Intressanta program om de fyra sädesslagen på radio!

I fyra program fokuserar programmet ”meny” (P1) på de svenska sädesslagen och deras intressanta historia.  Det senaste programmet handlade om råg. Det finns avsnitt om havre och korn, och snart sänds sista avsnittet om vete.
Medverkar i programmet gör Matti Wiking Leino agronom, med kunskap i agrarhistoria. Matti har också skrivit boken Spannmål – svenska lantsorter. Odlarexperten som intervjuas är Niclas Dagman från Västgötaslätten, och brödbagaren Anna Groneberg med vana att baka på äldre mjölsorter.

Råg är det oförståeliga sädesslaget, svårast att få grepp om, säger Matti . Råg har vi haft en otrolig massa sorter av. Det fanns fyra huvudgrupper – vårråg, höstråg, vinterråg och sommarråg. I programmet bakas ”sträcklingar” med rågmjöl och sälspäck. Intressant!

Matti Wiking Leino

Ett program behandlar korn. Kornet var störst och viktigast under lång tid och är vårt mest allsidiga spannmål. Det har använts till bakning, gröt, öl, foder och nu även till whisky.

Det första programmet handlar om havre. Havre kan inte jäsa och har alltid setts ner på. Havre saknar gluten och havremjöl har därför ingen förmåga att jäsa och ge ett luftigt bröd. Ändå gjordes det bröd på det förr. Men idag har havreprodukter ökat i popularitet, till exempel havremjölk. Skrädmjöl är ett mjöl på rostad havre – man kan göra utsökta drömmar på skrädmjöl, och tillsätta i bröd! – Det kommer att bli mer odling av havre säger Niclas. Tillsammans med korn är havre bland det bästa man kan äta och den är dessutom lättodlad.

Lantkorn från Jämtland

Vi vill passa på att önska en riktigt GOD JUL! Passa på att göra produkter med gamla lantsorter, använd helkorn för att koka julgröten med istället för ris! Eller prova att baka kakor eller bröd med dinkel eller Ölandsvete. Det kommer ett inlägg i vinter om var ni kan köpa gamla spannmålssorter. Hälsningar från Karin

Alternativ julgröt !

Bröd bakade med gamla spannmålssorter tävlade i årets SM i mathantverk.

I mitten av oktober gick 2019 års SM i mathantverk av stapeln i Högbo Bruk strax utanför Sandviken. SM i mathantverk lockade i år ett rekordstort antal tävlande. Tävlingsbidrag av  bröd, kakor, sylt, glass, vinäger, korvar, ostar, pastejer med mera, hade skickats in till  jurypaneler i olika grenar. Hela 542 produkter från 182 företag i 45 klasser bedömdes av 19 olika jurygrupper!

 Inom kategorin bageri finns ett flertal klasser varav den mest spännande såklart är Surdegsbröd med kulturspannmål. För att få delta i klassen ska brödet bakas på 100% kulturspannmål och får inte innehålla något annat än mjöl, salt, vatten och surdeg.
Exempel på dessa är emmer, enkorn, spelt och svedjeråg. Som lantsort räknas till exempel Ölands lantvete, Dala lantvete och Hallands lantvete.

Vilka härliga bröd juryn får sätta tänderna i !

Vid utvärderingen av bröden bedöms tre kategorier; utseende, konsistens och smak & doft. De första två kan ge vardera max fem poäng och den sista max 10 poäng. Smak och doft viktas alltså högst vid bedömningen. Alla bröd i kulturspannmålsklassen var bakade med en stor andel vetemjöl och det gjorde att det låg nära till hands att jämföra bröden med de i klassen Surdegsbröd med vete, en riktig högprestigekategori. I den jämförelsen stod sig kulturspannmålsbröden mycket bra och tog hem de högsta poängen från juryn. Juryns arbete följs upp med ett bedömningsseminarium där de tävlande bagarna får diskutera bedömningen med juryordföranden, ett mycket välbesökt och uppskattat inslag vid SM.

Vinnaren i kulturspannmålsklassen

Vid årets bedömningsseminarium framkom önskemål om utbildning i bakning med kulturspannmål, något som Eldrimner nu undersöker möjligheten att genomföra i samband med föreningen Allkorns årsmöte 2020.  Denna spännande förening kommer vi att berätta mer om i kommande bloggar! 

Hälsningar från Karin (projektledare) & Caroline Lindö, juryordföranden i Kulturspannmålsklassen och en av projektets bakexpert.

Gamla rågsorter är så coola!

En äldre rågsort, bilden är tagen i Danmark.

Gamla spannmålssorter, speciellt råg, kan bli väldigt höga. Bilden visar en äldre sort som mäter cirka två meter. Svedjeråg kan till och med bli uppemot 2.5 meter! Det är dock inte bara själva rågkärnorna som är värdefulla, utan även råghalm har många användningsområden – speciellt från de äldre sorterna.

Halmen används framför allt till foder och strö för djuren. I Sverige används dessutom ungefär 100 000 ton halm per år som bränsle, en mängd som skulle kunna utökas framöver.

Halm används också i tillverkning av halmtak, stolsitsar, korgar, bikupor, hattar med mera. Den är också fin att tillverka prydnader av, som julbockar och annat pynt. Men all halm kan inte tas bort från fälten, utan den bör ibland plöjas ner på åkern för att jorden ska behålla sin produktionsförmåga.

