Kunskaper för landsbygder

Av Josefina Syssner och Amira Fredriksson vid Centrum för kommualstrategiska studier, Linköpings universitet För ett par år sedan fattade den svenska regeringen beslut om att under perioden 2018–2020 avsätta ett totalbelopp på cirka 5,8 miljoner kronor till varje kommun som ingår i Stödområde A i Sverige (SFS 1999:1382), d.v.s. de kommuner som enligt regeringen har… Fortsätt läsa Näringslivsutveckling i gles- och landsbygdskommuner – vad är problemet?

av Alexandre Dubois, fil dr i i kulturgeografi och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Erik Gløersen, fil dr i geografi, Spatial Foresight Gmbh De senaste årtiondena har urbanisering blivit normen i Sverige, liksom i resten av Europa. Samtidigt har uttunning av landsbygder pågått i hög takt runt om i landet, och är nu också på… Fortsätt läsa Glesbygden är på frammarsch i Europa – vill Sverige visa vägen mot hållbara landsbygder?

av Gunnel Forsberg, professor vid kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet Så är det dags igen. Ända sedan jag började studera flyttströmmarna från urbana till mer rurala miljöer, har jag med  jämna mellanrum läst i media om en ny migrationstrend. Ofta är det en journalist som har rest ut i landet och upptäckt att allt fler… Fortsätt läsa Forskningens bristande genomslag i bilden av landsbygden

av Elisabet Öhrn, professor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet Forskning om unga människors liv och utbildning är i hög grad forskning om sta­dens unga. Det innebär bland annat att kunskapen om ungas marginalisering och bristande delaktighet utgår från livet i begränsade urbana sammanhang. Specifika behov och problem utanför städerna döljs, liksom… Fortsätt läsa Landsbygdens unga: Utbildning, plats och delaktighet

av Ida Andersson, Örebro Universitet ”Fler bostäder ska byggas i trä. Det minskar klimatpåverkan och jobb skapas i hela landet.” Så sa statsminister Stefan Löfven vid riksdagens öppnande i september 2017. I Sverige höjs allt fler röster för ökat träbyggande, vilket påstås kunna bidra till klimatomställning i byggindustrin. Det antas också leda till fler jobb… Fortsätt läsa Att bygga hus i trä – vinst varje gång?

av Eva Maria Jernsand I Visit Swedens nya rapport Den svenska målgruppen beskrivs hur vårt resande började förändras redan före pandemin. Vi lade mer pengar på resor inom Sverige eftersom vi blev mer medvetna om konsekvenserna av vårt resande. Begrepp som Hemester och Svemester tog plats i vår vokabulär. Pandemin skyndade på utvecklingen när vi… Fortsätt läsa Hållbara erbjudanden – om kunskap, turism och samskapande

av Hans Westlund Mänskligheten har tillbringat nästan hela sin historia i vad vi nuförtiden kallar för landsbygd. Städer uppstod en gång som små öar i ”oceaner av landsbygd” när jordbruket blivit tillräckligt effektivt för att föda också en icke-jordbrukande befolkning. Med undantag av några städer med starka styrnings- och transportsystem (t.ex. antikens Rom) förblev flertalet… Fortsätt läsa Vart är vi på väg? – landsbygden i kunskapsekonomin

Den 24 februari anordnar SLU, LTU och Mittuniversitet ett digitalt panelsamtal med frågeställningen Hur förstår och förhåller du dig till skogen (som t.ex. plats, naturresurs och kontext), inom ramen för ett intersektionellt perspektiv, i din forskning? /https://www.slu.se/ew-kalender/2021/2/forskningskonferens-slip/ Mer på samma tema blir det i augusti då konferensen SLIP2021 går av stapeln i Umeå. Missa inte… Fortsätt läsa Skogen i intersektionell forskning