars hade Prithvi sitt föravhandlingsseminarium: Alklaine Urine Dehydration – hur man torkar urin och återvinner näringsämnen. David Gustavsson från VA SYD/Sweden Water Research var Prithvis opponent vid seminariet och han frågade Prithvi om sina publicerade artiklar samt sin preliminära avhandling (eller kappa). Sammantaget var det mycket intressant och en lång diskussion om ämnen som reaktivt kväve- och ammoniakfångst, användningen av olika alkaliska substrat, användningen av IoT i sanitet och globala sanitetsutsikter. Med detta framgångsrika seminarium kommer Prithvi nu att gå vidare och ha sitt avhandlingsseminarium som planeras hållas den 2 juni i Uppsala och online via zoom. Vi tackar David igen för hans grundliga och insiktsfulla diskussion om ämnet!

Röda containrar på campus

Två behandlingsmoduler i form av modifierade fraktcontainrar (6m x 2,4m x 2,5m) har anlänt till Campus Ultuna och kommer att hysa larvproduktionen för våra djurfoderprojekt.

En modul (= första containern) är utformad för att bearbeta foder för BSF-larver. Denna modul är anpassad för malning och lagring av foderrester samt tvättning av de använda behandlingsboxarna. I samma modul sker också skörd, tvättning och torkning av larverna.

Den andra modulen (= andra containern) rymmer behandlingsenheterna, 22 ställningar med 11 lådor vardera. Varje låda i sig kan ge upp till 2 kg larvbiomassa uppfödda på fodergraderade organiska sidoströmmar. Containrarna är väl isolerade mot de nuvarande utomhusförhållandena på upp till -15°C och en stark ventilation håller inomhusmiljön vid optimala förhållanden.

I framtiden kan de två modulerna flyttas och placeras till alla områden med hög avfallsproduktion. Modulerna behöver var och en anslutning till el (32 amp) men endast en av modulerna behöver anslutas till vatten och avlopp.

Målet är att producera foder till vårt 5FiskiDisk-projekt, där vi föder upp larverna på bröd och grönsaksavfall. För kycklingprojektet fortsätter vi ett av våra projekt från sommaren 2020 och kommer att tillhandahålla totalt 320 kg levande larver till hönsen.

Projektet kommer att använda larver från flygkolonin på SLU-campus.

Tobias Eisert – ny praktikant i fluglarvslabbet

Jag heter Tobias Eiseret. Sedan augusti 2020 är jag i Uppsala som utbytesstudent. På mitt hemuniversitet i Kassel/Tyskland studerar jag ekologisk jordbruksvetenskap och håller på att avsluta min kandidatexamen. Ett av mina främsta intressen för mina studier är hållbara jordbruksmetoder. För mig är en fungerande näringscykel en viktig del av förbättrad hållbarhet inom jordbrukssektorn. Den två månader långa praktiken i fluglarvslabbet ger mig möjlighet att få lite inblick i detta specifika ämne för BSFL-kompostering men också mer generellt när det gäller datainsamling, planering och genomförande av experiment.

Användning av MgO för alkalisk uttorkning av människourin uppsamlat i källseparerade sanitetssystem

Vi publicerade nyligen en ny artikel om användningen av magnesiumoxid som ett alkaliskt substrat för uttorkning av urin i tidskriften Frontiers in Environmental Science.

https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fenvs.2020.619901/full

Sammanfattning: Efter att färsk människourin har alkaliserats för att förhindra den enzymatiska hydrolysen av urea, kan det torkas ut för att minska dess volym och för att producera ett fast gödningsmedel. I denna studie undersökte vi MgOs lämplighet att alkalisera och uttorka urin. Vi valde MgO på grund av dess låga löslighet (<2 gL−1) och relativt hög mättnadsgrad av ​​pH (9,9 ± 0,2) i urinen. Med hjälp av en laboratorieskala, dehydratiserade vi urin tillsatt till ren MgO och MgO blandat med substrat (biochar, vetekli eller kalciumhydroxid) vid en temperatur på 50°C. Vi fann att uttorkande urin tillsatt till en blandning av MgO (25% vikt/vikt), biokol och vetekli resulterade i en massreduktion av >90% och N-återvinning av 80%, och gav produkter med höga koncentrationer av makronäringsämnen ( 7,8% N, 0,7% P och 3,9% K). Genom att modellera den kemiska specieringen i urin visade vi också att ammoniakstrippning snarare än ureahydrolys begränsade N-återvinningen, eftersom urinen som användes i vår studie delvis hydrolyserades. För att maximera återhämtningen av N under alkalisk urinuttorkning med MgO, rekommenderar vi att man behandlar färsk/icke hydrolyserad urin vid en temperatur <40°C, skräddarsy torkningssubstratet för att fånga NH+4 som struvit och använda det adderade substratet för att begränsa molekylen diffusion av ammoniak. Att behandla färsk urin genom alkalisk uttorkning kräver endast 3,6 kg MgO-lock−1y−1 och en kostnad på US $ 1,1 cap−1y−1. Därför är användningen av sparsamt lösliga alkaliska föreningar som MgO i urinavledande sanitetssystem mycket lovande.

Kontakt: Prithvi Simha

Global undersökning av livsmedelskonsumenternas attityder till urinåtervinning

Resultaten från vår multinationella studie som undersökte cirka 3800 personers inställning till urinåtervinning från 16 olika länder publiceras nu i Science of the Total Environment och finns här: https://doi.org/10.1016/j.scitotenv.2020.144438.

Highlights:

– Tvärkulturella och nationella faktorer identifierade som förklarar respondenters attityder
– Respondenterna hade totalt sett en positiv attityd men var inte villiga att betala prispremier
– Sociala normer och kognitiv medvetenhet om urins fördelar och risker var start relaterade
– Uppbyggande av konsumenttillit via kontextspecifika meddelanden kan förbättra acceptansen

Våra huvudsakliga resultat sammanfattas bäst av den här bilden nedan, som visar hur starka föreningarna är för faktorer som förklarar livsmedelskonsumenternas attityd till human urin som gödselmedel. Faktorer är grupperade efter demografi, sociala normer, nytta/riskuppfattning, ämnen som respondenterna trodde normalt utsöndras i urinen och miljösyn. Prickar är proportionella och anger associeringsstyrkan (Cramers V-värden); bindestreck indikerar kategorier som inte kunde analyseras på grund av otillräcklig data.

Bild infogas inom kort.

Kontakt: Prithvi Simha