Forskningen och utvecklingen av cirkulÀra nÀringsteknologier har under de senaste Ären fÄtt mer fokus och publiceraringar blivit mer frekventa. Detta har lett till att det blivit svÄrare att navigera och hÄlla reda pÄ forskningsresultat inom detta omrÄde. Det finns ett behov av en robust och omfattande kartlÀggning samt hur befintlig relevant forskning och bÀttre kunskapsförmedling till policy och praktik ska kunna kombineras.
Forskare i vÄr grupp Àr involverade i samarbetsprojektet End-of-wastewater som syftar till att:
Samla tillgÀnglig granskad forskning pÄ engelska om nÀringsÄtervinning och ÄteranvÀndning till en omfattande bevisplattform med systematisk kartlÀggningsmetodik.
Utveckla en onlineplattform för att enkelt navigera i relevanta vetenskapliga artiklar.
Jag heter Gabriella och jag har precis blivit anstÀlld som forskningsassistent vid SLU. Jag har studerat till civilingenjör i miljö- och vattenteknik och Àr relativt nyexaminerad. Mitt examensarbete fokuserade pÄ smÄskalig vattenrening och utfördes som ett MFS (Minor Field Study) arbete i Kenyas huvudstad, Nairobi under 2019. I Nairobis slumomrÄde, Kibera, designade, implementerade och utvÀrderades möjligheten att rena bevattningsvatten med ett filter utformat som en vertikal-biokol-trÀdgÄrd. Jag Àr i största allmÀnhet intresserad av vattenfrÄgor, men i synnerhet av vattenreningsteknik och smÄskaliga avloppssystem. Som forskningsassistent kommer jag att fokusera pÄ mikroplastanalyser och filtrering vilket kÀnns bÄde nytt, viktigt och spÀnnande!
Jennifer och Robin frĂ„n vĂ„r grupp Ă€r inblandat i ett projekt som handlar om avlopp i kretslopp – End of Wastewater, som leds av Robin. Syftet med projektet Ă€r att tillsammans med engagerade svenska aktörer skapa ett verktyg för kunskapsförmedling och kommunikationsmaterial för att stödja och uppmuntra acceptans, implementering och uppskalering av innovativa och hĂ„llbara lösningar för att Ă„tercirkulera vĂ€xtnĂ€ringsĂ€mnen och kol frĂ„n mĂ€nskliga avfall och andra organiska rester till jordbruket. För att designa verktyget och kommunikationsmaterial sĂ„ att det kommer till mest nytta, vill vi samla in information frĂ„n olika aktörer om vilka information behövs och vem behöver det.
Luis Fernando Perez Mercado försvarade sin avhandling med bravur, âFarm-based technologies for management of risks from irrigation with wastewater-polluted sources in Cochabamba, Boliviaâ den 16 april.
Denna studie undersökte förekomsten och avlÀgsnandet av
avloppsvatten och vattendrag i Nakivubo vÄtmarksomrÄde och Inner Murchison Bay,
Victoria Lake, av vanliga receptbelagda och icke-receptbelagda farmaceutiskt
aktiva Àmnen (PhAC) som sÄldes i Kampala stad, Uganda. Ett frÄgeformulÀr
skickades till 20 apotek i Kampala för att identifiera de mest sÄlda PhAC: erna
i staden. Under tvÄ provtagningskampanjer samlades prover frÄn Bugolobi
avloppsreningsverk (WWTP), inströmmande och utgÄende avloppsvatten och
ytvattenprover frÄn Nakivubo-kanalen, Nakivubo vÄtmark och Inner Murchison Bay.
Koncentrationerna av 28 PhAC, organiskt material, fasta Àmnen och nÀringsÀmnen
i vattenprover analyserades. Ciprofloxacin (antibiotikum), cetirizin
(anti-allergi), metformin (anti-diabetes), metronidazol (antibiotikum) och
omeprazol (gastrisk terapi) rapporterades av apotek som PhAC: er som vanligtvis
sÀljs i studieomrÄdet. Kemisk analys av vattenprover avslöjade att trimetoprim
(antibiotikum) och sulfametoxazol (antibiotikum) var de dominerande FAC i
vatten frÄn alla platser förutom Victoria Lake.
Fosfor har lÀnge starkt prioriterats vad gÀller Ätervinning frÄn avlopp och i direktivet till den sittande slamutredningen Àr fosfor det enda nÀringsÀmnet som nÀmns. KvÀve bör dock prioriteras högst enligt en ny utvÀrdering av kriterier kopplade till anvÀndning av icke förnybar resurs, sÄrbarhet, och potentiellt minskad klimatpÄverkan.
Vid prioritering av Ă„tervinning frĂ„n avlopp betonas ofta att fosfor Ă€r nödvĂ€ndigt för allt liv och att det snart kommer att ta slut (Peak phosphorus). Det finns skĂ€l att ifrĂ„gasĂ€tta denna ensidiga betoning pĂ„ fosfor. Rapporten âFosfor, kvĂ€ve, kalium och svavel â tillgĂ„ng, sĂ„rbarhet och Ă„tervinning frĂ„n avloppâ gĂ„r igenom a) risker kopplade till att konstgödsel tillverkas av icke förnybara resurser, b) sĂ„rbarheten för svensk vĂ€xtodling vid stoppad import av konstgödsel, och c) potentiellt minskad klimatpĂ„verkan vid Ă„tervinning av vĂ€xtnĂ€ring frĂ„n avlopp.
