Kategoriarkiv: Ultuna Studentkår

SLUSS årskrönika

Så börjar året lida mot sitt slut, och nästan alla SLUSS-are ska bytas ut. Ett år har gått, och vänner för livet har vi fått!

Jag ska inte rimma en hel krönika, även om det hade varit kul! Istället ska jag försöka tänka tillbaka på året och vad som hänt i SLUSS och på SLU under året.

Först vill jag tacka alla studenter och kårerna på SLU för deras fantastiska engagemang under året! Genom er har vi fått in studenternas åsikter i olika frågor och kunnat driva dessa vidare inom SLU.

Året har handlat ganska mycket om att få med studenternas perspektiv och intressen i SLU:s nya strategi och efterföljande inriktningsdokument för grundutbildningarna vid SLU, och vi har fått gehör för mycket av det vi ville ha in. Vi är väldigt glada att studentrekrytering, pedagogik och utbildningens forskningsanknytning är teman för tre av delmålen i strategin eftersom det har varit frågor som studenterna de senaste åren jobbat hårt för att få på agendan. Det känns skönt att dessa dokument nu är fastställda och att alla inom SLU nu kan börja jobba för att göra verklighet av orden, tillsammans.

En annan stor fråga under året har varit det ”nya” kvalitetssäkringssytemet för utbildning. Tidigare har det varit Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som granskat utbildningarna vid Sveriges universitet men detta kommer från och med 2017 ske på ett annat sätt. UKÄ kommer fortfarande att göra egna granskningar men framförallt kommer de att titta på HUR universiteten gör för att säkra kvaliteten. Därför har SLU (likt andra universitet) samlat och beskrivit alla delar som används för att säkra utbildningskvaliteten i ett särskilt dokument. Några få delar har lagts till eller modifierats lite, men generellt sett så kan man säga att det som är nytt är att man har samlat och systematiserat det man redan gör.

Jag och Anna Enocksson (SLUSS andre rådgivare) har tillsammans representerat SLU:s studenter i Europa inom nätverket ELLS och i dess studentorganisation ELSA. I ELSA har vi under året bl.a. jobbat med att förtydliga vår roll inom nätverket och funderat på hur ELLS ska kunna bli mer synligt för studenterna på de olika universiteten.

I SLUSS då? Jodå, även inom vår organisation har det hänt grejer. Vi äntligen blivit klar med revideringen av våra stadgar som vi ändrat i olika steg, tillslut blev det svårt att hålla koll på vad som ändrats så vi gjorde en rejäl uppstädning av dem. Även SLUSS rese-och representationspolicy har reviderats.

Under vårterminen arrangerades även de två årliga utbildningarna som SLUSS håller tillsammans med SLU. Först ut var Utbildningsdagarna för studentrepresentanter. De som deltog var främst studiebevakare, skyddsombud/studiesocialt ansvariga, kassörer och kårordföranden. Under dessa dagar får de bl.a. lära sig hur SLU fungerar, vilka rättigheter och skyldigheter man har som studentrepresentant och hur pengar fördelas mellan utbildningarna och mellan kårerna.

Innan sommaren var det också dags för insparksutbildningen. Den är till för att de insparksansvariga på kårerna ska få så bra förutsättningar som möjligt att skapa roliga och välkomnande insparkar för de nya studenterna. Där får deltagarna lära sig massor om lika villkor, gruppdynamik och alkohol. Det som brukar vara mest uppskattat är att få ta del av hur de andra kårerna än sin egen arrangerar insparken. Utbildningen brukar vara väldigt uppskattad och i den utvärdering som görs av insparkarna syns det att kårerna lyckas bra med dem. Visst finns det saker de behöver utveckla och förbättra men generellt sett brukar studenterna vara nöjda. Efter årets utvärdering kom vi fram till att SLU behöver förtydliga vad de vill med välkomnandet av de nya studenterna, så kårerna och SLU kan bli mer samstämmiga och tillsammans göra första tiden vid universitetet så bra som möjligt!

Under 2015 testade SLUSS för första gången att ha en kassör som skötte ekonomin och i år beslutade styrelsen att detta ska bli en permanent post. Som vice ordförande är jag väldigt glad att de tog det beslutet eftersom det har frigjort mycket tid för mig att jobba med andra frågor som är viktiga för studenterna. Dessutom har det blivit mer ordning och reda i SLUSS ekonomi och det har blivit tydligare vart pengarna går, något som uppskattas av oss själva men inte minst av kårerna och våra revisorer. Snart rulla vi in i år tre med en kassör och vi är mer än nöjda!

Utöver detta har både vi, kårerna och övriga studenter suttit i många möten och representerat studenterna. Detta är otroligt viktigt för oss alla att vi finns med när beslut som kan påverka våra utbildningar bereds eller tas. Till vår hjälp har vi SLU:s studentinflytandepolicy som beskriver vår rätt att finnas med i olika organ.

SLUSS ordförande och vice ordförande har också gjort två campusturnéer för att hälsa på hos kårerna och se studiemiljön hos studenterna på SLU:s olika campus. Detta har varit jätteroligt och väldigt viktigt för oss att få se eftersom vi ska företräda alla studenter på SLU. Dessa turnéer hoppas vi kunna utveckla lite under nästa år så vi ska få ut ännu mer av dem och verkligen se till att den lilla tid vi spenderar där ger studenterna och oss så mycket om möjligt!

Avslutningsvis vill jag och Isabella tacka:

  • alla studenter som hjälper oss och SLU att utveckla våra utbildningar genom kursvärderingar och input via mail och kommentarer,
  • alla kårerna för ert fantastiska engagemang,
  • SLU för att ni värnar om era studenter och lyssnar till det vi har att säga. Vi är inte alltid överens men efter lite diskussion brukar det mynna ut i något som de flesta kan vara nöjda med.

Sist men inte minst vill jag rikta ett STORT TACK till SLUSS styrelse: Amanda Backlund, Carin Danielsson, Nils Nilsson, Christian Syk, Jonathan Ahlm, Ulrik Bergsland, Johanna Fogelberg och Maria Karlsson. Ni har gjort mitt år som vice ordförande i SLUSS oförglömligt och jag är så tacksam för att jag har fått jobba med er och tillsammans med SLUSS ordförande fått driva denna verksamhet med ert förtroende!

Efter jul kommer Sofia att ta över som vice ordförande för SLUSS och jag är övertygad om att det kommer bli jättebra!

God jul och gott nytt år önskar SLUSS styrelse! 🙂

/Karolina Ottosson

Genom samverkan stärks kårerna!

Förra helgen anordnades SLUSS fokusråd i Skinnskatteberg. Fokusrådet är ett forum där kårerna träffas och diskuterar olika saker, ibland sådant man gemensamt vill driva gentemot SLU och ibland interna saker. Denna gång låg fokus på internekonomi, medlemsrekrytering och kårengagemang.

Alla deltagare
Alla sju kårer var representerade

SLUs kårer är väldigt olika och vid dessa tillfällen är det otroligt värdefullt för det finns så många olika sätt att lösa saker. Jag tror att alla kårerna fick med sig något nytt som de kan anpassa och applicera på sin kår. De flesta tycker att diskussionerna är det man lär sig mest av men nedan listas några av sakerna kårerna kom fram till:

  • Informationsspridning- Samla informationen i t.ex. nyhetsbrev eller posters, försök hålla samma design på information om kåren.
  • Vad är en kår? Det är inte så tydligt för alla potentiella medlemmar- förklara och ge exempel på vilka förändringar kåren har bidragit till.
  • Sponsorer- Kårerna jobbar lite olika med sponsorer men alla verkar ha fått med sig något användbart hem att jobba vidare med.
  • Strukturer- Kårerna har olika uppbyggnad och olika sätt att sköta ekonomin på, att få inblick och förståelse för hur andra gör och tänker var nyttigt för alla.
fukusrad2
En av fördelarna med fokusråden är erfarenhetsutbytet mellan kårerna!

Superbra jobbat alla deltagare! Det är härligt att alla är så delaktiga och villiga att dela med sig av sina erfarenheter och tankar, det utvecklar både en själv och andra!

/Karolina Ottosson

Utbildningsnämnden besökte Ultuna Studentkår!

Hösten har äntligen kommit till Ultuna och UN har äntligen klubbat igenom inriktningsdokumentet!

img_1073

Igår hade Utbildningsnämnden (UN) vid SLU möte på campus Ultuna. I UN sitter nio ledamöter varav fem är lärare, två är studenter, en är extern från Stockholms Universitet och den sista är ordförande och prorektor Karin Holmgren. De studenter som sitter med är jag, ordförande i SLUSS, och Karolina, vice ordförande i SLUSS.

På gårdagens möte klubbade man igenom ett inriktningsdokument för grundutbildningarna vid SLU.  Detta dokument är ett strategidokument som nämnden och utbildningsorganisationen har att förhålla sig till de närmsta fyra åren (2017-2020). Detta dokument har vi studenter varit med och tagit fram och det känns riktigt roligt att det äntligen är klubbat!

Förutom inriktningsdokumentet beslutade vi också att alla utbildningar på grundnivå får undanta upp till och med 25 % av kurserna från den fyrgradiga betygsskalan. Bakgrunden till detta är att de konstnärliga programmen vid SLU anser det vara svårt att betygsätta de konstnärliga kurserna enligt den fyrgradiga betygsskalan. De kommer nu att kunna ha en tvågradig betygsskala på dessa kurser vilket vi tror kommer att göra betygsättningen mer rättvis och öka kreativiteten bland studenterna då man minskar den osunda konkurrensen.

img_1055

img_1061

Avslutningsvis gick nämnden på rundvandring med Ultuna studentkår (ULS) som guide. Vi fick då se deras fantastiska lokaler och titta på de underbara jordmånar som var utställda i MVM-huset. Vi avslutade sedan turen på ULS kårhus där de berättade om deras fantastiska verksamhet och det faktum att de har tre stycken heltidsarvoderade i kåren, vilket de är ensam om bland SLU-kårerna. De är faktiskt den enda kår som har arvoderade studenter överhuvudtaget på SLU, förutom jag och Karolina i SLUSS då. Riktigt imponerande måste jag säga!

img_1062

Avslutningsvis vill jag tacka Ultuna studentkår för en riktigt trevlig rundvandring och ett mycket bra presentation av kåren och dess otroliga verksamhet, tack!

// Isabella Hallberg Sramek

Kårerna får högt betyg i SLUSS insparksenkät!

Tusen tack till alla ni 474 studenter som svarat på SLUSS insparksenkät! Enkäten går varje år ut till de nya studenterna för att utvärdera årets insparkar och ge kårerna feedback på vad som varit bra och vad de kan förbättra. Enkäten innehöll dels generella frågor som utgår från SLUSS insparkspolicy och så hade kårerna möjlighet att ställa egna frågor.

Jag sitter just nu och sammanställer resultatet från enkäterna till en rapport som ska presenteras för Studiesociala rådet den 18 oktober. Det är så roligt att se att SLU:s kårer gör ett så bra jobb med att välkomna de nya studenterna! Så klart finns det alltid förbättringsmöjligheter och just nu pågår det en uppföljning med kårerna av sådant som kommit upp i enkäten, för att se vilka delar av insparken de kan förbättra eller göra annorlunda till kommande år.

Jag vill också berömma er som lämnat kommentarer, många är väldigt konstruktiva vilket är viktigt för att kunna reda ut vad som gått snett/inte varit bra och därefter göra det som behövs för att det inte ska hända igen. Det finns också många bra kommentarer med ändringsförslag på sådant man tycker kunde ha gjorts annorlunda.

Enkäten  gick ut till ca 1000 studenter varav 474 svarade och nedan kan ni ta del av några av resultaten.

helhetsintryck
De allra flesta tyckte att insparken som helhet var bra (4) eller mycket bra (5)
pressad
I kommentarerna anger man ofta att grupptycket är den största anledningen till att man känt sig pressad, inte så mycket att det varit ett tvång eller en press från de som arrangerade insparken.
alkohol
En tydlig skillnad från insparkar vid andra universitet är att SLU-kårernas insparkar i väldigt liten utsträckning baseras på att man ska dricka alkohol. Istället jobbar kårerna oftast med gruppbaserade övningar med syftet att skapa en sammanhållning i klassen/gruppen.

du-krankt

annan-illa-behandlad

Tyvärr är det inte så många som kommenterat vad som hänt, vilket gör det väldigt svårt att se till att det inte sker igen. Jag uppmanar er som upplevt att ni blivit kränkta eller illa behandlade att ta kontakt med någon i er kår och berätta vad du upplevt, det blir då lättare att reda ut och göra eventuella förändringar för att det inte ska upprepas.

Allt som allt har insparkarna varit väldigt bra, och det som varit mindre bra följs nu upp eller har redan retts ut. Bra jobbat alla kårerna! Slutligen vill jag dela med mig av bilden nedan som visar på vilka som bidragit till att de nya studenterna fått ett så bra välkomnande, superbra jobbat!

