Monthly Archives: January 2021

Miljömässiga mervärden med baljväxter som odlas och förädlas i Sverige

Svenska ärtor, bönor och linser kokade och förpackade i Sverige har väsentligt lägre klimatpåverkan än de importerade motsvarigheter vi finner i butikerna. Men om de svenska baljväxterna transporteras långt för förädling försvinner klimatvinsten jämfört med de importerade. Alla baljväxter är dock en mycket klimatsmart proteinkälla i förhållande till animaliskt protein. Att välja svenska baljväxter minskar också negativ påverkan på biologisk mångfald och kan minska användningen av bekämpningsmedel.

Att öka konsumtionen av baljväxter är fördelaktigt både av hälso- och miljöskäl men idag kommer endast en procent av svenskarnas proteinintag från baljväxter. Och trots att ”lokalt” och ”svenskproducerat” är viktiga mervärden för konsumenter så fylls butikshyllorna med importerade baljväxter som transporteras långt. Idag finns heller ingen anläggning för att processa och förpacka baljväxter i tetra i Sverige, utan detta görs i Italien. I en nyligen publicerad studie i tidskriften Sustainable Production and Consumption har vi med livscykelanalys utvärderat fem olika svenska baljväxter (gula ärter, gråärt, åkerbönor, trädgårdsbönor och linser) odlade ekologiskt och konventionellt och sedan jämfört ärter, linser och trädgårdsbönor med vanligt förekommande importerade baljväxter i svenska butiker. I jämförelsen mellan inhemska och importerade baljväxter ingick även transporter, förpackning och processning/tillagning.

Resultaten visade mycket stora skillnader i energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Transporterna var avgörande för skillnaderna. Detta gällde särskilt lastbilstransporterna från Italien för tetraförpackade ärter och bönor. Svenskproducerade ärtor som såldes torra och kokades i hemmet hade bara en åttondel så stora utsläpp som importerade baljväxter som processades i Italien. Svenskproducerade ekologiska linser föll också betydligt bättre ut i jämförelsen än importerade linser.

Figur 1. Klimatpåverkan från svenska och importerade baljväxter.

Många av de importerade konventionella baljväxterna har hög användning av kemiska bekämpningsmedel mot ogräs och skadegörare. Flera av de länder som Sverige importerar mycket baljväxter från har dock ingen eller mycket bristfällig uppföljning av användningen av bekämpningsmedel i specifika grödor vilket gör det svårt att kvantifiera användningen och dess effekter. Många importerade baljväxter odlas dessutom i områden där påverkan på den biologiska mångfalden är stor.

Figur 2. Många baljväxter färdas en lång väg innan de når den svenska konsumenten och odlas i områden där höga återstående biologiska värden riskerar att förloras.

Höga hektarskördar brukar ofta ge lägre energianvändning och växthusgasutsläpp. Våra resultat visar att även låga skördar kan ge mycket låg miljöpåverkan om ärter eller linser samodlas med spannmål. Det är välkänt att baljväxter är värdefulla avbrottsgrödor i spannmålsodling och att deras tillskott av biologiskt fixerat kväve innebär viktiga miljövinster i odlingen. Men trots detta odlas baljväxter endast på ca 2 % av den svenska åkerarealen. Mer svenska baljväxter på tallriken är därför förknippade med många mervärden. Slutsatserna från vår studie är att såväl inköpare som konsumenter kan göra skillnad genom sina val.

Artikeln avslutas med följande rekommendationer för en hållbar produktion och konsumtion av baljväxter:
– Odla baljväxterna i en väl genomtänkt växtföljd, gärna samodlade med spannmål, använd fånggrödor där det är lämpligt samt förnybar energi. Minska eller undvik användningen av mineralkvävegödsel.
– Undvik långa transporter med lastbil, transportera baljväxterna torra med båt eller med järnväg, använd förnybara bränslen och optimerade handelsvägar.
– Undvik att köpa baljväxter i känsliga områden med hög biologisk mångfald och konventionellt odlade baljväxter från länder med hög användning av bekämpningsmedel.
– Köp baljväxter torra eller från förädlingsindustrier som ligger så nära slutkonsumenten som möjligt.

Läs mer i: Tidåker, P., Karlsson Potter, H, Carlsson, G., Röös, E. 2021. Towards sustainable consumption of legumes: How origin, processing and transport affect the environmental impact of pulses. Sustainable Production and Consumption 27, 496-508. doi.org/10.1016/j.spc.2021.01.017.

Studien finansierades av Formas och är en del av det större forskningsprojektet “New Legume Foods”. Mer att läsa om projektet finns på följande blogg; https://blogg.slu.se/new-legume-foods/.