Ett blogginlägg av David Harnesk, fil dr i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet och Malin Brännström, jur dr vid Silvermuseet/INSARC
Bruket av de skogliga resurserna är en central fråga för hur landsbygden ska kunna utvecklas och det är ingen tvekan om att frågan om skogsbrukets form har varit högaktuell de senaste åren. Klimatomställningen har dessutom ökat efterfrågan på alternativ till fossila energikällor, vilket har resulterat i ett ökat tryck på markbaserade resurser såsom biomassa, mineraler för batterier och platser lämpliga för vindkraft. Forskning har visat på hur mänskligt bruk har transformerat skogslandskapen redan innan nyindustrialiseringen, men vad innebär samtiden för skogslandskapets framtida form utifrån samiska perspektiv? Och vad är egentligen skogslandskap från samiska perspektiv? Detta var utgångspunkten för tvådagarskonferensen ”Samiska skogslandskap under förändring” som Lunds universitet Centre for Sustainability Studies arrangerade tillsammans med Silvermuseet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Konferensen arrangerades i juni 2022 vid Silvermuseets lokaler i Arjeplog och finansierades via Uppdrag landsbygds utlysning för forskare inom landsbygds- och regionalforskning i Sverige. Den första dagen fokuserade på samtal mellan forskare för att skapa en överblick av den forskning som genomförts och pågår samt att reflektera över hur det ökade trycket på de skogliga resurserna påverkar det samiska folkets livssituation. 16 inbjudna forskare presenterade och diskuterade sin forskning utifrån fyra teman:
- Samiska skogslandskap – vad säger forskningen från kultur- och skogshistoriska perspektiv?
- Renskötseln och skogslandskap – vad är det som har hänt och vad är det som behövs?
- Skogslandskap och förändringsprocesser – vad är det som driver på förändringen av skogslandskapen?
- Samiskt självbestämmande – vem bestämmer vad skogslandskapen är och hur de ska förvaltas?
Foto: David Harnesk
Ett viktigt huvudbudskap från den första dagen var vikten av att hitta nya begrepp som bättre avspeglar samers perspektiv på skogslandskapen och som utgår ifrån en samisk terminologi. Dessutom såg forskarna att det finns stor potential för att brygga sådan kunskap med forskningsresultat för att skapa målbilder för vad man utifrån samiska perspektiv vill uppnå på landskapsnivå med olika och specifika åtgärder. Kulturmiljöfrågor och historiska perspektiv bedömdes också vara en viktig del av de samiska skogslandskapen – vars vikt förkroppsligades av Silvermuseets roll som plattform för mötet.
Den andra dagen fokuserade på samtal mellan samebyarna i Arjeplog, den lokala sameföreningen och forskare, men utifrån de samiska aktörernas frågor och intressen. Konferensens Open Space-format möjliggjorde för de samiska deltagarna att själva sätta agendan. De totalt 24 deltagarna delade upp sig i fyra grupper som diskuterade skogslandskapets förändringar, klimatförändringarna, samiska perspektiv och rättsuppfattningar, samt politikens betydelse. En diskussion kretsade kring kunskap om hur skogsskötselåtgärder som är gynnsamma för renskötseln skulle kunna förverkligas i praktiken – och att bättre utbildningsmaterial om de samiska perspektiven på skogslandskap riktat mot skogsbrukets olika representanter vore användbart.
Därefter åkte samtliga deltagare ut på en gemensam exkursion i Maskaure samebys åretruntmarker. Silvermuseet har mångårig erfarenhet av att organisera denna typ av kunskapsresor men denna hade inte kunnat utföras utan stödet och kunskapen som Leif Lundberg från Maskaure sameby delade med sig av. Under resans gång diskuterades olika aspekter av skogslandskapet, dels utifrån renskötselns perspektiv och dels utifrån ett historiskt kulturmiljö-perspektiv. Samtliga deltagare var rungande överens om värdet av att gå vidare med samtalen från morgonens Open Space-session ute i fält. Besöket hos Guoksik-Gummos träd var ett väldigt välkommet inslag då den mer nulägesorienterade exkursionen fick möta ett mer historiskt inslag i skogslandskapet.
Foto: David Harnesk
Konferensen avslutades med samtal om hur nätverket som nu bildats kunde förvalta kunskapen som utvecklats under de två dagarna, med en gemensam bedömning av att det fanns stor potential för ökat samarbete mellan forskare och lokalsamhällen ute på den svensk-samiska landsbygden.
Vid pennan,
David Harnesk och Malin Brännström