Ordmoln bildat från kommentarerna till frågan "Kände du att du hade någon att vända dig till om du hade synpunkter på insparken?". Ju större ordet är, desto fler gånger har det kommenterats!
Ordmoln bildat från kommentarerna till frågan ”Kände du att du hade någon att vända dig till om du hade synpunkter på insparken?”. Ju större ordet är, desto fler gånger har det kommenterats!

//Karolina Ottosson

Framtidens gröna Silicon Valley är här!

SLU satsar på framtiden!

green innovation park

Igår invigdes Green Innovation Park på Ultuna. Syftet med Green Innovation Park är att skapa en mötesplats för akademi, näringsliv och offentlig sektor där man tillsammans kan lösa framtidens problem. Parken består därför av ett företagshotell med gemensamma mötesplatser som skall kunna fungera som katalysator för innovativa idéer.

green innovation park 2025
Green Innovation Park 2025

På invigningen var stämningen laddad med en stor framtidstro och jag tror att detta kan bli något riktigt bra! Redan idag är en hel del företag och organisationer etablerade i lokalerna, även Ultuna Studentkår och Veterinärmedicinska föreningen var med och ställde ut på invigningen,  och lagom till 2030 har man som mål att 200 företag skall vara etablerade i parken. Utöver att bygga kontor för dessa vill man också bygga 1000 bostäder, utveckla transportvägarna till och från Ultuna samt utöka servicen på campus.

Att SLU gör en sådan här satsning känns väldigt i tiden och det ska bli oerhört intressant att se vilka innovation detta kommer att leda till!

// Isabella Hallberg Sramek

Det går inte att bara spara & spara & spara…

Det går inte att spara in på grundutbildningen vartenda år. Det riskerar att leda till en ond cirkel, som vi måste försöka vända innan det är för sent. Som studentrepresentant får jag bilden av att undervisningen på den fakultet jag främst studiebevakar på (NJ-fakulteten) är påväg att implodera. Kostnader ökar och som jag bloggat om tidigare är besparingskraven återigen stora (denna gång främst pga flytten av LARK-programmet från NJ till LTV-fakulteten). Detta samtidigt som att årets ansökningssiffror inte visar en allt för rolig trend. Flera program har fått ett ökat söktryck (däribland djursjukskötare) medan andra program fortsätter att ligga på en för låg nivå (mark/växt och livsmedel) och ytterligare andra har kraftiga minskningar (ffa Biomiljö). Få studenter på program som kostar mycket är en ekvation som inte går ihop.

Det vi nu främst jobbar med är att undersöka hur vi inom NJ-fakultetens grundutbildning kan spara de 5 miljoner som är det nuvarande budet på hur mycket som (minst) måste sparas. Vad kan vi då spara pengar på?

(1) Minska ersättningen till kurser, och därmed minska antalet lärartimmar på kursen

Detta är vad som gjorts vid besparingarna de senaste åren och jag, tillsammans med många andra på fakulteten, frågar oss om det verkligen går att spara mer genom att ”hyvla” på detta sätt. Kvaliteten har redan försämrats märkbart med färre föreläsningstimmar och färre praktiska moment i kurser.

(2) Skära bort kurser och därmed minska valbarheten.

Detta har också redan gjorts. 68 kurser har tagits bort sen 2010. Flera program har redan en alldeles för låg valbarhet. Detta går emot strategiska diskussioner som förts kring SLUs utbildningar (bl.a. med branchrådet för agronomutbildningarna) som om och om har sagt att valbarheten borde öka för att göra utbildningarna mer attraktiva.

(3) Ta bort hela program

Genom det minskar inte bara kostnaderna, utan även tilldelningen (intäkterna). Att lägga ner program ger inte den effekt man kan tro. Skulle vi exempelvis (obs! detta är bara ett exempel, inte på förslag) lägga ner biomiljö skulle vi bara göra en besparing på uppskattningsvis 63 000 kr 2015 och 142 000 kr 2016. Det är långt kvar till några 5 miljoner.

Slide1

Nej. Det går inte att bara fokusera på att spara pengar. Det blir en ond cirkel då vi i och med upprepade besparingar sänker kvaliteten på våra utbildningar och riskerar ännu lägre söktryck och därmed ännu mindre pengar till kurserna och fler besparingar. Tillslut har vi inga studenter kvar på vissa utbildningar.