Definitionen av ekonomisk reserv Àr: Storleken pÄ den resurs som bedöms vara av sÄdan kvalitet att den med dagens teknik och pris ekonomiskt kan utvinnas. Den ekonomiska reserven av rÄfosfat berÀknades 2017 till 266 Ärsproduktioner, vilket Àr 5 gÄnger sÄ stor som den för naturgas, 53 Ärsproduktioner (figur A). Naturgas Àr den viktigaste icke förnybara rÄvaran för tillverkning av konstgödselkvÀve. MÄnga pÄpekar att gödselkvÀve kan tillverkas med förnybar energi, men dÄ blir produktionskostnaden ca 3 gÄnger sÄ hög, varför förnybar energi inte ska rÀknas in i de ekonomiska reserverna. Den ekonomiska reserven för tillverkning av kvÀve Àr alltsÄ klart minst. Dessutom Àr odlingens kostnad och kostnadskÀnslighet för kvÀve ca 6,5 gÄnger större Àn för fosfor. DÀrför bör Ätervinning av kvÀve prioriteras högst. à tervinning av fosfor och kalium Àr ocksÄ önskvÀrd.
UtslÀpp av mikroplast frÄn hushÄllen stÄr för en betydande del av den mÀngd som inkommer till avloppsreningsverken och tvÀtt av syntettextil Àr sannolikt den största enskilda kÀllan till mikroplast i hushÄllsspillvatten. Mikroplastens flödeskedja frÄn avloppsvatten reningsverk till miljö behöver studeras för att en bÀttre bedömning av problemets omfattning ska kunna genomföras. Förekomsten av mikroplast i slam och pÄverkan frÄn olika slambehandlingsprocesser behöver utredas. Det saknas standardiserade metoder för analys av mikroplaster vilket gör det svÄrt att spÄra kÀllor samt att utvÀrdera ÄtgÀrder för att minska mÀngden inkommande mikroplaster till reningsverk. DÀrför Àr det av hög prioritet att utveckla provberednings- och analysmetoder som Àr pÄlitliga och kostnadseffektiva. I TGA analyseras en kÀnd mÀngd (massa) material (t.ex. slam) genom att utsÀttas för termisk sönderdelning under stigande temperatur (50-2000 °C). Under processen ökar temperaturen kontinuerligt och olika material sönderdelas och avgÄr vid olika temperaturer vilket skapar ett diagram av massförlust som funktion av temperatur. En stor fördel med TGA Àr att det Àr en automatiserad analys som med en relativ liten arbetsinsats bör ge totalhalterna av olika mikroplaster i provet, vilket bör innebÀra att analysen, jÀmfört med dagens analysmetoder, bör kunna bli vÀsentligt billigare.
Björn demonstrerar hur man anvÀnder en PeePoo-toalett under sin förelÀsning
Tidigare den hÀr veckan var ett fÄtal medlemmar i Kretsloppsteknik vÀrdar för en grupp av SIDA: s internationella trÀningsprogramdeltagare i Uppsala. NIRAS pÄ uppdrag av SIDA genomför ett antal internationella utbildningsprogram. Kretsloppsteknik Àr involverad som en del av detta program genom NIRAS med fokus pÄ deltagare frÄn bÄde asiatiska och afrikanska lÀnder. Under dessa besök lÀr vi ut, presenterar och gör teknikdemonstrationer genom fÀltbesök dÀr vi talar om sÀker nÀringsÄtervinning, kÀllseparerande sanitetssystem, hantering av organiskt avfall, socioteknisk systemanalys, etc.
After investing 1.5 million Swedish Crowns, the new Cary 620 FTIR microscope coupled with Cary 660 IR spectroscopes and FTIR microscopy is finally installed and ready for operation for analyses of microplastics in Department of Energy and Technology. Using the Focal plane array detector and the FTIR spectrophotometer, the instrument will be used to implement chemical imaging to identify, quantify and determine the particle size of micro plastics and other substances. The instrument is homed by Environmental technology group under the responsibility of Sahar Dalahmeh.
FORMAS har beviljat 3 mkr för ett forskning projekt som syftar pÄ att samarbeta med olika aktörer och intressenter för att designa ett biokol-system för smÄskalig avloppsrening. Med en deltagardriven design övervÀgs tekniska, sociala och institutionella förutsÀttningar. Baserade pÄ deltagandedesign kriterierna kommer laboratorie- och demonstrations-biokolsystem för smÄ avlopp att utvecklas och testas. Teknisk prestanda och underhÄlls- och driftkrav kommer att utvÀrderas. Biokol som lösning för smÄ avlopp kommer att utvÀrderas vad gÀller miljö och klimatpÄverkan. Under etapperna i projektet kommer forskarna att arbeta nÀra med lokala aktörer i kommuner i Sverige för att förankra resultaten i praktiken. Projektet kommer att genomföras av Sahar Dalahmeh, forskare vid Kretslopp teknikgrupp med samarbete med andra forskare pÄ SLU och Malmö Högskola.
