Många glesbefolkade områden tampas med utmaningen att locka och behålla invånare, besökare, företagare och investerare i konkurrens med mer tättbefolkade platser i Sverige och världen. Långa avstånd, gles infrastruktur och minskad samhällsservice är ofta försvårande omständigheter i detta. Snäva sociala normer kan också begränsa attraktiviteten bland vissa grupper av människor. Samtidigt kan dessa utmaningar frammana nytänkande lösningar, i linje med uttrycket att ”nöden är uppfinningarnas moder”.
Ett exempel är så lokala servicepunkter, där nedläggningshotad samhällsservice – t.ex. arbetsförmedling, bankkontor, apotek, hälsocentral och byagård – samlokaliseras på ett resurseffektivt och tillgängligt sätt. Ett annat exempel är kooperativa verksamhetsformer, där invånare, personal eller brukare gemensamt driver nedläggningshotade verksamheter – t.ex. matbutiker, bensinmackar, skolor och idrottsanläggningar – i samhällsnyttigt syfte. Ytterligare ett exempel är naturturism, där den glesheten tillvaratas för att skapa upplevelser för besökare, arbetstillfällen för invånare och affärsmöjligheter för företagare.
Forskning om social innovation
Vid Luleå tekniska universitet har vi länge studerat innovativa insatser som formar framtidens landsbygder. Det är en del i universitetets forskning om så kallad social innovation, i betydelsen av nytänkande sätt att möta aktuella samhällsutmaningar och säkerställa välfärd, livskvalitet och egenmakt hos utsatta grupper i samhället. I forskningen studerar vi hur sociala innovationer är nytänkande vad gäller vad som utvecklas, var det utvecklas, vem som utvecklar det och varför det utvecklas.
Vad som utvecklas handlar om formen på den sociala innovationen, exempelvis en ny verksamhet, tjänst, mötesplats, metod, samarbetskonstellation eller annat. Formen kan även vara nytänkande genom att olika komponenter kombineras på nya sätt, som i fallet med samlokaliseringen av olika sorters samhällsservice i de lokala servicepunkterna.
Var det utvecklas handlar om vilket sammanhang som förnyas genom den sociala innovationen, exempelvis en viss plats, organisation eller verksamhetsområde. Nyhetsvärdet och samhällsnyttan i den sociala innovationen avgörs i det lokala, som i fallet med naturturism där nya upplevelser, arbetstillfällen och affärsmöjligheter skapas i lokalsamhället.
Vem som utvecklar det handlar om vilka personer och organisationer som involveras i utvecklingen av den sociala innovationen, exempelvis målgruppen eller intressenter från olika samhällssektorer. Detta ökar möjligheterna att matcha de reella behoven i samhället, som i fallet med involveringen av invånare, personal eller brukare i kooperativa verksamhetsformer.
Varför det utvecklas handlar om vilka drivkrafter som motiverar den sociala innovationen, exempelvis en aktuell samhällsutmaning eller ett behov av förbättrat välmående hos en viss målgrupp. Detta avslöjar vilken sorts förändring som eftersträvas, som i fallet med säkerställandet av lokal service genom servicepunkter och kooperativ.
Genom att besvara dessa frågor har forskningen synliggjort den betydelse som social innovation kan ha i formandet av framtidens landsbygder. Vissa försvårande omständigheter har också ringats in, såsom risken att vissa sociala innovationer skapar en dimridå för det grundläggande problemet att samhällsservicen nedmonteras i många landsbygdsområden. En annan komplicerande faktor är förekomsten av intressekonflikter kring vilken samhällsförändring som bör eftersträvas genom social innovation.
Forskning om platsinnovation
Vid Luleå tekniska universitet studeras även nytänkande helhetsutveckling av byar, städer, besöksmål och andra sorters platser, i termer av platsinnovation. I forskningen studerar vi hur sådan helhetsutveckling kan skapas genom nytänkande synergier mellan platsens gestaltning, innehåll och kommunikation, med avstamp i platsens ”själ” eller identitet. Med gestaltning avses platsens fysiska utformning, såsom arkitektur, konst, skyltning m.m. Med innehåll avses platsens kommersiella, ideella, offentliga tjänster och aktiviteter, såsom handel, kultur, fritid, vård och utbildning. Med kommunikation menas marknadsföring och dialog om platsen gentemot befintliga och potentiella invånare, besökare och andra intressenter.
Platsens ”själ” eller identitet baseras på dess geografi, natur, historia, kultur, atmosfär, människor, verksamheter m.m. I forskningen om platsinnovation studeras hur dessa kännetecken kan tillvaratas för att skapa platsunika kvaliteter och upplevelser, vilket i tidigare studier visat sig påverka människors vilja att vistas, verka och bo på en viss plats. Exempel på platsinnovation har bland annat studerats inom besöksnäringen, med avstamp i de nytänkande besöksmål som lockar besökare från när och fjärran till glesbygdsområden i norra Sverige.
Det handlar bland annat om Icehotel – ett hotell och en konsthall byggda av snö och is som varje år utformas i en ny skepnad av konstnärer från hela världen. Ett annat exempel som studerats är Aurora Sky Station – en specialutformad utsiktsplats för att uppleva norrsken och midnattssol på fjället Nuolja i Abisko. Ytterligare ett exempel är Arctic Bath – en flytande bastu med bad och hotellrum som tillvaratar traditionen av timmerflottning längs Luleåälven.
Gemensamt för dessa exempel är att de tillvaratar platsens kännetecknande identitet för att skapa upplevelser, arbetstillfällen och affärsmöjligheter för invånare, besökare, företagare och samhälle. I forskningen uppmärksammas att exemplen omvandlar den arktiska vinterns utmaningar med ihållande snö, kyla och mörker till en attraktion och inkomstkälla. Det uppmärksammas även att exemplen tillvaratar norra Sveriges naturtillgångar i form av skogar, älvar och fjällandskap på ett nytänkande sätt.
Mer info
www.ltu.se/innovationsforskning
Författare
Malin Lindberg
Professor i genus och teknik, Luleå tekniska universitet
