Vad säger forskningen om kött och klimat?

Hotellkedjan Scandic annonserade nyligen att man från den 1 januari i år tar bort nötköttet från sina lunch- och konferensmenyer men behåller det på middagsmenyerna. Man uppger att målet är att minska försäljningen av nötkött med 50 procent och därmed minska klimatpåverkan från den mat man säljer. Man uppger sedan i senare uttalanden även en ambition om att en större andel av det nötkött man säljer ska utgöras av svenskt nötkött – målsättningen är 100 procent. Andelen idag är 35 procent.

I detta blogginlägg bemöter vi några av de reaktioner som kommit på Scandics beslut eftersom det förekommit en del missförstånd kring forskningsläget vad gäller kött och dess klimatpåverkan.

Har nötkött en högre klimatpåverkan än annat kött?

Ja. Det är väl belagt att nötkött (och annat kött från idisslande djur t.ex. lammkött) har väsentligt högre klimatpåverkan per kg kött än från gris och kyckling. Det beror på idisslarnas metanutsläpp och högre foderförbrukning. Detta gäller i de allra flesta fall även när potentiell inlagring av kol i gräsmarker och vallodling beaktas. Det kan också nämnas att allt kött har betydligt högre klimatutsläpp än de allra flesta vegetabiliska proteinkällor, t.ex. spannmål, bönor och ärtor. 

Källor: 

Men bryts inte metan ned i atmosfären efter 10 år och har inte IPCC omvärderat sin syn på metan?

Metanet bryts mycket riktigt ned i atmosfären efter ungefär 10 år men jämfört med koldioxid har metan en mycket kraftigare uppvärmande effekt. Dessa båda aspekter (gasernas “livslängd” och uppvärmande effekt per kilo) räknas samman i de beräkningsmetoder som används för att beräkna klimatpåverkan från olika livsmedel. Metanets korta uppehållstid i atmosfären är alltså redan inräknad till exempel i det vanligaste måttet på koldioxidekvivalenter (GWP100) där 1 kg metan motsvarar ungefär 30 kg koldioxid.

IPCC har inte gjort någon större omvärdering av metanets klimatpåverkan och det finns stor konsensus kring behovet av att kraftigt minska metanutsläppen (även om de inte måste reduceras till noll för att temperaturmål ska nås vilket är fallet med koldioxiden). Det som dock har diskuterats inom forskningen under senare år (och som en del felaktigt uppfattat som att metan inte behöver beaktas som en växthusgas) är nya förslag på metoder för att väga samman olika klimatgaser som på lång sikt bättre motsvarar temperaturökningen. Denna metodik är dock svår (och vissa hävdar olämplig) att använda för att beräkna klimatpåverkan på enskilda produkter och den innebär också en rad etiska avvägningar som just nu diskuteras. Denna nya metod förändrar dock inget stort i sak när det gäller bedömningen att nötköttet har en högre klimatpåverkan än gris och kyckling.

För att vikta olika växthusgaser måste dock ett antal metodval göras och det finns således inte ett ”rätt” sätt att göra detta utan det beror på vad siffrorna ska användas till. För närvarande råder relativt stor konsensus bland de som arbetar med att beräkna klimatavtryck från olika produkter att metoden Global Warming Potential över 100 år (GWP100) är en bra kompromiss när man ska räkna på enskilda produkter men detta kan alltså komma att ändras eftersom det inte finns någon metod som är objektivt bäst. Men för det nötkött som säljs på den svenska marknaden har det ingen betydelse vilken metod som används om det gäller en jämförelse med gris och kyckling – nötköttet har med alla de vanligaste metoderna högst klimatpåverkan.

Källa:

Men kom det inte en ny studie i Nature Food härom veckan som visade att kyckling har högre klimatpåverkan än gris och nötkött?

Det är en felaktig tolkning av den studien. Poängen med studien i Nature Food var att visa att idisslare och grisar är bättre på att utnyttja biomassa som inte människor kan eller vill äta än vad dagens kycklingar är. Studien visade att genom att utfodra nötkreatur och grisar med gräs från gräsmarker, restprodukter, mat- och slakteriavfall så kan en betydande mängd gris, nötkött och mjölk produceras. Däremot kan inte dagens kycklingar nyttja dessa resurser på samma sätt utan kycklingarna behöver odlat foder. Eftersom det i detta fall inte behöver odlas något foder till grisarna och nötkreaturen så blir klimatpåverkan lägre än i ett fall där kyckling föds upp istället på odlat foder. Så denna klimatfördel med nöt och fläsk gäller alltså under förutsättning att de inte äter sådant som vi människor kan äta. Så ser det inte ut i produktionen idag där både mjölkkor och grisar äter mycket spannmål och proteinfoder. Att skörda vinterfoder till idisslare kräver också energi som orsakar utsläpp. Att utfodra djur med matavfall är heller inte tillåtet i EU för närvarande. Så denna studie visar inte att gris- och nötkött har lägre klimatpåverkan än kyckling idag, utan det gäller bara i det fall då grisarna och nötkreaturen kan födas upp på foder som inte orsakat någon klimatpåverkan. 

En viktig slutsats från denna studie är att betydligt mindre mängder gris- och nötkött än vad vi konsumerar idag kan födas upp på detta sätt – det finns helt enkelt inte tillräckligt med restprodukter att föda upp alla djur som vi håller idag. På så sätt stödjer denna studie en minskad konsumtion av animalieprodukter (inklusive nötkött) i länder som Sverige där konsumtionen är hög.

Vi har räknat på liknande sätt för Sverige för ett antal år sedan och det finns till exempel beskrivet i denna rapport.    

Källa:

Hur är det med den koldioxid som tas upp av jordbrukets grödor? Binder inte jordbruket in mycket kol från atmosfären?

Det stämmer att jordbruket varje år binder in stora mängder kol från atmosfären i de grödor som odlas. Denna koldioxid släpps dock ut igen när grödorna äts upp av människor eller djur (majoriteten äts upp av lantbrukets djur). Därför blir det av detta ingen nettoinlagring av kol och man räknar således inte med varken denna inlagring av kol eller dessa utsläpp av koldioxid eftersom det inte påverkar ackumuleringen av koldioxid i atmosfären. Under vissa förutsättningar kan jordbruksmark dock binda kol genom att en del av kolet i växtrester och rötter omvandlas till mer stabila kolformer. Denna inlagring är dock mindre än jordbrukets utsläpp.

Behöver köttkonsumtionen verkligen minska?

Ja. Det är svårt eller omöjligt att ge ett exakt svar på hur mycket köttkonsumtionen i  världen eller Sverige måste minska för att klimatmålen ska nås, eftersom det beror på hur mycket klimatpåverkan kan minska i produktionen av kött och hur mycket andra sektorer kan minska sina utsläpp. Det råder dock stor vetenskaplig konsensus kring att det kommer vara mycket svårt att nå klimatmålen utan en minskad köttkonsumtion i västvärlden. Svenskar och danskar konsumerar mest nötkött i hela Europa och Sverige ligger på plats 20 i världen vad gäller konsumtion av nötkött. Cirka 40 procent av det nötkött som konsumeras i Sverige importeras. 

Källor: 

Räcker det inte med att bara övergå till svenskt nötkött?

Nej. Det stämmer att svensk nötköttsproduktion jämfört med det globala medeltalet har mycket lägre klimatpåverkan per kg kött. Denna skillnad beror dock främst på att främst låg- och medelinkomstländer ofta har mycket höga utsläpp från nötkött. Om vi istället jämför med länder som vi importerar det mesta av vårt nötkött ifrån, det vill säga Irland, Tyskland och Polen, så är skillnaden inte alls lika stor. Ett undantag är kött från sydamerika som har höga utsläpp per kg men andelen kött från sydamerika på den svenska marknaden är liten. 

Även svenskt nötkött har alltså stor klimatpåverkan jämfört med gris och kyckling och vegetabiliska alternativ. Om vi bytte ut det importerade nötköttet mot svenskt nötkött så skulle utsläppen i bästa fall kunna minska med några procent av kostens klimatpåverkan (räknat med GWP100). Om vi däremot minskar köttkonsumtionen (allt kött) med 50 procent och ersätter den med svenskproducerade bönor, ärtor och linser minskar kostens klimatpåverkan med cirka 20 procent, visar en studie vi publicerade för ett antal år sedan.  

Källor:

Finns det några risker med Scandics val att minska nötköttsförsäljningen med hälften?

Om minskningen av nötköttet ersätts med andra köttslag eller fisk finns en risk att annan miljöpåverkan och andra hållbarhetsaspekter förvärras. Det kan handla om en försämrad djurvälfärd totalt sett eller till exempel risk för utfiskning. Flera aspekter än klimat måste beaktas vid val av kött och fisk. Se WWFs matguider för mer information. Därför är det önskvärt att Scandic ställer högt uppsatta hållbarhetskrav på den typ av kött och fisk (och även vegetabilier) som serveras. Scandic låter meddela att sådana krav delvis finns och att fler är på väg. Här gör vi ingen vidare bedömning av dessa och hänvisar till Scandic för mer detaljer. För att undvika potentiella målkonflikter är det önskvärt att nötköttet framför allt ersätts av vegetabiliska livsmedel.

Det finns också farhågor uttryckta att Scandics beslut skulle slå negativt mot svenska bönder, odlingssystem och landskap, men eftersom ambitionen är att öka andelen svenskt till 100 procent borde det snarare vara tvärt om, det vill säga att svenska nötköttsproducenter gynnas. Detta förstås under förutsättning att denna ambition förverkligas, vilket sannolikt kommer betyda ökade råvarukostnader per kg kött vilket Scandic och dess kunder måste acceptera.  

Scandic skulle också kunna gå längre i sin ambition vad gäller nötköttet än att det bara ska vara svenskt, eftersom variationen i de mervärden som det svenska köttet levererar är stor. Mest nytta gör de djur som betar naturbetesmarker. Notera dock att störst betydelse för att bevara de svenska naturbetesmarkerna har de riktade miljöersättningarna till dessa marker. 

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *