Att forska om öar och skärgårdar i en svensk kontext

Ett blogginlägg av:

  • Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia och lektor i företagsekonomi, Södertörns högskola
  • Lotten Hjelm, Egenföretagare, ordförande i Skärgårdarnas Riksförbund, ordförande i Nämdö Green Archipelago.
  • Ulf Westerberg, Egenföretagare, ordförande i Skärgårdens Intresse och Kontaktorganisation.

Ö-bor säger ofta att öar är ”inte glesbygd, de är gles glesbygd”. Att gå till tandläkaren, besöka frisörsalongen i staden, eller åka till jobbet är betydligt mer komplicerat för den som bor på en ö utan fastlandsförbindelse än för den som bor på fastlandet. Trots relativt korta avstånd, räknat i antal kilometer, är kombinationen båt, buss, tåg eller bil ofta komplicerad. En till synes vardaglig resa för att göra vardagliga saker kan ta omfattande tid i anspråk och omvandlas till en logistisk balansakt. Detta är bara ett av många exempel som illustrerar varför öar som samhällelig kontext behöver studeras utifrån ett eget perspektiv, nämligen ön.  Men vad är det som gör ö-kontexten till en speciell sådan? Vad omfattar forskningsfältet ö-forskning? Och varför behöver svensk forskning samla krafter ”från vida fält” kring ö-frågan?

Bild: Enda kvarvarande yrkesfiskebåt på Åstol. Fotograf: Håkan Tunón.

Sverige har över 260 000 små öar och ett stort antal skärgårdar, både runt Sveriges alla kustområden, men också i insjöar. Om man räknar bort Gotland, bor det idag mer än 30 000 personer på relativt små öar utan fastlandsförbindelse och det finns mer än 500 öar med permanent, folkbokförd befolkning. Statistiken visar att antalet befolkade öar har minskat stadigt under de senaste 100 åren. Enligt samma siffror hade 400 öar färre än 10 invånare under 2018, en siffra som visar att många ö-samhällen har nått en kritisk befolkningsmängd. Att räkna ö-befolkningen utifrån folkbokföring kan dock vara missvisande. Många är folkbokförda på fastlandet men vistas ändå stora delar av året på sina respektive öar. Trots ö-samhällenas historiska överlevnadsförmåga finns det nu indikationer på att många ö-samhällen riskerar att ha svårt att överleva över tid.

Små öar utan fastlandsförbindelse har både likheter och skillnader med fastlandsbaserad glesbygd. Öar har ofta begränsat med resurser och lider av brist på agglomerationeffekter, därför är marknaderna små och möjligheterna till permanent anställning på plats begränsade. Öar är ofta mer känsliga för förändringar i miljö och annan extern påverkan än andra områden. Samtidigt har ö- och skärgårdssamhällen en historia och kultur som bygger på en stor anpassningsförmåga och att man har fått förlita sig på sig själva, utan myndigheters hjälp och stöd. Även om det finns variationer så påverkas många skärgårdssamhällen av en långsiktig negativ befolkningstrend.

Bild: Åstol, Bohusläns skärgård. Fotograf: Håkan Tunón.

Utmaningarna till trots utgör öar viktiga områden för rekreation och i en svensk kontext utgör öar viktiga symboler på både regional och nationell nivå. Bilder på svenska öar och skärgårdar används således flitigt för att förmedla en attraktiv bild av Sverige både i besöksnäringssammanhang, men också för bilden av Sverige som en nation som har fantastisk och ren natur. I EU-sammanhang omfattas öar av det särskilda politikområdet ”Mountain, Islands and Sparsely Populated Areas” i vilken öar ses som platser där framtidens rena energilösningar skall byggas och som viktiga områden för rekreation och naturupplevelser. Trots att öar omfattas av ett eget policyområde på EU-nivå, saknar Sverige idag en sammanhållen politik för öar och skärgårdar. Avsaknaden av egen sammanhållande politik är bara ett av många skäl till att mer kunskap om ö-frågor behövs.

Vad säger tidigare forskning om öar?

Ö-forskning är inte ett stort forskningsområde i Sverige. Men den forskning som ändå finns har oftast handlat om besöksnäringen och så kallade ”second homeowners”. Ett tydligt särdrag och en konsekvens av besöksnäringens ökade betydelse över tid är att öbefolkningar ofta är direkt eller indirekt beroende av inkomster från sommarturismen. Detta gör att den ekonomiska aktiviteten fluktuerar över året.

En annan, och internationellt viktig fåra i forskningen belyser ö-samhällenas relation till världen utanför ön och det ekonomiska, sociala och kulturella avståndet mellan ö-samhällen och fastlandssamhället. Även om en ö är belägen nära en storstad kan det faktiska avståndet i praktiken vara betydande – en öbo kan inte bara ‘kliva in i bilen och köra till stan’. I den vetenskapliga litteraturen kallas de specifika förhållanden som påverkar öars utvecklingsmöjligheter och öbornas handlingsfrihet för insularitet. Begreppet beskriver den specifika typ av periferalitet som kännetecknar öar och som ofta anses utgöra ett utvecklingshinder för ö-samhällen. Insularitet förstärker en känsla av närhet till den naturliga världen och avståndet till fastlandet. Svenska öar och skärgårdar utgör inget undantag. Sverige är rikt på öar och många av dessa ligger nära en storstad. Men trots detta kan det ekonomiska, sociala och kulturella avståndet till storstäderna och urbana områden vara omfattande.

Ö-samhällen är dock inte maktlösa. En del forskning pekar på att ö-samhällen kan vända samhälleliga och andra utmaningar till möjligheter genom att dra nytta av öns resurser och mobilisera lokalsamhället och lokala resurser. Möjligheten att skapa positiva utvecklingstrender anses vara beroende av kvaliteten på de egenskaper som kännetecknar sociala relationer på lokal nivå, så kallat socialt kapital, men också av kulturella värden liksom lokala formella och informella normer och regler som påverkar ö-samhällen i antingen positiv eller negativ riktning.

Forskningen belyser också den komplexa fragmentisering som påverkar öar och skärgårdar och som omfattar både rumsliga och institutionella dimensioner. Det kan vara olika infrastrukturlösningar som inte är anpassade efter ö-samhällenas verklighet, eller lagar och regler som är svåra att tillämpa i en ö-kontext. Ett exempel är strandskyddet som begränsar möjligheterna att bygga nära vatten, men som är en nödvändighet på vissa öar när viss lagstiftning kräver ombyggnation eller nybyggnation för att klara miljöstandarder, eller branschspecifika krav. En ganska ny fåra i forskningen är ‘ö- och skärgårdsrelationer’ (island and archipelagic relations). Begreppet används för att beskriva de komplexa och ofta svårförståeliga kopplingar mellan öar i en skärgård, mellan enskilda öar och fastlandet och mellan hela skärgården och fastlandet. En ytterligare dimension som ger upphov till skillnader i hur öar och skärgårdar påverkas av externa faktorer är om ön eller skärgården ligger i en tillväxtregion eller i glesbygd. Allt ovanstående är särdeles relevant i en svensk kontext, men den svenska ö-forskningen ligger ännu i sin linda.

Ett nationellt nätverk för att främja forskning om öar och skärgårdar

Merparten av det som utgör kärnan i ö-forskning har tillkommit med fokus på öar i andra länder. Och även om öar delar vissa universella särdrag, finns det också stora skillnader beroende på i vilket land och vilken region de är belägna, de rumsliga och institutionella särdrag som påverkar lokalsamhället på den plats där ön är belägen, vilka typer av naturresurser som finns tillgängliga, samt den variation i dagliga utmaningar som påverkar olika öar på olika platser. Om vi exempelvis jämför Malta, som ligger mitt i Medelhavet, och Holmön, som ligger i Kvarken, skulle vi kunna konstatera att Malta är en egen stat med självbestämmanderätt över samtliga frågor som påverkar malteserna och som under de senaste åren har utmanats av  stora skaror migranter som korsat Medelhavet i förhoppning om att få ett bättre liv eller en fristad i Europa. Lokalsamhället på Holmön tampas istället med en bristande och osäker transportinfrastruktur, med de utmaningar som följer när havet varje år fryser och ön blir isolerad, avsaknaden av en lokal skola, vilket tvingar familjer med barn i skolåldern att flytta till fastlandet, samt effekterna för öns attraktivitet i besöksnäringssammanhang, den biologiska mångfalden och den lokala ekonomin när forna betesmarker växer igen. Dessa och andra skillnader är en viktig anledning till att mer forskning om öar behövs.

I Sverige har forskare från vitt skilda vetenskapliga fält bedrivit ö-forskning, fast under deras respektive discipliner. Men det finns ett behov att göra såsom man gjort i andra länder, nämligen att samla forskare från olika vetenskapliga fält, med vitt vilda perspektiv, metoder och forskningsfrågor under det vetenskapliga paraplyet ”ö- och skärgårdsforskning”.

En gemensam satsning av forskare från Göteborgs Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Södertörns högskola, samt representanter för ö-samhällen genom Skärgårdarnas Riksförbund och Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation tog sig under 2022 an uppgiften att arbeta för att främja svensk ö-forskning genom att genomföra en inventering av befintlig ö-forskning i Sverige, samt organisera två nationella nätverksträffar med deltagare från hela landet. Syftet med nätverksträffarna var att hitta formerna för ett långsiktigt nätverksarbete, och dra upp riktlinjerna för återkommande, årliga forskningsmöten med fokus på svensk ö-forskning.

Spännande forskningsområden

Under de två nationella träffarna identifierades fyra större tvärvetenskapliga forskningsteman, nämligen:

  • ”Samarbeten, dialoger och förvaltningsfrågor”. Temat inkluderar ökat behov av kunskap om vad öar och skärgårdar är för typ av kontext, och om dialog (eller brist på dialog) mellan civilsamhället på öar och beslutsfattare på olika håll och nivåer.
  • ”Tillstånd, näringsliv och transporter”.
  • ”Samhälls- och välfärdsfrågor”. Temat inkluderar frågor om lokala räddningsvärn, en kunskap om skol- och äldrefrågor, och boendelösningar för platser där det är svårt att få bygglov, m.m.
  • ”Naturresurser, miljöfrågor och kunskap”. Temat inkluderar behov av folkbildningsinsatser om havs- och skärgårdsfrågor, behov av forskning inom traditionell kunskap, samt ökad självförsörjning.

Några viktiga medskick från ö-borna var behovet av samordning i forskning genom fler samarbeten mellan ö-samhällen och forskare och samverkan mellan olika lärosäten och olika discipliner, att tillgängliggöra forskningsresultat genom poddar, kortfilmer eller mer tillgängliga visuella kommunikationslösningar, att lokal kunskap tas tillvara genom medborgarforskning, samt ökad följeforskning av de många utvecklings- och andra projekt som återkommande genomförs av myndigheter, konsulter eller civilsamhället.

Vill du vara med?

Under 2022 har över 80 personer träffats och bidragit i aktiviteterna. Forskare och en och annan student från Göteborgs universitet, Chalmers, KTH, Mälardalens universitet, SLU, Åbo Akademi, samt Södertörns högskola deltog jämte engagerade representanter för olika ö-samhällen, från Ven i Söder till Holmön i norr.  Ett flertal forskningsansökningar planeras och bearbetas just nu. Men vi ser gärna att fler med intresse för ö-frågor ansluter till nätverket och till framtida forskningsmöten. För att vara med behöver du kontakta oss genom att skicka ett meddelande till enter@sh.se. Alla är välkomna!

Vi välkomnar er också till nätverkets första nationella forskningskonferens som ska gå av stapeln den 12-14 oktober 2023. Mer information om detta kommer inom kort.

Vid datorn,

Lotten Hjelm, Paulina Rytkönen och Ulf Westerberg.

Bild: Nämdöskärgården. Fotograf: Håkan Tunón.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *