Presentation om larver för gymnasieelever från kontoret

Published

Fredagseftermiddagen den 23 april stod Lovisa Lindberg på sitt kontor och höll i en presentation om larver som alternativt fiskfoder för gymnasieelever från Värmdö kommun. Detta var en del av BSSC:s (Baltic Sea Science Center) temavecka på Skansen där olika experter bjudits in för att hålla föreläsningar anknutna till Östersjön. Klasser från 9:an och på gymnasienivå fick boka in sig på de olika föreläsningarna. Utöver föreläsningen så fick eleverna förberedande material i form av en populärvetenskaplig sammanfattning samt om det fanns någon typ av video tillgänglig. Som efterarbete kommer de läsa en vetenskaplig artikel relaterat till ämnet och få en överblick på hur en vetenskaplig artikel är skriven.

Rapport från tematiskt seminarium om återcirkulation av näringsämnen från stads- till landsbygdsområden

Published

I Sverige idag finns ett glapp mellan aktörer som arbetar inom avlopp-, och avfallsindustrin och aktörer som arbetar inom jord-, och lantbruk och livsmedelsindustrin. Samtidigt finns en vilja att överbrygga detta glapp. Den 5 november 2020 höll svenska näringsplattformen (SNP) och projektet Avloppsvattnets-slut ett gemensamt temaseminarium som hette Recirkulering av näringsämnen mellan stad och landvad vill gödselanvändaren ha? Vid detta digitala seminarium diskuterade 40 aktörer från den svenska livsmedels-, och avfallshanteringssektorn vilka egenskaper de önskade att gödselprodukter återvunna från olika sanitetssystem – källsorterande såväl som från konventionellt avlopp – skulle ha, samt hur användningen av dessa kan främjas. Som stöd i seminariet fanns en litteraturgenomgång och en uppsättning intervjuer och kartläggningar som förberetts till seminariet. Rapporten sammanfattar resultaten från detta seminarium.

Kan Sverige uppnå en cirkulär ekonomi för fosfor?

Published

Behovet av en mer cirkulär användning av näringsämnen, särskilt fosfor (P), har diskuterats i stor utsträckning i Sverige, inte minst som svar på den nysläppta utredningen om hållbar slamhantering (SOU 2020: 3). Hur skulle en övergång till en cirkulär ekonomi för fosfor kunna se ut? Hur mycket fosfor behövs för produktion av biomassa i Sverige? Och vilka möjligheter finns det att ersätta den, från jungfrulig källa, brett använda mineralfosforn med fosfor från sekundära källor?

Ny masterstudent gör examensarbete om metalloxidytor

Published

Jag heter Linnéa och gör mitt examensarbete på Uppsala universitet (UU) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Jag går just nu min sista termin som civilingengör i molekylär bioteknik på UU. Jag är född och uppvuxen i Västerås men har bott och studerat i Uppsala sedan 2016. Jag hade aldrig varit på SLU innan mitt examensarbete, därför tycker jag att det är väldigt roligt att få upptäcka nya miljöer och träffa nya människor under mitt examensarbete!

Mitt examensarbete är ett samarbete mellan UU, SLU och två företag kallade Nanoform Science och Sanitation 360. Nanoform Science är ett företag som har utvecklat en teknik för att tillverka väldigt sura metalloxidytor vilka ska ha antimikrobiella egenskaper. Sanitation 360 är ett företag som vill omvandla människourin till torrt gödselmedel genom att använda behandlingssystem i anslutning till urinseparerande toaletter. Dessa två företag är båda intresserade av att undersöka dessa väldigt sura metalloxidytors egenskaper. Nanoform Science vill undersöka om ytorna har antimikrobiell aktivitet, då de skulle kunna utveckla ytorna till miljöer där biofilmer frodas, t.ex sjukhus, tandläkarmottagningar och avloppssystem. Sanitation 360 är intresserade av ytorna eftersom biofilmtillväxt i deras behandlingssystem leder till förlust av näring i deras gödselprodukt.

Under mitt arbete kommer jag främst fokusera på att utveckla en metod för att växa ureas-positiva biofilmer, därefter vill jag testa metoden på ytorna från Nanoform Science.

Emma Enström undersöker Skånes matsystem

Published

Jag heter Emma Enström och läser en master i Strategiskt miljöarbete på Lunds universitet. Min master är en naturvetenskaplig utbildning där jag läst om förorenad mark, blågröna lösningar, miljökonsekvensbeskrivningar men även om cirkulär ekonomi, livscykelanalys, styrmedel och systemanalys. Jag skriver mitt mastersarbete för Sweden Water Research i samarbete med Robin Harder på Kretsloppsteknik.

Studien syftar till att kartlägga näringsflöden inom region Skånes matsystem kopplat till det globala matsystemet. Studien inkluderar interna och externa flöden av näringsämnena N, P och K inom det befintliga mat-, jordbruks-och restströmssystemet. Studien kommer därmed att undersöka möjligheter och barriärer i en framtida, mer hållbar hantering av dessa näringsämnen. Studien är tänkt att bidra till den pågående diskussion i Skåne avseende näringsflöden i regionen samt ge en större förståelse för näringsflöden relaterat till matproduktion, konsumtion och restströmmar. Studien kommer även att utforska framtidsscenarier för att bidra med kunskap huruvida matkonsumtionen i Skåne kan stöttas av en lokal matproduktion. Metoden jag kommer använda mig av har utformats av Robin Harder och är en systemanalys som tar hänsyn till kopplingarna mellan ett regionalt matsystem och det globala matsystem som det är inbäddat i. 

Välkommen till vår nya doktorand, Abood!

Published

Hej! Mitt namn är Abdulhamid Aliahmad, men eftersom att det är både svårt att läsa och uttala korrekt kallas jag för Abood. Jag är en miljöingenjör med en mångsidig miljöbakgrund som erhållits genom min kandidat, en 9 månaders praktik och två tidigare jobb i Palestina med fokus på sanitet. Jag har nyligen fått min masterexamen i energi- och miljöteknik med fokus på hållbarhetsteknik från Linköpings universitet. Mitt examensarbete har genomförts tillsammans med Volvo Construction Equipment (Swecon Anläggningsmaskiner) inom koldioxidneutralitet och utfördes enligt växthusgasprotokollet (GHG-protocol).

Nyligen har jag blivit en del av kretsloppsteknikgruppen på institutionen för energi och teknik på SLU och då som en doktorand där jag jobbar med Jennifer som min handledare. Mitt bidrag till projektet kommer att vara;

  • hållbarhetsanalys av näringsämnen gällande återvinningstekniker från sanitet, mestadels urin. Analysen kommer att utföras med hjälp av TIS (teknikinnovationssystem), LCA (livscykelanalys) verktyg och eventuellt QMRA (kvantitativ mikrobiell riskanalys).
  • hållbarhetsanalys av flera kriterier av system kommer att utföras med hjälp av fallstudier.

Prithvi Simhas föravhandlingsseminarium

Published

Den 5 mars hade Prithvi sitt föravhandlingsseminarium: Alklaine Urine Dehydration – hur man torkar urin och återvinner näringsämnen. David Gustavsson från VA SYD/Sweden Water Research var Prithvis opponent vid seminariet och han frågade Prithvi om sina publicerade artiklar samt sin preliminära avhandling (eller kappa). Sammantaget var det mycket intressant och en lång diskussion om ämnen som reaktivt kväve- och ammoniakfångst, användningen av olika alkaliska substrat, användningen av IoT i sanitet och globala sanitetsutsikter. Med detta framgångsrika seminarium kommer Prithvi nu att gå vidare och ha sitt avhandlingsseminarium som planeras hållas den 2 juni i Uppsala och online via zoom. Vi tackar David igen för hans grundliga och insiktsfulla diskussion om ämnet!

Röda containrar på campus

Published

Två behandlingsmoduler i form av modifierade fraktcontainrar (6m x 2,4m x 2,5m) har anlänt till Campus Ultuna och kommer att hysa larvproduktionen för våra djurfoderprojekt.

En modul (= första containern) är utformad för att bearbeta foder för BSF-larver. Denna modul är anpassad för malning och lagring av foderrester samt tvättning av de använda behandlingsboxarna. I samma modul sker också skörd, tvättning och torkning av larverna.

Den andra modulen (= andra containern) rymmer behandlingsenheterna, 22 ställningar med 11 lådor vardera. Varje låda i sig kan ge upp till 2 kg larvbiomassa uppfödda på fodergraderade organiska sidoströmmar. Containrarna är väl isolerade mot de nuvarande utomhusförhållandena på upp till -15°C och en stark ventilation håller inomhusmiljön vid optimala förhållanden.

I framtiden kan de två modulerna flyttas och placeras till alla områden med hög avfallsproduktion. Modulerna behöver var och en anslutning till el (32 amp) men endast en av modulerna behöver anslutas till vatten och avlopp.

Målet är att producera foder till vårt 5FiskiDisk-projekt, där vi föder upp larverna på bröd och grönsaksavfall. För kycklingprojektet fortsätter vi ett av våra projekt från sommaren 2020 och kommer att tillhandahålla totalt 320 kg levande larver till hönsen.

Projektet kommer att använda larver från flygkolonin på SLU-campus.