Landsbygdens unga: Utbildning, plats och delaktighet

av Elisabet Öhrn, professor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet

Forskning om unga människors liv och utbildning är i hög grad forskning om sta­dens unga. Det innebär bland annat att kunskapen om ungas marginalisering och bristande delaktighet utgår från livet i begränsade urbana sammanhang. Specifika behov och problem utanför städerna döljs, liksom betydelsen av ka­tegoriseringar som klass, migration och kön i och mellan olika områden.   

Forskningsprojektet Landsbygdens unga (Vetenskapsrådet 2014-2017) har haft som syfte att bidra med kunskap om ungdomars villkor, delaktighet och inflytande speciellt i rurala kontexter. Hit hör intresse för hur ungdo­mar ser på den egna platsen, sin utbildning och sina möjligheter nu och framgent, hur undervisningen förhåller sig till den lokala omgivningen och ungas möjligheter till arbete och social delaktighet. Hit hör också frågor om vad som framstår som likartade och olika problem i urbana och rurala omgivningar. I studien ingick sex skolor i oli­ka slags landsbygdsmiljöer i norra och södra Sverige, från såväl glesbygd som de/industrialiserade små­orter i inland och kustområden. Studien genomfördes som en etnografi, med observationer i och utan­­­­för klassrum­met, samtal med lärare och elever samt formella elevintervjuer. Ma­terialet omfattar bland annat 340 timmars klassrumsobservationer i årskurs 8 och 9 samt 136 elevintervjuer (68 flickor och 68 pojkar).

Storstadsforskningen har ofta pekat på skolans bristande stöd för att unga i marginali­sera­de områden ska förstå sin position och kunna agera i relation till den (till exempel Beach & Sernhede, 2011). I det avseendet utgör studiens glesbygdsskolor en stark kontrast. Där presenteras den egna omgivningen och dess tillgångar som värdefull både för de lokala invånarna och för lan­det som helhet. Naturen framställs inte som den idyll en del tidigare forskning pekar på (till exempel Leys­hon, 2008), utan som en påtaglig materiell och social tillgång. Som sådan används den konkret i undervisningen. I dessa skolor formuleras också en kritik mot metrocentriciteten, dess romantise­ring av naturen och bristande politis­ka förståelse för de materiellt krävande villkor landsbygdens befolk­ning lever under. I studiens småorter märks inte samma värdering av den egna platsen, och dess re­­lation till staden framställs snarast i termer av sin likhet med och närhet till storsta­den och resten av världen. Även om unga människor och skolans undervisning generellt relaterar till staden, sker det alltså på mycket olika sätt.

Frågan om unga vill flytta eller stanna på uppväxtorten är central i lands­bygds­forskning (se till exempel Waara, 2011), och den kommer också upp när unga i den här studien reflekterar över sin framtid. Hur angelägen frågan ter sig och vilken riktning den tar varierar. Generellt är det viktigt om ungdomar upp­­fat­tar att det finns arbete på platsen som gör att de kan försörja sig om de stannar kvar. Övervägandena varierar också beroende på om orten har gymnasium och i så fall vilka program. För unga som bor i samhällen med ett utbud av olika gymnasieutbild­ning­ar eller med pendlingsavstånd till sådana utbildningar, förefaller frågan om att stanna el­ler flytta delvis skjutas upp till efter gymnasiet. För övriga blir frågan mer akut, ef­ter­som redan valet av gymnasieutbildning kan stå mellan att bo kvar eller flytta. Att flyt­ta åtföljs av ekonomiska överväganden som i en del fall innebär att ungdomarna och deras familjer tvingas ta ställning till om de har råd. Studien pekar i det här av­seen­det på ekonomins centrala betydelse för de ungas utbildningsplaner.

De intervjuade ungdomarna talar sällan om sociala relationer, kontroverser eller skillnader i termer av social klass, social bakgrund eller ekonomi. I det avseendet förefaller storstads­ung­­­­­dom mer benägen att explicit tala om social klass eller att hänvisa till människors inkomst och utbildningsnivå (och migrantbakgrund) som viktig för deras sociala po­si­tion (till exempel Öhrn, 2011). Detta kan höra samman med att social bakgrund och mig­ra­tion framstår som mindre tydliga i rurala omgivningar där de inte visar sig lika kon­kret i form av segregerat boende och skolval som i staden. Men det finns en likhet mellan de studerade landsbygdsskolorna och tidigare studerade stadsskolor i beto­ningen av plats som ett uttryck för sociala och materiella relationer. I urbanforsk­ning är platsen tydligt klassad och etnifierad (till exempel Arnesen, 2002; Gitz-Johansen, 2003). I stu­­diens landsbygdsskolor pekar platsen snarast på relationen mellan centrum och peri­feri; mellan boende i centralorten (där skolan finns) och utanför, och mellan stad och landsbygd. 

(Detta är en något omarbetad version av ett bidrag med samma titel i Vetenskapsrådets Resultatdialog 2018, s 129-132).

För ytterligare läsning, se t ex Öhrn, E & Beach, D. (2019). (Eds). Young people’s life and schooling in rural areas. London: the Tufnell Press.

Elisabet Öhrn
Professor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet
elisabet.ohrn@gu.se

Referenser

Arnesen, Anne-Lise. (2002). Ulikhet og marginalisering. Med referanse til kjønn og sosial bakgrunn. En etnografisk studie av sosial og diskursiv praksis i skolen. Oslo: Oslo universitet, Unipub Forlag.

Beach, Dennis & Sernhede, Ove. (2011). From learning to labour to learning for marginality: school segregation and marginaliaation in Swedish suburbs. British Journal of Sociology of Education, 32(2), 257-274.

Gitz-Johansen, Thomas. (2003). Representations of ethnicity: How teachers speak about ethnic minority students. I D. Beach, T. Gordon & E. Lahelma (Red.), Democratic education. Ethnographic challenges (s 66-79). London: The Tufnell Press.

Leyshon, Michael. (2008). The betweeness of being a rual youth: inclusive and exclusive lifestyles. Social & Cultural Geography, 9(1), 1-26.

Waara, Peter. (2011). Mellan något och någon – forskning om ungdom på landsbygden. I P.Möller (Red.), Vem bygger landet? Vilnius: Gidlunds förlag.

Öhrn, Elisabet. (2011). Class and ethnicity at work: segregation and conflict in a Swedish secondary school. Education Inquiry, 2(2), 345-355.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *