En bloggserie av Marco Eimermann, Stefan Kordel, Benedict E. Singleton, Natasha A. Webster, Tobias Weidinger & Jonathan Yachin.
Under våren 2022 har vi publicerat ett inlägg varannan vecka i den här serien, som vi kallar ”Berättelser om naturen i landsbygds- och migrationsstudier”. Läs gärna våra tidigare inlägg här på Kunskaper för landsbygder, en SLU-blogg som drivs av Uppdrag landsbygd.
Foto: Northvolt investerar både i Västerås och i Skellefteå. Marco Eimermann, 2022.
Maktfrågor och olika föreställningar om naturen i diskussioner om social hållbarhet på landsbygden
Avslutningsvis upprepar vi här frågorna kring vilka potentialer som får företräde: är det kulturella, ekonomiska, eller sociala företeelser? På olika sätt har berättelserna i tidigare inlägg angett framtida utmaningar kopplade till klimatförändringar, naturen som plats för (internationell) naturturism, draghundssport som en del i civilsamhället, bärplockning för en global marknad, olika typer av migration, flyktingmottagande och naturbaserad integration. Vi vill öka uppmärksamheten för genusfrågor och maktperspektiv, samt motsättningar mellan individer, mikroföretag, och större aktörer som industrier och staten. Vi antar exempelvis att de uppemot 100.000 nya invånare som den gröna industriboomen i Norrland förväntas attrahera har olika bakgrunder och olika föreställningar om naturen. Det diskuteras [1] olika bilder av Norrland där ord som ’vildmark’ förknippas med bilder av en tom region som är öppen för exploatering, medan människorna som bor där ser hur den bilden påverkar miljön som de vuxit upp i.
Foto: Naturen kan locka turister och arbetskraft från när och fjärran, som här i Tavelsjö (nära Umeå). Marco Eimermann, 2022.
Eftersom dessa människor ofta saknar makten att exempelvis skriva en ledarsida i en av landets stora tidningar kan beslutsfattare missa att det redan finns företagande och innovationskraft i mindre byar på landsbygden. Våra studier illustrerarar inte bara hur naturen kan vara en fantastisk plats för olika utomhusaktiviteter. De anger också hur den förknippas med ovisshet, rädsla och ångest. Den här bloggseriens största bidrag till samhällsdebatten är att belysa hur olika invandrares bakgrunder och erfarenheter påverkar föreställningar om nyttjandet av naturen samt hur dessa föreställningar (in)direkt påverkar lokala inbäddningsprocesser – exempelvis genom olika naturbaserade aktiviteter.
Detta understryker vår tes att det behövs djupare och mer ingående förståelse för människors olika föreställningar om naturen på landsbygden. Att utveckla hållbara sätt att studera och integrera dessa föreställningar gynnar lokala sociala gemenskaper. Vi är måna om att både etablerade och nya invånares röster hörs, och vi vill lyfta frågor om hur kopplingen mellan föreställningar om naturen och svenskhet påverkas när migranter deltar i och utvecklar naturbaserade aktiviteter. I akademiska, politiska och andra diskussioner om social hållbarhet på landsbygden är det viktigt att belysa vilka utvecklingspotentialer som får företräde – och vilka personer och instanser det är som bestämmer över det.
Detta kan uppmärksamma maktaspekter där lokala diskurser och naturbaserade aktiviteter får företräde, vilka i nuläget inte är tillräckligt deltagarorienterade. I våra studier kan vi bland annat se hur traditioner ersätts av nya sätt att organisera sportföreningar och samarbete kring draghundstävlingar. Både nya och traditionella synsätt på naturen som en social arena träder också fram i exempelvis flyktingmottagande. Workshops och integrationsprojekt (så som naturbaserad integration) illustrerar hur oskrivna normer kring lämpliga sätt att använda naturen (i lokala ortsbors eller myndigheters ögon) kommuniceras implicit snarare än explicit. Vi har i vår forskning inte sett stora konflikter mellan ortsbor och invandrare men det finns ändå skäl att vara uppmärksam på möjliga orosmoment eller missförstånd mellan olika aktörer, till exempel i turistföretagares och kvinnliga migranters fall.
Vidare hävdar vi att konflikter kan gynna gemenskapsskapande och att lagom stora konflikters potential för att identifiera förbättringspunkter bör värdesättas mer. Vi problematiserar simplistiska antaganden om att all kontakt mellan människor automatiskt leder till inbäddning och ömsesidig integration. Den tyske forskaren Aladin El-Mafaalani menar att konflikter kring lämpliga sätt att använda naturen kan ses som tecken på framgångsrik naturbaserad integration snarare än som hinder [2]. Att ifrågasätta tolkningsföreträdet som lokala ortsbor eller urbana makthavare har kring naturbaserade aktiviteters värde kan tyda på att nya invånare vill engagera sig i inbäddningsprocesser genom dessa aktiviteter. Sådana aktiviteter är alltså viktiga för att bygga lokala nätverk och utveckla kommunikationen mellan aktörer gällande olika sätt att nyttja naturen [3].
I likhet med Malin Rönnbloms normkritiska arbete hävdar vi att människors värderingar och attityder spelar roll [4]. Både befolkning och företeelser på landsbygder – såsom skapandet av fler och olika arbetstillfällen utifrån lokala förutsättningar [5] – är lika heterogena som i städer [6].
Berättelser baserade på våra respektive forskningsprojekt och erfarenheter
Våra reflektioner är baserade på djupintervjuer och etnografiska observationer på plats. Vi beskriver våra egna personliga reflektioner när vi presenterar kompletterande och kontrasterande forskningsresultat och perspektiv kopplade till intervjupersonernas bakgrunder. Vi belyser därmed konflikter och synergier mellan de studerade människornas naturbaserade aktiviteter och andra intressenters nyttjanden av naturen.
Läsa gärna våra tidigare inlägg i serien ”Berättelser om naturen i landsbygds- och migrationsstudier” här på Kunskaper för landsbygder, en SLU-blogg som drivs av Uppdrag landsbygd.
Bloggare:
Marco Eimermann, forskarassistent i kulturgeografi, Umeå universitet.
Stefan Kordel, doktor i kulturgeografi, Friedrich Alexander Universität, Erlangen-Nürnberg (Tyskland).
Benedict E. Singleton, forskare i sociologi, Göteborg universitet.
Natasha A. Webster, forskare i kulturgeografi, Stockholms universitet.
Tobias Weidinger, doktor i kulturgeografi, Friedrich Alexander Universität, Erlangen-Nürnberg (Tyskland).
Jonathan Yachin, postdoktor i turismvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.
Referenser:
[1] Panelsamtal med Madeleine Eriksson, Rikard Eriksson, Dieter Müller och Angelika Sjöstedt, med titeln (Nya) bilder av Norrland. Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet, oktober 2021.
[2] Aladin El-Mafaalani (2020) Das Integrationsparadox. Köln: KiWi Verlag.
[3] För mer specifika funderingar exempelvis kring outnyttjade potential och skogens mångbruk, se Eva-Maria Nordström, Therese Bjärstig & Jasmine Zhang (2020) Mångbruk av skog – om att utveckla skogens mervärde. Future Forests Rapportserie 2020:5. Umeå: Sveriges lantbruksuniversitet.
[4] Näringsdepartementet (2009) En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. (Regeringens skrivelse 2008/2009:167).
[5] Detta diskuteras även på konferenser med policyanknytning som Landsbygder och regioner i förändring samt Skogliga landsbygdsstudier, båda anordnat som en del av ’Uppdrag landsbygd’.
[6] Tänk exempelvis på siffrorna som presenterades i del 1 av denna bloggserie.