Ett blogginlägg av Anders Larsson, Agronomie doktor, lektor vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp.
Bodens kommun står idag inför stora förändringar. Ett av de större projekten handlar om att H2 Green Steel etablerar sig på orten (fossilfritt stål och fossilfri vätgasproduktion) och ett skogsområde på ca 500 hektar har redan röjts för detta ändamål.
Plats för framställning av grönt stål. Foto: Bodens kommun.
Men det tillkommer många andra företag och projekt inom ramen för Boden Business Park och Boden Utveckling, som till exempel kretsloppsodling i växthus som drivs av restvärme från andra företag och industrier på platsen.
Vår grupp, bestående av forskare från SLU och Chalmers samt tankesmedjan Lablab, inspirerades av kommunalrådet Claes Nordmarks artikel i DN med titeln ”Norrbottens kommuner har inte råd med omställningen”, och vad vi sedan hörde vid våra initiala kontakter med Bodens kommun och Boden Business Park. Det handlar om något vi kan kalla ”Den positiva krisen”, som drabbat Boden, det vill säga att företagen kommer till orten, byggföretagen bygger bostäder och Trafikverket bygger vägarna. Men vem står för övriga samhällskostnader (så som skola och simhallar med mera) när de regionala medlen saknas och behoven av nybyggnation är särskilt stora efter att staden slumrat i 30 år?
Solen går upp över Boden, där projektmedlemmarna just har anlänt för studiebesök. Foto: Ebba Landén Helmbold, Lablab.
Under våra möten via Zoom och på plats i Boden har flera intressanta perspektiv på ovanstående diskuterats – diskussioner som bland annat lett fram till flera idéer kring fortsatta samverkansprojekt av olika slag. Ett sådant framtida forskningsprojekt vi diskuterar just nu handlar om naturresursernas ägande och förvaltning i Sverige jämfört med hur det ser ut i andra länder. I Sverige har företagen (både statliga och privata) i princip fullständig äganderätt över de naturresurser man utvinner. Ser vi exempelvis på gruvnäringen, så ligger mineralersättningen (det som går tillbaka till kommunerna/markägarna), på en väldigt låg nivå jämfört med andra länder, liksom att vindkraftsbolag inte behöver erbjuda de kommuner och orter där verken placeras någon del av vinsten. I Danmark kan däremot lokalbefolkningen erbjudas upp till 20 % av äganderätten till vindparkerna, och i Schweiz äger regionerna (kantonerna) själva sina mineralfyndigheter. Vad hade resultaten blivit för Sveriges och Bodens del om justeringar i det nuvarande systemet gjordes, så att vi närmade oss förhållandena i dessa länder?
I ett av våra skisserade projekt kommer vi att undersöka detta närmare, exempelvis genom jämförande studier mellan länder som Schweiz, Tyskland, Danmark och Sverige. Fokus kommer då att ligga på ämnen som regional planering, planlagstiftning och naturresursernas ägande. Detta är angeläget, inte minst med tanke på den gröna energiomställningen och framtida, arealkrävande företagsetableringar på landsbygden.
Ett annat framtida forskningsprojekt handlar om en socialt hållbar planering baserat på utvecklingsnoder istället för det traditionella centrum och omgivning. Genom den växande noden Boden Business Park (BBP) är frågan om en hälsosam balans mellan och utveckling av både centrum och BBP en viktig planeringsfråga, liksom den mellankommunala planeringen. Till utvecklingsnoder räknas också de servicepunkter som finns i de mindre byarna i kommunen samt kopplingen till närliggande Luleå kommun. Forskningsprojektet aktiverar utforskande, proaktiva och alternativa strukturbilder för att aktualisera frågor som ungdomar och mobilitet, lokal kunskapsproduktion och infrastruktur i ett perspektiv baserat på utvecklingsnoder. Avsikten är att skapa en struktur och en process för evidensbaserad planering som genererar ny kunskap och bidrar till att utveckla ett lokalt, platsspecifikt arbetsminne med Boden som pilot.
Men det är bara ett par exempel på den mångfald av intressanta projekt som kan utvecklas framöver tack vare den spännande utvecklingen i Boden och norra Sverige. ”Visioner i norr” (Idéer för framtidens Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå – idéskisserna klara i projektet Visioner: i norr – Hållbar Stad (hallbarstad.se)), där en av våra projektmedlemmar deltagit, pekar mot ännu fler. Bodens situation sätter även fokus på att ”landsbygden” inte är ett enhetligt fenomen, utan att det handlar om ”landsbygder” i många olika skepnader och med många olika problem- och möjlighetsbilder, där den mest avlägsna landsbygden i norr kan ha större koppling till globala och urbana utmaningar än tätortsnära landsbygder i söder.