Landsbygdsforskning för regional utveckling och planering

Som forskare på Nordregio, ett forskningsinstitut som etablerats av Nordiska ministerrådet 1997, fokuserar jag på forskning som på olika sätt bidrar till regional utveckling och planering. Här tänkte jag nämna tre av de processer jag arbetar med för närvarande.

Temporär befolkning viktig för nordiska landsbygdssamhällen

Ett forskningsuppdrag som jag arbetat med sedan 2018 är flöden mellan stad och landsbygd till följd av fritidshus och säsongsturism. Genom statistisk analys, kartografi, intervjuer och dokumentstudier har vi undersökt utmaningar och strategier för att inkludera säsongsvariationer till följd av fritidshus i den fysiska planeringen.

En av de kartor vi tagit fram visar en något annorlunda bild av befolkningen på den nordiska landsbygden. Kartan visar den permanenta befolkningen i relation till fritidshusbefolkningen, och tydliggör att flera av de regioner och orter som kan uppfattas som avfolkade sett till permanent befolkning inte alls är det om den frivilligt temporära befolkningen inkluderas. Läs gärna mer om denna karta och andra resultat från projektet på hemsidan: https://www.nordregio.org/publications/urban-rural-flows-from-seasonal-tourism-and-second-homes-planning-challenges-and-strategies-in-the-nordics/

Utvärdering för ökad måluppfyllelse och lärande

Som ett löpande uppdrag leder jag utvärderingen av Ålands landsbygdsutvecklingsprogram 2014–2020. Utvärderingen syftar till att ge en årlig statusuppdatering av hur implementeringen fortskrider, detta både för uppdragsgivaren Ålands landskapsregering och för EU:s representanter. Det finns också ett viktigt element av lärande då utvärderingens resultat och rekommendationer bidrar till att rikta satsningarna till det de områden där de behövs för ökad måluppfyllelse. Uppdraget genomförs tillsammans med Ålands statistikbyrå ÅSUB, vilket är tacksamt inte minst för deras goda regionala kunskap. Årets utvärdering fokuserar på effekter av investeringar inom lantbruket och vad ett eventuellt ökat storlekskrav för arealstöd skulle innebära för det åländska lantbruket. Tidigare utvärderingsrapporter finns att hämta här https://www.nordregio.org/research/evaluation-of-aland-rural-programme-2014-2020/

Plattformar för att mötas och påverka EU:s landsbygdspolitik

Jag arbetar också med ett europeiskt projekt kallat SHERPA. Det är ett omfattande uppdrag för medskapande av framtida politik och forskning samt implementerandet av politik för 20 multi-aktörsplattformar runt om i Europa. Det är inte ett strikt forskningsuppdrag utan en lärandeprocess för hur Europeiska unionens institut och organisationer kan bli mer förankrade i de europeiska landsbygderna. Det är centralt för att skapa ökad tillit mellan landsbygdens aktörer och EU. I Sverige har det under lång tid funnits olika plattformar för att mötas och påverka politik – inte minst det arbetet som sker inom Hela Sveriges Ska Leva och Landsbygdsriksdagen. Så är det inte överallt och det är inte heller säkert att det som fungerar i Sverige är rätt modell för andra länder och regioner. Det måste finnas en öppenhet och flexibilitet till den geografiska och historiska kontexten, samtidigt som det som diskuteras regionalt och nationellt måste ha ett format som enkelt kan vidareföras till aktörer på EU-nivån.

Vi har haft en träning för de 40 personer som ska leda den första rundan av plattformar runt om i Europa, och vi följer upp, stöttar och peppar digitalt. I Sverige drar vi igång en plattform 2021, när vi lärt oss av de 20 multi-aktörsplattformarna i den första rundan. Det går dock fint att följa hur arbetet fortskrider i andra europeiska länder och regioner på hemsidan https://www.rural-interfaces.eu/

//Elin Slätmo

Senior Forskare, Nordregio

elin.slatmo@nordregio.org

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *