Berättelser om naturen i landsbygds- och migrationsstudier (del 1/5)

En bloggserie av Marco Eimermann, Stefan Kordel, Benedict E. Singleton, Natasha A. Webster, Tobias Weidinger & Jonathan Yachin.

Under våren 2022 kommer vi att publicera ett inlägg varannan vecka i den här serien, som vi kallar ”Berättelser om naturen i landsbygds- och migrationsstudier”. Följ oss gärna här på Kunskaper för landsbygder, en SLU-blogg som drivs av Uppdrag landsbygd.

Foto: Jordbruk, skog och/eller skidbacke? Marco Eimermann, 2018.

Del 1 – Föreställningar om naturen

Idén till den här texten kom fram under ett par möten som anordnades med stöd från Uppdrag landsbygd, där vi diskuterade migration, entreprenörskap och integration på svensk landsbygd i förhållande till andra länder. Vi som skriver den här bloggserien studerar landsbygden utifrån geografiska eller sociologiska perspektiv. Ingen av oss kommer ursprungligen från Sverige, men fyra av oss är verksamma i Sverige. Vi forskar om olika människors föreställningar om naturen och vad man kan göra med den. Vi kopplar detta till samhällsdebatter där engagemang med naturen ofta ses som ett sätt att ta itu med två upplevda problem: oro för att människor blivit allt mindre intresserade av naturen, vilket akademiker och naturvårdare kopplar till olika hälso- och sociala problem, samt oro för att samtida migrationsmönster utgör utmaningar för välfärdsstater och nationella identiteter. Under pandemitider är det extra viktigt för folkhälsan och samhällsplaneringen att stödja välbefinnande genom inkluderande utomhusaktiviteter. När fler människor vistas i naturen kan det leda till ökade kontakter och bättre samförstånd, men även till konflikter mellan olika intressenter. Genom att reflektera över de olika forskningsprojekt som vi har arbetat i belyser vi hur olika föreställningar om naturens nyttjanden formar pågående processer av inbäddning för olika typer av migranter, alltså hur dessa migranter bygger relationer med och blir en del av sin nya plats, inklusive de konflikter som kan uppstå [1].

Vi belyser hur olika invandrares och hur kvinnors föreställningar om naturen kan bidra till mer hållbara landsbygder [2], vilket har betydelse för människors jämlikhet, förtroende och välbefinnande genom dialog om naturens förändrande roll. Sammantaget länkar den här bloggserien olika migranters kommersiella och icke-kommersiella engagemang med naturen till synen på naturen som en hörnsten i svensk landsbygd och identitet [3]. Vi avslutar med reflektioner kring vad olika naturbaserade aktiviteter och människors föreställningar om naturens nyttjande kan innebära för synergier och konflikter kopplat till social hållbarhet på svensk landsbygd. Våra berättelser skildrar olika intressenters nyttjanden av naturen och anger ännu outforskade områden som tyder på outnyttjade potentialer för landsbygdsutveckling, även om de kan krocka med andra målsättningar baserat på industriers och statens intressen att rationalisera, samt att bevara miljö och allmänintressen [4]. Vi undrar vilka potentialer som får företräde: kulturella företeelser som bärplockning, ekonomisk potential som ökad sysselsättning och tillväxt, eller social potential som småskaligt (turism)företagande, serious leisure [5] och möjligheter att bosätta och välkomna nyanlända invandrare.

Foto: Kulturhistoriska stigen. Marco Eimermann, 2019.

Det behövs djupare och mer ingående förståelse för olika människors föreställningar om naturen

Vår tes är att det behövs djupare och mer ingående förståelse för människors olika föreställningar om naturen genom kvalitativa och etnografiska infallsvinklar. Sådana angreppssätt gynnar lokala sociala gemenskaper, eftersom de bidrar till mer realistiska föreställningar om hur naturens nyttjande både kan leda till synergier och konflikter på landsbygden.

Detta är aktuellt i samband med pågående och planerade gröna projekt inom tillverknings- och råvaruindustrier i Norrland, som sägs skapa framtidens jobb. Detta kan attrahera uppemot 100 000 nya invånare [6], bland annat människor som bygger och underhåller Facebooks servrar, Northvolts batterifabrik och Hybrits produktion av grönt stål. Dessa projekt har inte bara förlagts till Norrland tack vare kylan, mineralerna och andra naturresurser, utan också för att naturen erbjuder attraktiva friluftsaktiviteter. Naturens attraktionsvärde (ibland sammanfattat som ’Europas sista vildmark’) utgör således en viktig konkurrensfördel i den globala striden om välutbildad och kompetent arbetskraft. Men i sådana satsningar, mediala och populärkulturella sammanhang sprids ofta förenklade bilder av landsbygden.

Landsbygden i allmänhet har ofta definierats som en motsats till staden, utifrån sin fysiska miljö och sitt avstånd till urbana centrum. Utifrån ett urbant vardags- och policyperspektiv har landsbygden tillskrivits egenskaper som stabil och homogen, samt präglad av socioekonomiska problem. Men de problem som landsbygden ställs inför handlar delvis om att staden tillskrivs potential och ges resurser på ett sätt som ställer landsbygden i skuggan. Vi kopplar detta till våra studier för att motverka det urbana tolkningsföreträdet där makthavarna i städerna innehar makten att beskriva vilka problem som finns på landsbygden, tex ’brist på utvecklingskraft’ [7].

Statsvetaren Malin Rönnblom har bland annat studerat olika föreställningar om landsbygdens innovationskraft i olika delar av Sverige [8]. I likhet med Rönnblom hävdar vi att olika typer av svensk landsbygd bör beskrivas utifrån sina lokala förutsättningar och perspektiv. De är och har alltid varit dynamiska och heterogena, då människor med lokal och extern bakgrund bor och arbetar där tillfälligt eller för längre perioder. Landsbygdsområden lockar, behåller och förlorar olika människor på grund av arbete, livsstil, bekvämligheter, släktingar, asyl, et cetera [9]. Vissa svenska landsbygdskommuner har medvetet attraherat internationella migranter genom platsmarknadsföring, vilket både lett till möjligheter för lokal utveckling och utmaningar för sociala gemenskaper.

Siffror från början av 2000-talet visar att den vuxna utrikesfödda landsbygdsbefolkningen ökade med 31% från 39 000 år 1998 till 51 000 år 2008, medan den totala landsbygdspopulationen minskade med 3,4% från över 611 000 till under 590 000 [10]. På senare tid, och som en följd av pandemin, har en redan pågående inrikes utflyttning från storstäder till landsbygder också förstärkts. I Stor-Stockholm har ett positivt flyttningsnetto på 3 700 personer år 2017 vänts till minus 5 600 personer år 2020. Många av dessa är barnfamiljer med högutbildade föräldrar som arbetar i offentlig sektor och flyttar till svenska mellanstora eller små städer [11]. Olika invandrares lokala inkludering diskuteras flitigt inom ramen för social hållbarhet i form av människors jämlikhet, förtroende och välbefinnande.

Detta kopplar vi till studier om invandrares olika processer av ’inbäddning’ i lokalsamhället [12], som ofta fokuserar på företagsamhet och sociala dimensioner på landsbygden. I bred bemärkelse kan inbäddning beskrivas som karaktären, djupet och omfattningen av en individs band till omgivningen. Detta har bland annat att göra med individens lokala kontakter, kunskaper, värderingar och förmågor att genom dessa mobilisera lokala resurser. Inbäddning inkluderar både sociala och ekologiska aspekter, såsom sociala relationer respektive ekosystem och biofysiska miljöer, inklusive icke-mänskligt liv på och under jordytan. För landsbygdsstudier är det intressant att inbäddning kan studeras med fokus på hur individer är inblandade, intrasslade och engagerade i platsers betydelser och identiteter [13].

Foto: Hästar, träd, åkrar och sjö. Marco Eimermann, 2020.

Berättelser baserade på våra respektive forskningsprojekt och erfarenheter

Våra reflektioner är baserade på djupintervjuer och etnografiska observationer på plats. Vi beskriver våra egna personliga reflektioner när vi presenterar kompletterande och kontrasterande forskningsresultat och perspektiv kopplade till intervjupersonernas bakgrunder. Vi belyser därmed konflikter och synergier mellan de studerade människornas naturbaserade aktiviteter och andra intressenters nyttjanden av naturen.

För fler inlägg i serien ”Berättelser om naturen i landsbygds- och migrationsstudier”, följ oss gärna varannan vecka här på Kunskaper för landsbygder, en SLU-blogg som drivs av Uppdrag landsbygd.

 

Bloggare:

Marco Eimermann, forskarassistent i kulturgeografi, Umeå universitet.

Stefan Kordel, doktor i kulturgeografi, Friedrich Alexander Universität, Erlangen-Nürnberg (Tyskland).

Benedict E. Singleton, forskare i sociologi, Göteborg universitet.

Natasha A. Webster, forskare i kulturgeografi, Stockholms universitet.

Tobias Weidinger, doktor i kulturgeografi, Friedrich Alexander Universität, Erlangen-Nürnberg (Tyskland).

Jonathan Yachin, postdoktor i turismvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

 

Referenser:

[1] Detta kan kallas för ’practice stories’, se Karen O’Reilly’s blog: https://karenoreilly.wordpress.com/international-migration-and-social-theory/practice-stories/

[2] Se till exempel Emmeline Laszlo Ambjörnssons avhandling (2021) Gendered performances in Swedish forestry: negotiating subjectivities in women-only networks.

[3] Se David Thurfjell (2020) Granskogsfolk – Hur Naturen Blev Svenskarnas Religion. Stockholm: Norstedts.

[4] Se exempelvis Nordström med flera (2020) om outnyttjade potentialer för skogens mångbruk, sida 39.

[5] I tidskriften Sociology Compass (2009) beskriver Robert Stebbins detta begrepp: en systematisk jakt inom en fritidsaktivitet som är tillräckligt intressant och substantiell för utövaren att kunna göra karriär inom aktiviteten genom att tillägna sig en kombination av färdigheter, kunskaper och erfarenheter (vår översättning).

[6] Detta diskuterades av Madeleine Eriksson, Rikard Eriksson, Dieter Müller och Angelika Sjöstedt under ett online panelsamtal om (Nya) bilder av Norrland. Centrum för Regionalvetenskap vid Umeå universitet, okt. 2021.

[7] Malin Rönnblom (2014) Ett urbant tolkningsföreträde? En studie av hur landsbygd skapas i nationell policy. Umeå universitet: Umeå Centrum för Genusstudier (UCGS).

[8] vilket exempelvis bidrog till Jordbruksverkets arbete för en modern och attraktiv landsbygd där det finns jobb samt utvecklingsmöjligheter.

[9] Linda Lundmark, Dean B. Carson & Marco Eimermann (2020) Dipping in to the North: Living, working and traveling in sparsely populated areas. Basingstoke: Palgrave MacMillan.

[10] Charlotta Hedberg & Karen Haandrikman (2014) Repopulation of the Swedish countryside: Globalisation by international migration. Journal of Rural Studies 34, 128-138.

[11] Erika Sandow & Emma Lundholm (2020) Which families move out from metropolitan areas? Counterurban migration and professions in Sweden. European Urban and Regional Studies 27, 276-289. Detta anges också i en not som Charlotta Hedberg har skrivit i en artikel i tidskriften Fronesis.

[12] Se Jonathan Yachins (2020) avhandling Behind the scenes of rural tourism, eller Marco Eimermann & Stefan Kordel (2018) International lifestyle migrant entrepreneurs in two New Immigration Destinations: Understanding their evolving mix of embeddedness. Journal of Rural Studies 64, 241-252.

[13] Maxim Vlasov (2020) beskriver detta utförligt i sin avhandling (Ecological Embedding), där han bland annat refererar Jack & Anderson (2002) och McKeever m fl (2015).

 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *