av Elisabet Öhrn, professor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet
Forskning om unga människors liv och utbildning är i hög grad forskning om stadens unga. Det innebär bland annat att kunskapen om ungas marginalisering och bristande delaktighet utgår från livet i begränsade urbana sammanhang. Specifika behov och problem utanför städerna döljs, liksom betydelsen av kategoriseringar som klass, migration och kön i och mellan olika områden.
Forskningsprojektet Landsbygdens unga (Vetenskapsrådet 2014-2017) har haft som syfte att bidra med kunskap om ungdomars villkor, delaktighet och inflytande speciellt i rurala kontexter. Hit hör intresse för hur ungdomar ser på den egna platsen, sin utbildning och sina möjligheter nu och framgent, hur undervisningen förhåller sig till den lokala omgivningen och ungas möjligheter till arbete och social delaktighet. Hit hör också frågor om vad som framstår som likartade och olika problem i urbana och rurala omgivningar. I studien ingick sex skolor i olika slags landsbygdsmiljöer i norra och södra Sverige, från såväl glesbygd som de/industrialiserade småorter i inland och kustområden. Studien genomfördes som en etnografi, med observationer i och utanför klassrummet, samtal med lärare och elever samt formella elevintervjuer. Materialet omfattar bland annat 340 timmars klassrumsobservationer i årskurs 8 och 9 samt 136 elevintervjuer (68 flickor och 68 pojkar).
Storstadsforskningen har ofta pekat på skolans bristande stöd för att unga i marginaliserade områden ska förstå sin position och kunna agera i relation till den (till exempel Beach & Sernhede, 2011). I det avseendet utgör studiens glesbygdsskolor en stark kontrast. Där presenteras den egna omgivningen och dess tillgångar som värdefull både för de lokala invånarna och för landet som helhet. Naturen framställs inte som den idyll en del tidigare forskning pekar på (till exempel Leyshon, 2008), utan som en påtaglig materiell och social tillgång. Som sådan används den konkret i undervisningen. I dessa skolor formuleras också en kritik mot metrocentriciteten, dess romantisering av naturen och bristande politiska förståelse för de materiellt krävande villkor landsbygdens befolkning lever under. I studiens småorter märks inte samma värdering av den egna platsen, och dess relation till staden framställs snarast i termer av sin likhet med och närhet till storstaden och resten av världen. Även om unga människor och skolans undervisning generellt relaterar till staden, sker det alltså på mycket olika sätt.
Frågan om unga vill flytta eller stanna på uppväxtorten är central i landsbygdsforskning (se till exempel Waara, 2011), och den kommer också upp när unga i den här studien reflekterar över sin framtid. Hur angelägen frågan ter sig och vilken riktning den tar varierar. Generellt är det viktigt om ungdomar uppfattar att det finns arbete på platsen som gör att de kan försörja sig om de stannar kvar. Övervägandena varierar också beroende på om orten har gymnasium och i så fall vilka program. För unga som bor i samhällen med ett utbud av olika gymnasieutbildningar eller med pendlingsavstånd till sådana utbildningar, förefaller frågan om att stanna eller flytta delvis skjutas upp till efter gymnasiet. För övriga blir frågan mer akut, eftersom redan valet av gymnasieutbildning kan stå mellan att bo kvar eller flytta. Att flytta åtföljs av ekonomiska överväganden som i en del fall innebär att ungdomarna och deras familjer tvingas ta ställning till om de har råd. Studien pekar i det här avseendet på ekonomins centrala betydelse för de ungas utbildningsplaner.
De intervjuade ungdomarna talar sällan om sociala relationer, kontroverser eller skillnader i termer av social klass, social bakgrund eller ekonomi. I det avseendet förefaller storstadsungdom mer benägen att explicit tala om social klass eller att hänvisa till människors inkomst och utbildningsnivå (och migrantbakgrund) som viktig för deras sociala position (till exempel Öhrn, 2011). Detta kan höra samman med att social bakgrund och migration framstår som mindre tydliga i rurala omgivningar där de inte visar sig lika konkret i form av segregerat boende och skolval som i staden. Men det finns en likhet mellan de studerade landsbygdsskolorna och tidigare studerade stadsskolor i betoningen av plats som ett uttryck för sociala och materiella relationer. I urbanforskning är platsen tydligt klassad och etnifierad (till exempel Arnesen, 2002; Gitz-Johansen, 2003). I studiens landsbygdsskolor pekar platsen snarast på relationen mellan centrum och periferi; mellan boende i centralorten (där skolan finns) och utanför, och mellan stad och landsbygd.
(Detta är en något omarbetad version av ett bidrag med samma titel i Vetenskapsrådets Resultatdialog 2018, s 129-132).
För ytterligare läsning, se t ex Öhrn, E & Beach, D. (2019). (Eds). Young people’s life and schooling in rural areas. London: the Tufnell Press.
Elisabet Öhrn
Professor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet
elisabet.ohrn@gu.se
Referenser
Arnesen, Anne-Lise. (2002). Ulikhet og marginalisering. Med referanse til kjønn og sosial bakgrunn. En etnografisk studie av sosial og diskursiv praksis i skolen. Oslo: Oslo universitet, Unipub Forlag.
Beach, Dennis & Sernhede, Ove. (2011). From learning to labour to learning for marginality: school segregation and marginaliaation in Swedish suburbs. British Journal of Sociology of Education, 32(2), 257-274.
Gitz-Johansen, Thomas. (2003). Representations of ethnicity: How teachers speak about ethnic minority students. I D. Beach, T. Gordon & E. Lahelma (Red.), Democratic education. Ethnographic challenges (s 66-79). London: The Tufnell Press.
Leyshon, Michael. (2008). The betweeness of being a rual youth: inclusive and exclusive lifestyles. Social & Cultural Geography, 9(1), 1-26.
Waara, Peter. (2011). Mellan något och någon – forskning om ungdom på landsbygden. I P.Möller (Red.), Vem bygger landet? Vilnius: Gidlunds förlag.
Öhrn, Elisabet. (2011). Class and ethnicity at work: segregation and conflict in a Swedish secondary school. Education Inquiry, 2(2), 345-355.