Att bygga hus i trä – vinst varje gång?

av Ida Andersson, Örebro Universitet

”Fler bostäder ska byggas i trä. Det minskar klimatpåverkan och jobb skapas i hela landet.”

Så sa statsminister Stefan Löfven vid riksdagens öppnande i september 2017. I Sverige höjs allt fler röster för ökat träbyggande, vilket påstås kunna bidra till klimatomställning i byggindustrin. Det antas också leda till fler jobb och fler investeringar, framförallt på landsbygden där tillverkningen finns. Omfattande politiska satsningar har gjorts för att öka det industriella träbyggandet i Sverige, som bl.a. kopplas till grön ekonomi och regional tillväxt. Denna utveckling kan förstås genom tre parallella processer:

  1. Den svenska brandskyddslagstiftningen ändrades 1994 inför Sveriges medlemskap i EU, vilket möjliggjorde att hus högre än två våningar fick byggas i trä. Detta hade tidigare varit förbjudet sedan 1874. Industriellt träbyggande är således något relativt nytt i Sverige.

  2. Trä kan tack vare fotosyntesen lagra koldioxid i träkonstruktioner, en naturligt nedärvd egenskap som genom det växande engagemanget för klimatet har hamnat i blickfånget. Dessutom kan ett klokt skogsbruk och återplantering skapa förutsättningar för förnyelsebar produktion.

  3. Andra moderna byggmaterial som exempelvis stål och betong är ändliga resurser och kräver dessutom stor mängd energi för att produceras. Jämförande beräkningar mellan olika byggmaterial från bland annat Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin visar att använda trä i byggandet istället för betong och stål, har potential för klimatvinster.

Med tiden har fler hållbarhetsargument tillkommit för industriellt träbyggande: Inomhusklimatet påstås vara gynnsamt för boende, och arbetsklimatet för dem som bygger blir varmare och tystare jämfört med att bygga i betong. Med en hög prefabriceringsgrad, det vill säga att stora delar byggs färdigt inne i fabrik, kan dessutom många arbeten genomföras inomhus och på marknivå. Trä är ett relativt lätt byggmaterial vilket kräver mindre markberedningsarbete och färre transporter jämfört med betong. Kort sagt, listan på fördelar som lyfts fram med industriellt träbyggande kan göras lång. Men är det då så enkelt som att bygga hus i trä alltid resulterar i att alla vinner? Nja, riktigt så enkelt är det såklart inte.

Inom byggindustrin finns det en hel del kritik som framförts. Från ingenjörshåll framförs synpunkter gällande träbyggnaders långsiktiga hållbarhet, underhåll, brandsäkerhet, risk för fukt, utmaningar med akustik och vind mm. Från ett marknadsperspektiv framförs argument om att ett ensidigt fokus på trä skapar en oschysst konkurrenssituation i relation till andra byggnadsmaterial. En annan utmaning är att det är relativt få i Sverige som vet hur man bygger i trä och industriellt träbyggande är inte en del av det storskaliga utbildningssystemet. Men jag tänkte inte uppehålla mig vid denna typ av kritik i detta blogginlägg.

I min forskning har jag studerat relationen mellan industriellt träbyggande och diskussioner om hållbar utveckling. Utifrån detta arbete vill jag här problematisera bilden av industriellt träbyggande från tre hållbarhetsperspektiv:

  1. När miljö- och klimatfrågor kopplas samman med strategier för tillväxt finns det en överhängande risk att dessa frågor blir ett medel för att stimulera mer tillväxt snarare än ett mål i självt (dvs. att uppnå mer miljönytta). I det industriella träbyggandet blir den utvecklingen tydlig, då miljö- och klimatvärden sällan inkluderas i den tekniska utvecklingen av byggsystemen. Dessa värden läggs istället till när trähus ska marknadsföras, och tas dessutom mer eller mindre för givna. Ett exempel på detta är träets förmåga att binda koldioxid som återkommande används som argument för varför träbyggandet ska öka. Samtidigt pågår ingen diskussion om hur kolsänkor kan användas för att ytterligare öka klimatnyttan med träbyggande, utan snarare bara hur förmågan att lagra koldioxid är en positiv effekt av att bygga i trä.

  2. Många av de hållbarhetsargument som förs fram om träbyggande hamnar i konflikt med varandra. Ett enkelt exempel är detta: Industriellt träbyggande beskrivs som ett sätt att bygga billiga bostäder, vilket förutsätter en hög grad av standardiserad produktion. Samtidigt framhålls även möjligheterna till ny och storslagen arkitektur genom att bygga i trä. Detta uppnås i regel dock inte genom standardiserad produktion, utan tvärtom genom en flexibel och föränderlig produktionsprocess där varje plats unika förutsättningar vägs in vilket också ger högre kostnader. Dessa värden (och många andra) hamnar alltså i konflikt med varandra, vilket inte uppmärksammas i särskilt stor utsträckning i dagens debatt om hållbara trähus.

  3. Olika aktörer framhåller olika hållbarhetsargument med industriellt träbyggande vilket skapar osäkerhet om vilka värden som egentligen ska adresseras. Ett exempel är de många kommunala träbyggnadsstrategierna som finns i Sverige. Här finns stor diskrepans om vilken slags hållbarhet som avses: det kan handla om kommunala varumärken, jobbskapande, energieffektivitet, lokala byggnadstraditioner, cirkulär ekonomi, bioekonomi, förtätning osv. vilket skapar en begreppsmässig glidning och sämre förutsägbarhet om vilken typ av hållbar utveckling som ska uppnås genom träbyggande. Liknande exempel finns bland såväl privata som offentliga aktörer.

Att bygga i trä kan innebära vissa vinster för hållbar utveckling, det har tidigare forskning slagit fast. Det saknas dock en diskussion om hur dessa vinster kan kombineras, och inte minst hur konflikter dem emellan ska hanteras. Det finns dessutom utrymme för det industriella träbyggandet i Sverige att utvecklas i riktning mot ännu mer hållbarhet och ta höjd för bl.a. biologisk mångfald. Att endast förlita sig på de av slumpen nedärvda egenskaper utan att reflektera över dessa i vidare perspektiv på hållbar utveckling riskerar att sätta träbyggandet i hållbarhetens baksäte, och inte i den ledarposition som många tillskriver det industriella träbyggandet idag.

Ida Andersson
Universitetslektor vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet
ida.andersson@oru.se
https://www.oru.se/personal/ida_andersson 


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *