Ett blogginlägg av Luis Andrés Guillén Alm, PhD i naturresursvetenskap vid SLU
Den biologiska mångfalden (mångfalden av ekosystem, organismer och gener) är under hot i många delar av världen. Även i Sverige har det varit svårt att nå viktiga mål för bevarandet av många olika arter i skogen enligt en rapport från Skogsstyrelsen. Ett sätt att bevara och skydda den biologiska mångfalden och tjänsterna som den ger oss människor är att bygga en ny form av infrastruktur: en grön infrastruktur. Detta kan i praktiken handla om att skapa olika livsmiljöer som är sammankopplade i landskapet.
Under 2017 gav den svenska regeringen Länsstyrelserna i uppdrag att färdigställa och genomföra regionala handlingsplaner för grön infrastruktur (GI-planer) för att nå Sveriges miljömål, såsom levande skogar.
Bild: ”Nätverk skog”. Illustration Kjell Ström, Naturvårdsverket.
GI-planer syftar till att påverka de flesta av Sveriges ekosystem. Potentiellt skulle GI-planer kunna förändra Sveriges skogar, den mest omfattande markanvändningen i landet. Å andra sidan riskerar GI-planer att hamna på listan av initiativ som kräver tid, resurser och energi från statliga institutioner och andra intressenter, utan att nå de önskade resultaten.
Grön infrastruktur är viktig när man inser hur betydande skogen är för vårt samhälle. Svenska skogar står vid ett vägskäl med krav på att förse samhället med flera ekosystemtjänster (som till exempel att bidra till att begränsa klimatförändringarna, öka den biologiska mångfalden, producera virke och för rekreation). Bättre GI-planer kommer att gynna familjer som livnär sig på skogssektorn och de samhällen som är beroende av de ekosystemtjänster som skogen ger.
Arbetet med GI-planerna har nu pågått i flera år, så det är en bra tid att studera hur planerna ser ut och hur arbetet har gått. Tack vare finansiering från Uppdrag landsbygd, har vi under våren 2022 skrivit en FORMAS-ansökan för att påbörja ett projekt som kan hjälpa till att förstå hur GI-planer, som en social process och ett policyinstrument, tar hänsyn till viktiga aktörer inom skogsbruket, och inkluderar rådgivningstjänster för skogsägare. Samverkan mellan intressenter från olika sektorer är ett viktigt inslag i planerna, vilket är intressant ur ett policy perspektiv med tanke på komplexiteten i den svenska skogssektorn. Därför är det värdefullt att studera de sociala processerna kring GI-planer, till exempel hur samarbetsprocesserna och inkluderingen av tjänster för skogsrådgivning har sett ut, eftersom vetenskaplig kunskap kan bidra med rekommendationer för att förbättra de styrande och mjuka politiska instrumenten.
Ansökan gick tyvärr inte vidare, men detta är mycket vanligt inom akademin, och vi ska ansöka igen nästa år. Dock är GI-planer fortfarande viktiga och intressanta. Som tur är har vi genom ett annat projekt inom SLU:s Future Forest-plattform haft möjlighet att bedriva forskning om den gröna infrastrukturens planeringsprocess. Under sommaren 2022 intervjuades (via zoom) samordnare för grön infrastruktur från merparten av Sveriges 21 län. Under hösten har vi påbörjat arbetet med att transkribera och analysera alla intervjuer. Slutsatserna som vi kommer fram till ska publiceras i form av akademiska artiklar som granskas av andra experter under år 2023, men vi kan redan nu i korthet berätta om tre preliminära resultat:
- GI-planering är ett komplext och stort uppdrag. Samordnarna har behövt lära sig om många olika miljöer och om verktyg för samverkan, vilket tar lång tid. Historiken, resurserna och ägandestrukturer i varje län påverkar också GI-planerna.
- GI-planeringen har varit svår när aktörer (till exempel ägarföreningar) är eller har varit misstänksamma till principerna om grön infrastruktur.
- GI-planeringen påverkas mycket av personen som sitter vid ratten. Personliga erfarenheter och ett stort kontaktnät påverkar om man har kunnat arbeta med GI kontinuerligt eller inte, och hur duktig man är på kommunikation har också visat sig vara betydande.
Bild: Faktorer som påverkar grön infrastruktur. Luis Andrés Guillén Alm, 2022.
Dessa typer av faktorer påverkar inte bara GI-planer men även hur och om grön infrastruktur verkligen blir en del av hur Sverige kan bevara den biologiska mångfalden i framtiden. Om grön infrastruktur ska vara en del av skogs- och lantbrukslandskapet, måste dess utveckling förankras hos aktörerna på landsbygden. Vi ser framemot att fortsätta våra studier och hoppas att den kunskapen vi sammanställer kan hjälpa framtida initiativ som främjar hållbar utveckling på landsbygden genom samverkan mellan aktörerna.
Vid pennan,
Luis Andrés Guillén Alm
Postdoc vid forskargruppen för skogspolitik och skoglig planering
Institutionen för Sydsvenska Skogsvetenskap, SLU