Kunskaper för landsbygder

Om en ny bok om den regionala samhällsnivån

Internationell forskning om politik på den regionala samhällsnivån i olika länder visar på en egendomlighet. Under perioden efter 1945 har regionernas utveckling, det vill säga politik och förvaltning mellan kommuner och nationalstatsnivå, utgjort den enskilt sett mest betydelsefulla förändringen i statssystemen i de flesta länder i Europa. Antalet länder som under denna period inrättat direktvalda regioner har mer än fördubblats. Regionerna svarar idag för 35 % av alla utgifter i den offentliga sektorn och hälften av alla offentliganställda i Europa har en region som arbetsgivare. Under lång tid – åtminstone sedan slutet av 1980-talet – har EU-politiken präglats av förhållningssätt grundade i föreställningen om framväxten av ett ’Regionernas Europa.’ Regionforskarna Liesbet Hooghe, Gary Marks & Arjan Schakel drar slutsatsen att ”detta har varit en era av regionalisering”.

Egendomligheten i detta består i att regionforskningen kan konstatera att regionerna inte fått en framträdande plats, varken i den allmänna debatten eller inom samhällsvetenskaplig forskning. Inom statsvetenskapen har exempelvis valforskare i olika länder oftast analyserat val till regioner som ett andra rangens val jämfört med de allmänna valen till nationella parlament. I Sverige har en del statsvetare till och med liknat den offentliga sektorn vid ett timglas där den regionala nivån utgör den smala midjan, medan nationell politik däruppe och lokal politik där nere utgjort den breda toppen respektive den breda basen på timglaset; en stark centralstat med riksdag, regering och ämbetsverk överst och starka kommuner underst. Den nivå som funnits däremellan, de regionalt verksamma myndigheterna och regionerna, har ansetts ha svag makt.

Bild: Här bor Sveriges befolkning (scb.se)

Av bland annat denna anledning har vi som både forskare och praktiker tagit initiativ till att skriva en ny bok – Regionboken: Sverige på regional nivå. En bärande tanke i boken är att bilden av politik och offentlig förvaltning på regional nivå behöver ges ökad synlighet. Den regionala samhällsnivån består av ett bredare uppdrag jämfört med tidigare och allt fler uppgifter har blivit ett ansvar för stat och regioner på regional nivå. Den statliga regionala förvaltningen och regionerna har inte bara en viktig roll för centrala delar av svensk välfärdspolitik – som exempelvis klimat- och miljöfrågor, hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och landsbygdspolitik – utan har också av staten fått rollen som betydelsefull samarbetsarena för intressen och nivåer i det politiska systemet för samhällsutveckling. Det handlar om en roll som tidigare inte lika uttalat funnits i svenskt samhällsliv. Och som därmed kräver sin egen logik när det till exempel gäller former för ansvarsutkrävande och demokratisk förankring.

I boken problematiseras hur välfärdsuppgifter och utvecklingsfrågor hanteras mellan stat och kommunal självstyrelse, i en föränderlig geografi och ur ett demokratiperspektiv. Betydelsen av att synliggöra regionernas roll i samhällsorganisationen har dessutom fått förnyad aktualitet i spåren av coronapandemin och ett förändrat säkerhetsläge i Europa. Behoven av att hitta samarbetsformer och demokratiska metoder för utvecklingsarbete knutet till folkhälsa, klimatfrågor, obalanser mellan stad och land, strukturomvandling och frågor om samhällsberedskap är större än någonsin tidigare. I boken har vi betonat betydelsen av att förstå och studera politisk organisering. Det är värt att understryka att politik även innefattar hur de politiska systemen är utformade. Det är politik när vi talar om samordning mellan nivåer och mellan politikområden, och det är politik att organisera geografiska strukturer och utforma en ordning för demokratisk förankring och legitimitet.

Tanken är att boken ska användas som lärobok vid högskolor och universitet, men också som vägledning för praktiker i regioner, statliga myndigheter, kommuner och i ideell sektor. Boken ges ut på Studentlitteratur i januari 2023 och författare är Agneta Blom, Jörgen Johansson och Magnus Persson.

Utöver bokprojektet, som förhoppningsvis kan bidra till synliggörandet av regionen som betydelsefull samverkansarena för arbetet med en hållbar samhällsomställning, behövs fler satsningar på en förstärkt samhällsvetenskaplig forskning inom området. Det finns därför anledning för Uppdrag landsbygd vid SLU att fortsätta arbetet med att stimulera mång- och tvärvetenskapliga forskningsprojekt med fokus riktat mot regional utveckling och regiondemokrati.

Bloggare:

Jörgen Johansson, docent i statsvetenskap, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet

Magnus Persson, f.d. regiondirektör Regionförbundet Örebro; tidigare styrelseordförande Reglab.