Ett blogginlägg av Tommy Larsson Segerlind och Marcus Box vid ENTER forum, Södertörns högskola
Foto: Affischplank för Kosters företagare, Tommy Larsson Segerlind.
Forskningsfronten inom entreprenörskap och företagande har alltmer kommit att betona att forskare behöver kontextualisera sina modeller och teorier. Man driver här tesen att så länge vi inte har utforskat specifika lokala eller regionala faktorer så kan vi inte utgå ifrån att det finns generella variabler och teoretiska modeller som förklarar skillnader i entreprenöriella eller andra ekonomiska aktiviteter på en plats.
En annan utgångspunkt i detta forskningsperspektiv är det som i forskningen kallas ”everyday entrepreneurship”, det vill säga vardagens entreprenörskap. Antagandet bakom detta begrepp är att om inte vardagen i stort fungerar för företagaren så fungerar inte heller företagandet. Finns inte ett fungerande lokalsamhälle runt företagaren så fungerar inte företagandet. Och om företagandet inte fungerar kan detta leda till ett sämre fungerande lokalsamhälle – exempelvis på grund av att verksamheter läggs ned eller att företag flyttar ut. Detta samspel kan alltså skapa antingen negativa eller (förhoppningsvis) positiva lokala, regionala eller nationella samhälleliga effekter över tid. Speciellt tydligt kan detta ses i ö- och skärgårdssamhällen.
Foto: Sjögrenska villan på Bullerö, Marcus Box.
Även om det här blogginlägget kommer handla om ö och skärgårdsföretagande, tänker vi börja med lite sifferexercis. Som tidigare blogginlägg har uppmärksammat är Sverige det land som har flest öar i hela världen. En sak som karaktäriserar svenska öar ur ett internationellt perspektiv, är att dessa är relativt små. Den stora majoriteten av alla dessa öar är obebodda. Andra är bebodda men är sammankopplade med fastlandet med broar. Enligt SCBs (2022) senaste uppdaterade statistik har Sverige 541 öar som är befolkade utan fastlandsförbindelse med bro. Av dessa hade 411 öar en befolkning på mindre än 10 personer. Det är totalt omkring 93 000 personer som bor på dessa 541 öar. Räknar vi bort Gotland så handlar det om runt 33 000 personer. Det vi vill ha sagt med denna statistik är att Sverige har många små ö- och skärgårdssamhällen och över 100 öar med en befolkning mellan 10 och 1000 personer.
Även om ett fåtal öar är klassade som tätorter, är i stort sett alla dessa öar glesbygder. Öar och skärgårdar är dock en glesbygd som avskärmas av vatten som gör det till en speciell typ av glesbygd. Dessa små skärgårdssamhällen kan vara både resilienta och uthålliga – men också sköra. Ett tecken på det sistnämnda är att mellan åren 2010 och 2020 har antal befolkade öar utan fast förbindelse minskat med 37 stycken. Bilden är inte entydig då befolkningen på Sveriges bebodda öar samtidigt har ökat med 3000 personer. Dock så går denna befolkningsökning att härleda till större öar, som Gotland (plus 2907 i ökad befolkning mellan 2010 och 2020), med bilfärjor med nära tillgänglighet till större tätorter, samt till öar som utifrån politiska beslut har garanterats ett minimum av samhällsservice. Men för att få denna samshällservice krävs det att oftast ett visst antal fastboende samt ett fungerande näringsliv på ön.
Foto: Småbåtshamn och färja vid Kostersundet mellan Sydkoster och Nordkoster, Tommy Larsson Segerlind.
Även om Sverige är en ö-nation så vet vi väldigt lite om vad som skapar förutsättningar för ett starkt och hållbart företagande på våra mindre skärgårdsöar och i våra skärgårdssamhällen. Vad är det som gör mindre ö- och skärgårdssamhällen bobara, hållbara, och levande över tid och året runt? Vad är det för typ av företag och branscher som existerar på våra mindre öar och vart skapas nya arbetstillfällen för skärgårdens befolkning? Detta är bara några av mer övergripande frågeställningar som har uppkommit i den inventering som gjorts i projektet tillsammans med skärgårdarnas intresseorganisationer och forskare som visat intresse för ö- och skärgårdsfrågor.
Även om forskningen kring dessa frågor är synnerligen bristfällig ur en svensk kontext, så behöver inte forskningen börja från noll. Något som behöver lyftas fram är dock att man ofta ensidigt fokuserat på besöksnäringen på öarna. Däremot finns många andra branscher som är minst lika viktiga för att skapa arbetstillfällen. Alltför många politiska initiativ och projekt har enbart kopplats till besöksnäringen. Snarare borde forskningen studera hur olika näringar på öarna är kopplade till varandra och hur dynamiken mellan dessa ser ut.
Foto: Hamnen på Åstol, Tommy Larsson Segerlind.
Det finns också studier som pekar på att just specifika lokala eller regionala kontextuella faktorer för just öar och skärgårdssamhällen har påverkan på företagens överlevnad och utveckling. Bara för att nämna några av dessa faktorer finns indikationer på att civilsamhällets organisering på öarna, såväl som tillgängligheten till vardaglig samhällsservice, spelar en betydelsefull roll för företagens dynamiska utveckling.
Svenska öar och mindre skärgårdssamhällen och dess företagande och entreprenörskap är angelägna att forska om, ur ett brett samhällsperspektiv. Samtidigt är mindre ö-samhällen relevanta ur ett forskningsperspektiv i och med att de lämpar sig för just kontextuella och jämförande studier. Sådana studier kan också generera viktig teoretisk kunskapsutveckling.
Det är hög tid att vitalisera svensk ö- och skärgårdsforskning ur ett samhällsperspektiv! Egentligen är det en gåta att det inte har gjorts förut.
Foto: Solnedgång på Sandskär, Nämdöfjärden, Marcus Box.
Förslag på fortsatt läsning
Rytkönen, P., Merouani, Y., Box, M. & Larsson Segerlind, T. (2022) Ö- och skärgårdsturism under pandemin, Slutrapport. Södertörn Working Papers 2022:1. http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1653293/FULLTEXT02.pdf
Booth, P., Chaperon, S. A., Kennell, J. S. & Morrison, A. M. (2020) Entrepreneurship in island contexts: A systematic review of the tourism and hospitality literature, International Journal of Hospitality Management, Volume 85, 102438, https://doi.org/10.1016/j.ijhm.2019.102438
Rytkönen, P., Larsson Segerlind, T., Onn, G., Degerstedt, L., Kaipainen, M. (2019) Facing business challenges with the Stockholm Archipelago as a context: A comparative study of entrepreneurial responses and local development on three islands Baltic Worlds, XII(2): 74-86. http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1343451/FULLTEXT01.pdf
1 kommentar