Vi måste vända trenden. Fler ska söka till de utbildningar som idag har ett för lågt söktryck, ekvationen kan bara lösas på detta sätt!

Ekvationen är däremot inte den lättaste att lösa. Marknadsföringsbudgeten är tight och idag vet bara 4% av Sveriges gymnasieungdomar vad SLU är för något. Ett annat hinder som finns är det så kallade ”taket” som vi har nått. Det innebär att SLU utbildar så många som vi idag har i uppdrag från regeringen att göra, då kan vi inte ta in fler studenter. Att detta tak ska vara i vägen för att vi ska kunna ta in så många på varje program så att programmen i alla fall går plus minus noll är ett stort problem i ekvationen. Höj taket för och satsa mer på marknadsföring av SLUs utbildningar med lågt söktryck. Att ”taket” är i vägen ska inte vara ett argument för att vi inte ska jobba för att fler ska söka sig till SLU!

Hur ska vi då få fler studenter att hitta hit? Denna fråga diskuteras ofta. Att vi själva ska famla fram efter en väg att komma ur denna, för många av våra program, kris är inte nödvändigt då det faktiskt finns de som lyckats vända trenden, som vi kan ta hjälp av. Wageningen, ett universitet i Holland med samma gröna inriktning som SLU, hade för ett decennium sen några hundra studenter. Idag har de 9000 studenter.

Hur har de gjort för att lyckas med detta? Vilka metoder har de använt för att få fler intresserade av deras utbildningsprogram? Vilka är framgångskoncepten? Och framförallt vad kan SLU lära av detta?

Ta hit någon från Wageningen snarast som kan hjälpa oss ur detta elände och lägga upp strategier för att SLU ska göra samma makalösa vändning. Det kan i alla fall vara ett steg mot att nå en hållbar situation för våra utbildningar. Ett steg är alltid bättre än inget, och vi måste börja någonstans!

Det går inte att bara göra besparingar hela tiden. För att rädda våra utbildningar måste vi vända trenden och få fler studenter att söka sig till SLU och öka volymen på SLUs grundutbildning, inte tvärtom! 

bea

 

 

Beatrice JETLAG Ramnerö

Ultuna Studentkårs Ordförande

 

Har ni frågor om våra utbildningar eller om Ultuna Studentkår – tveka inte att kontakta mig: uls_ordf@stud.slu.se

 

Utbildning + forskning = SANT

Var är forskningsanknytningen i vår utbildning?

I SLUs strategier[1] för år 2013-2016 står bland annat följande om forskningsanknytning:

SLUs gemensamma mål är att

Verksamheten är av högsta internationella klass och kännetecknas
av en stark koppling mellan utbildning och forskning

Satsningar ska göras för att se över utbudet och fokusera innehållet på SLUs profilområden, samt utveckla forskningsanknytningen.

Utbildningen vid SLU har en stark
forskningsanknytning och internationalisering, men dessa ska utvecklas
ytterligare och ännu tydligare integreras i utbildningen.

Under 2013–2016 avser SLU att
utveckla formerna för forskningsanknytning och det
vetenskapliga synsättet inom all utbildning

 

Det är helt enkelt mycket tydligt att man avser att fram till 2016 öka forskningsanknytningen i våra utbildningar. Det jag frågar mig är vad som görs rent konkret för att öka forskningsanknytningen. De indikationer jag fått från de utbildningsansvariga som jag pratat med är att det inte görs så mycket på denna front. Det leder ju direkt till frågan – NÄR ska forskningsanknytningen utvecklas och kopplingen mellan utbildning och forskning stärkas? Vi är redan nästan halvvägs in i perioden som SLUs strategier avser så det är dags att det händer något.

På flera världsledande universitet (däribland Wageningen, Holland) är det en självklarhet att blanda utbildning och forskning i hög grad. Studier påtalar även hur viktiga forskningen och utbildningen är för varandra. Att det är en stor risk att försämra kvaliteten på båda delar om avancerad forskning och grundutbildning lever i olika världar, och endast den första leder till erkännanden och belöningar[2]. Kvalitet i forskning får man delvis genom kvalitet och volym i utbildningen. Därför bör man inte se dessa som skilda från varandra. Trenden i Sverige är tyvärr att sprickan mellan forskning och utbildning blir allt större.  Detta är en farlig utveckling som vi måste motarbeta, att väva samman forskning och utbildning måste bli en självklarhet även för oss.  Det räcker inte med att upprepande gånger betona vikten av forskningsanknytning i strategidokumenten.

2016 närmar sig med stormsteg. Det är hög tid att den utveckling av forskningsanknytning som nämns i strategidokumenten blir verklighet – något som kommer gynna både kvaliteten på SLUs utbildningar och forskning. Vi studenter ska inte behöva fråga oss – var är forskningsanknytningen i våra utbildningar?

Under gårdagens möte mellan fakultetsnämnden och alla prefekter på NJ-fakulteten fördes en intressant och engagerande diskussion just om hur vi ska integrera forskningen och utbildningen i högre grad. Förslag som kom upp var bland annat att ha projektarbeten i kurser som ansluter till aktuella forskningsprojekt och att ha en öppen praktikkurs så att studenter ska kunna göra praktik inom forskningen. Vid föreläsningar om aktuell forskning diskuterades det att det är viktigt att koppla forskningen till samhällsproblem och framhäva varför man gör den forskning man gör, för att väcka intresse bland studenterna. En viktig slutsats från diskussionen var att alla på SLU måste inse och acceptera att det finns en koppling mellan hög undervisningskvalitet och hög forskningskvalitet.

Vi studenter vill se mer, och bättre, forskningsanknytning i våra utbildningar nu. Det bör även forskarna vilja, eftersom studenterna är en viktig kanal för att föra ut kunskap från forskningen till samhället.

 

 bea

Beatrice JETLAG Ramnerö

Ultuna Studentkårs Ordförande


[2]  Bienenstock, A., Schwaag Serger, S., Benner, M., Lidgard, A. (2014) Utbildning, forskning, samverkan – Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley? SNS Förlag, Stockholm

Hur mår våra utbildningar?

Situationen för våra utbildningar på NJ-fakulteten kan liknas vid en mjölkbesättning som går dåligt. Om besättningen går dåligt då kan du slakta hälften av alla kor. Du kommer genom detta minska foderkostnader, men du kommer också samtidigt minska intäkterna. Detta samtidigt som de fasta kostnaderna fortfarande finns kvar, men nu fördelas på färre kor. Det enda som händer är att du alltså ökar obalansen mellan utgift och inkomst ytterligare, utan att göra några egentliga besparingar.

Vi är nu i samma situation när det gäller utbildningen på NJ-fakulteten (alla program ULS studiebevakar förutom husdjursagronom och LARK). Som det ser ut nu kommer grundutbildningen på NJ få 5 miljoner mindre att just använda till undervisning till 2015. Det här beror av flera saker däribland flytten av LARK till LTV (kostnaderna är flyttade men även intäkterna – och LARK är ett program som har hög tilldelning för att utbildningen har många studenter). Pengar har tidigare kunnat flyttas från LARK-programmet som har ett överskott, till program med färre studenter som markväxt- och livsmedelagronom, som har ett underskott. En annan anledning till den ansträngda undervisningsekonomin är att en stor del av de medel som tilldelas lyfts av innan det når institutionerna. Avlyften går till bibliotek (3 miljoner), speciallokaler (t.ex. lab, 11 miljoner), service för studenter i form av IT-stöd, AV-stöd m.m. Totalt lyfts 37,5 miljoner kronor av innan grundutbildningspengarna når kurserna. De pengar som blir kvar efter avlyften ska då gå till kurserna i form av bland annat lön till föreläsare och lokalkostnader (betalas även av kursen, men subventioneras av fakulteten i form av avlyft, som dock kommer från samma medel). En tredje anledning till att tilldelningen till NJ-fakultetens undervisning väntas bli  5 miljoner lägre inför 2015 är att det inte finns någon färdig fördelningsmodell för hur grundutbildningsmedlen ska fördelas framöver. Fakulteterna har därför fått i uppdrag att utgå från att lika mycket pengar ges till utbildning som 2014, och då är faktumet att NJ får 5 miljoner mindre.

Vad kan vi då göra idag för att spara in dessa 5 miljoner? I dagsläget går vi och väntar på beslut om hur fördelningen av grundutbildningsmedel kommer ske framöver, innan vi vet det är det svårt att ta beslut om hur utbildningarna kan göras om för att bli mer resurseffektiva. Vi går också och väntar på strategiska beslut om vilken inriktning utbildningen på SLU ska ta framöver, vad ska prioriteras? Nu vet vi varken hur medel ska fördelas eller hur utbildningarna ska prioriteras. Det enda som kan göras nu är enligt programnämnden, som arbetar med dessa frågor nu, att:

  • Lägga ner program och kurser (efter analys av ekonomiska och praktiska konsekvenser).
  • Göra smärre justeringar av kursutbud och utbildningsplaner
  • Göra en del förändringar i utbildningsplaner gällande möjliga examina (att man inte kommer kunna ta examen i lika många ämnen som idag)
  • Förändra förkunskapskrav till såväl program som kurser
  • Anpassa kursplaner/kursinnehåll gällande t.ex. inslag av ”hållbart nyttjande” (vilket är ett önskemål från ledningen, att det ska finnas med hållbart nyttjande i alla utbildningsprogram).

Det här innebär alltså att vi kanske måste lägga ner program eller hyvla ännu mer på befintliga kurser. Vi anser att det inte är möjligt att hyvla mer från kurserna än vad som redan gjorts, vi har sett tydliga försämringar på många kurser under de senaste åren, direkt kopplade till tidigare nedskärningar av kursbudget. Om vi utesluter nedskärning av kursbudget som ett alternativ (kursbudgeten kommer ändå skäras ner indirekt eftersom lokalhyrorna höjs på campus p.g.a. de nya husen) då är bara nedläggning av program som finns kvar. Tilläggas kan att sen läsåret 10/11 har 68 kurser (programkurser och fristående kurser) lagts ner på NJ-fakulteten, det är en minskning med 20 %. Under samma tid har även åtta utbildningsprogram på fakulteten lagts ner, däribland livsmedelskandidat och mastern i ekologi. Kommer fler utbildningsprogram behöva läggas till denna samling nedlagda program?

Där kommer liknelsen med kobesättningen in. Utbildningen går nu dåligt. Om vi tar bort ett program kommer kostnaderna för det programmet försvinna, men det kommer även intäkterna att göra. Detta samtidigt som stora fasta kostnader fortfarande kommer finnas kvar, men nu fördelas på färre studenter. När det gäller våra utbildningsprogram måste man också komma ihåg att vi har en mycket hög grad av samläsning mellan våra program (framförallt agronom + kandidatprogrammen). Att lägga ner ett utbildningsprogram kommer därför troligtvis inte spara mycket pengar alls, kanske blir det motsatt effekt. Om vi exempelvis skulle lägga ner biomiljö skulle det inte spara in mycket pengar, det skulle bara leda till att mark/växtutbildningen kommer kosta mer (och troligtvis bli omöjlig att genomföra).

Vi vill att ledningen ska inse vilken absurd situation vi nu befinner oss i. Vi kan behöva lägga ner utbildningsprogram på grund av att vi befinner oss i en förändringsprocess där vissa delar i processen genomförs i tid, men andra halkar efter. I detta fall är det en ny fördelningsmodell som har halkat efter, en fördelningsmodell som är anpassad efter de nya förutsättningar som fakulteten utsatts för. Av denna anledning hamnar NJ-fakultetens utbildning och studenterna i kläm.

Vi vill också uppmärksamma att NJ-fakulteten har betydligt högre avlyft än övriga fakulteter, 44 % av grundutbildningsmedlen (övriga fakulteter har ungefär det halva, 21-26 %). Är det rimligt att fakulteten ska betala 11 miljoner för labblokaler (och däröver hyra för samma lokal inom kursbudgeten), när vi inte ens behöver alla de lokalerna och inte får hyra ut lokalerna till en extern hyresgäst.

Vi befarar att vi snart står här med utbildningar av pinsamt låg kvalitet, eller ett mycket mer sparsamt utbildningsutbud, i hypermoderna lokaler. Men vad är lokalerna värda om vi står här utan studenter?

Ett allt större fokus på forskning, till bekostnad av undervisning, ger tydliga försämringar i utbildningskvaliteten och universitetets internationella attraktionskraft. En ökad separation mellan undervisning och forskning, ger negativa konsekvenser för båda verksamheterna[1].

Det är dags att lägga ett större fokus på undervisningen!

 

 

bea

Beatrice JETLAG Ramnerö

Ultuna Studentkårs Ordförande

 


[1] Bienenstock, A., Schwaag Serger, S., Benner, M., Lidgard, A. (2014) Utbildning, forskning, samverkan – Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley? SNS Förlag, Stockholm