Jag heter Gabriella och jag har precis blivit anställd som forskningsassistent vid SLU. Jag har studerat till civilingenjör i miljö- och vattenteknik och är relativt nyexaminerad. Mitt examensarbete fokuserade på småskalig vattenrening och utfördes som ett MFS (Minor Field Study) arbete i Kenyas huvudstad, Nairobi under 2019. I Nairobis slumområde, Kibera, designade, implementerade och utvärderades möjligheten att rena bevattningsvatten med ett filter utformat som en vertikal-biokol-trädgård. Jag är i största allmänhet intresserad av vattenfrågor, men i synnerhet av vattenreningsteknik och småskaliga avloppssystem. Som forskningsassistent kommer jag att fokusera på mikroplastanalyser och filtrering vilket känns både nytt, viktigt och spännande!
Jennifer och Robin från vår grupp är inblandat i ett projekt som handlar om avlopp i kretslopp – End of Wastewater, som leds av Robin. Syftet med projektet är att tillsammans med engagerade svenska aktörer skapa ett verktyg för kunskapsförmedling och kommunikationsmaterial för att stödja och uppmuntra acceptans, implementering och uppskalering av innovativa och hållbara lösningar för att återcirkulera växtnäringsämnen och kol från mänskliga avfall och andra organiska rester till jordbruket. För att designa verktyget och kommunikationsmaterial så att det kommer till mest nytta, vill vi samla in information från olika aktörer om vilka information behövs och vem behöver det.
Luis Fernando Perez Mercado försvarade sin avhandling med bravur, “Farm-based technologies for management of risks from irrigation with wastewater-polluted sources in Cochabamba, Bolivia” den 16 april.
Denna studie undersökte förekomsten och avlägsnandet av
avloppsvatten och vattendrag i Nakivubo våtmarksområde och Inner Murchison Bay,
Victoria Lake, av vanliga receptbelagda och icke-receptbelagda farmaceutiskt
aktiva ämnen (PhAC) som såldes i Kampala stad, Uganda. Ett frågeformulär
skickades till 20 apotek i Kampala för att identifiera de mest sålda PhAC: erna
i staden. Under två provtagningskampanjer samlades prover från Bugolobi
avloppsreningsverk (WWTP), inströmmande och utgående avloppsvatten och
ytvattenprover från Nakivubo-kanalen, Nakivubo våtmark och Inner Murchison Bay.
Koncentrationerna av 28 PhAC, organiskt material, fasta ämnen och näringsämnen
i vattenprover analyserades. Ciprofloxacin (antibiotikum), cetirizin
(anti-allergi), metformin (anti-diabetes), metronidazol (antibiotikum) och
omeprazol (gastrisk terapi) rapporterades av apotek som PhAC: er som vanligtvis
säljs i studieområdet. Kemisk analys av vattenprover avslöjade att trimetoprim
(antibiotikum) och sulfametoxazol (antibiotikum) var de dominerande FAC i
vatten från alla platser förutom Victoria Lake.
Fosfor har länge starkt prioriterats vad gäller återvinning från avlopp och i direktivet till den sittande slamutredningen är fosfor det enda näringsämnet som nämns. Kväve bör dock prioriteras högst enligt en ny utvärdering av kriterier kopplade till användning av icke förnybar resurs, sårbarhet, och potentiellt minskad klimatpåverkan.
Vid prioritering av återvinning från avlopp betonas ofta att fosfor är nödvändigt för allt liv och att det snart kommer att ta slut (Peak phosphorus). Det finns skäl att ifrågasätta denna ensidiga betoning på fosfor. Rapporten ”Fosfor, kväve, kalium och svavel – tillgång, sårbarhet och återvinning från avlopp” går igenom a) risker kopplade till att konstgödsel tillverkas av icke förnybara resurser, b) sårbarheten för svensk växtodling vid stoppad import av konstgödsel, och c) potentiellt minskad klimatpåverkan vid återvinning av växtnäring från avlopp.
Definitionen av ekonomisk reserv är: Storleken på den resurs som bedöms vara av sådan kvalitet att den med dagens teknik och pris ekonomiskt kan utvinnas. Den ekonomiska reserven av råfosfat beräknades 2017 till 266 årsproduktioner, vilket är 5 gånger så stor som den för naturgas, 53 årsproduktioner (figur A). Naturgas är den viktigaste icke förnybara råvaran för tillverkning av konstgödselkväve. Många påpekar att gödselkväve kan tillverkas med förnybar energi, men då blir produktionskostnaden ca 3 gånger så hög, varför förnybar energi inte ska räknas in i de ekonomiska reserverna. Den ekonomiska reserven för tillverkning av kväve är alltså klart minst. Dessutom är odlingens kostnad och kostnadskänslighet för kväve ca 6,5 gånger större än för fosfor. Därför bör återvinning av kväve prioriteras högst. Återvinning av fosfor och kalium är också önskvärd.
Utsläpp av mikroplast från hushållen står för en betydande del av den mängd som inkommer till avloppsreningsverken och tvätt av syntettextil är sannolikt den största enskilda källan till mikroplast i hushållsspillvatten. Mikroplastens flödeskedja från avloppsvatten reningsverk till miljö behöver studeras för att en bättre bedömning av problemets omfattning ska kunna genomföras. Förekomsten av mikroplast i slam och påverkan från olika slambehandlingsprocesser behöver utredas. Det saknas standardiserade metoder för analys av mikroplaster vilket gör det svårt att spåra källor samt att utvärdera åtgärder för att minska mängden inkommande mikroplaster till reningsverk. Därför är det av hög prioritet att utveckla provberednings- och analysmetoder som är pålitliga och kostnadseffektiva. I TGA analyseras en känd mängd (massa) material (t.ex. slam) genom att utsättas för termisk sönderdelning under stigande temperatur (50-2000 °C). Under processen ökar temperaturen kontinuerligt och olika material sönderdelas och avgår vid olika temperaturer vilket skapar ett diagram av massförlust som funktion av temperatur. En stor fördel med TGA är att det är en automatiserad analys som med en relativ liten arbetsinsats bör ge totalhalterna av olika mikroplaster i provet, vilket bör innebära att analysen, jämfört med dagens analysmetoder, bör kunna bli väsentligt billigare.
Björn demonstrerar hur man använder en PeePoo-toalett under sin föreläsning
Tidigare den här veckan var ett fåtal medlemmar i Kretsloppsteknik värdar för en grupp av SIDA: s internationella träningsprogramdeltagare i Uppsala. NIRAS på uppdrag av SIDA genomför ett antal internationella utbildningsprogram. Kretsloppsteknik är involverad som en del av detta program genom NIRAS med fokus på deltagare från både asiatiska och afrikanska länder. Under dessa besök lär vi ut, presenterar och gör teknikdemonstrationer genom fältbesök där vi talar om säker näringsåtervinning, källseparerande sanitetssystem, hantering av organiskt avfall, socioteknisk systemanalys, etc.
After investing 1.5 million Swedish Crowns, the new Cary 620 FTIR microscope coupled with Cary 660 IR spectroscopes and FTIR microscopy is finally installed and ready for operation for analyses of microplastics in Department of Energy and Technology. Using the Focal plane array detector and the FTIR spectrophotometer, the instrument will be used to implement chemical imaging to identify, quantify and determine the particle size of micro plastics and other substances. The instrument is homed by Environmental technology group under the responsibility of Sahar Dalahmeh.
FORMAS har beviljat 3 mkr för ett forskning projekt som syftar på att samarbeta med olika aktörer och intressenter för att designa ett biokol-system för småskalig avloppsrening. Med en deltagardriven design övervägs tekniska, sociala och institutionella förutsättningar. Baserade på deltagandedesign kriterierna kommer laboratorie- och demonstrations-biokolsystem för små avlopp att utvecklas och testas. Teknisk prestanda och underhålls- och driftkrav kommer att utvärderas. Biokol som lösning för små avlopp kommer att utvärderas vad gäller miljö och klimatpåverkan. Under etapperna i projektet kommer forskarna att arbeta nära med lokala aktörer i kommuner i Sverige för att förankra resultaten i praktiken. Projektet kommer att genomföras av Sahar Dalahmeh, forskare vid Kretslopp teknikgrupp med samarbete med andra forskare på SLU och Malmö Högskola.
Mikroplast är svårnedbrytbara föroreningar som ackumuleras, både till land och i vatten. De når bland annat ut i miljön via dagvatten. FORMAS har beviljat 8 mkr för ett forskning projekt som syftar på att identifiera och kvantifiera hur mikroplast transporteras via dagvatten samt för att undersöka kapaciteten hos, och potentialen av grön filterinfrastruktur med bark och biokol i gatumiljön för att rena dagvatten från mikroplast. Iden är att filtren renar vattnet och fungerar som gröna utrymmen i och omkring samhällen, samtidigt som de också utgör en kolsänka. Projektet kommer att genomföras av Sahar Dalahmeh, forskare vid Kretslopp teknikgrupp med samarbete med andra forskare på SLU, Aalborg Universitet i Danmark och Malmö Högskola.