Det senaste är att använda halmstrå av råg som sugrör. Yngre företagare har tagit fram dessa från Fulltoftarågen – rören tvättas och blir alldeles utmärkta sugrör!

Att halmen varit viktig genom tiderna märks också på att den finns med i talesätt som att ”gripa det sista halmstrået” eller ”ler och långhalm” som betyder att två saker hör starkt ihop.

Sugrör av råghalm – skapat av de unga företagarna ”Raw Straw”

Vi kommer att prata mer om gamla rågsorter i andra blogginlägg framöver. Nu blev det mycket fokus på råghalmen.

Hälsningar från Karin

Gröt på kulturspannmål – danskarna ligger i framkanten

Efter en trivsam sommar med både spannmålsaktiviteter och lite semester är vi då åter tillbaka på SLU. Först kommer några berättelser från en Nordisk kulturspannmålskonferens i Danmark strax efter midsommar. Många möten och nya historier fick vi från danska forskare, lantbrukare och företagare. Först ut är gröt – och det är mycket mer spännande av vad det låter!

Spannmål är så mycket mer än bröd. De gamla sädesslagen kan man till exempel göra spännande och goda gröträtter av. I Köpenhamn finns det en butik som lyfter gröten till kulinariska höjder – de har anlitat stjärnkockar och säljer fina grötblandningar i sin butik, tillsammans med välsmakande recept i innovativa former. Vi fick förstås provsmaka – gott, enkelt och nyttigt!
Visste ni förresten att det finns gröt-VM i Skottland! Dock bara havregrynsgröt – så här finns det möjligheter för nya tävlingsgrenar med gröt på enkorn, svedjeråg eller ölandsvete.

Men jag vill också tipsa om att man kan göra god och jättenyttig gröt på kornmjöl, eller flingor också, med lingon och mjölk!

Ät mera gröt – hälsar Karin G

Klimatförändringar och gamla spannmål

Den 20 maj hade vi vårt första öppna seminarium på SLU inom vårt projekt: Gamla sädesslag och klimatförändringar – kan vi lära av historien?Seminariet handlade om den historiska aspekten av klimatförändringar och skördesäkerhet när det gäller våra äldre spannmålsorter och en spaning framåt inom spannmålsodling.

Vi började med att Matti Wiking Leino, agrarhistoriker och arkeolog från Stockholms universitet berättade om klimatvariationer och spannmålsodlingar i historisk tid och hur arbetet med att hitta arkeologiska fynd av gamla spannmålsrester kan leda forskarna ner på havsbotten eller i någon gammal grav, tex, under kudden på en gammal biskop.

Jacob von Oelrich från Klimatportalen på SMHI berättade om hur klimatet i Sverige blir framöver och hur detta kan inverka på den framtida spannmålsproduktionen. Modellerna visar att det blir mycket mer variationer i vädret, med fler extrema torkor, kraftiga skyfall och värmeböljor framöver och att växtodlingssäsongen kommer att öka i längd, vilket gör att man behöver ha fler tåliga grödor för att minska konsekvenserna.

Karin Gerhardt från Centrum för Biologisk Mångfald berättade att de gamla spannmålen klarade förra sommarens torka något bättre än våra moderna sorter, bland annat för de har djupare rotsystem än de moderna sorter. Det blir inte lika höga skördar, men de gamla sorterna verkar vara mer robusta mot extremväder.  

Frågor ledde till livliga diskussioner bland deltagarna som var en blandning av lantbrukare, bagare, forskare och tjänstemän. I kaffepausen bjöds på fantastiskt goda bröd och croissanter bakade på kulturspannmål av Sébastien Boudet.

Alla presentationer finns på vår projektsida https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald-cbm/forskning/forskningsprojekt/forskningsprojekt-vid-cbm/kulturspannmalens-roll-for-ekologisk-spannmalsproduktion-och-konsumtion—kan-vi-lara-av-historien/

Mera goda & nyttiga kulturspannmålsbröd åt folket! önskar Galia och Karin

Hej världen!

Hej och välkomna till vår blogg! Här kommer ni få ta del av allt som vi gör inom ett fyraårigt projekt, finansierat av Formas, ”Historiska sädesslag i framtidens mat – Kulturspannmålens roll för ekologisk spannmålsproduktion och konsumtion – kan vi lära av historien?”. Projekttiteln speglar det område vi känner mycket engagemang för!

I projektet jämför vi kulturspannmål med moderna vete- och rågsorter i ekologisk odling. Vi tittar på effekten av skötsel, miljö, avkastning, näringskvalitet, samt konsumentpreferenser. Vi kommer att genomföra sensoriska analyser samt skapa innovativa attraktiva för konsumentprodukter.

Vilka är vi? Vi är en gäng forskare från SLU och Högskolan Kristianstad med stort intresse för jordbruk, hållbar matproduktion och framtidens hälsosamma mat! Karin Gerhardt från Centrum för biologisk mångfald, SLU, är projektledare.

Bloggen riktar sig till alla som är intresserade av äldre sorters spannmål, hållbar utveckling framtidens mat, och som vill äta sig till ett friskare liv!

Karin & Galia