av Kerstin Enflo vid Lunds universitet
Snabba samhällsförändringar riskerar att skapa vinnare och förlorare. Under Sveriges industrialisering från 1800-talets mitt gynnades tillväxten i hela landet av infrastrukturinvesteringar i järnväg och elektrifiering. Sedan 1980-talet har Sverige upplevt ett trendbrott. Den regionala klyftan har ökat i takt med framväxten av ett tjänstesamhälle vars produktivitet tenderat att öka i tättbefolkade områden. Figur 1 åskådliggör hur den regionala ojämlikheten utvecklats sedan industrialiseringen.
Idag upplever samhället återigen en snabb teknikomvandling. Tidens nya tillväxtkrafter kommer från automatisering och digitalisering, och under det senaste året har antalet personer som utför sitt arbete från hemmet ökat radikalt, något som har potential att förändra synen på vilka orter som anses attraktiva att bo i och arbeta i. Återigen lyfts frågan om vilka infrastrukturinvesteringar som är nödvändiga för att ta tillvara på utvecklingen och om den till och med skulle kunna gynna en landsbygdsbaserad tillväxt.
Men kan infrastrukturinvesteringar göra skillnad och hur långvariga är deras effekter? I min forskning har jag analyserat två viktiga historiska infrastruktursatsningar, järnvägens och elnätets utbyggnad, och kan påvisa stora och långvariga effekter på regional tillväxt.
Källa: Enflo, Henning och Schön (2018)
Exempel 1: Stambanans långsiktiga effekter
Det första riktigt stora beslutet som rör infrastruktur och regional utveckling är järnvägarnas utbyggnad genom stambanorna vid 1800-talets mitt. I Sverige, till skillnad från många andra länder, byggdes järnvägarna enligt en på förhand bestämd plan utarbetad av ingenjören Nils Ericson. Planen byggde på två principer: kusten skulle undvikas av militära skäl och järnvägslinjerna skulle ”bryta bygd”, något som innebar att områden som varit missgynnade av de historiska vattentransportlederna skulle prioriteras. Stambanorna kopplade samman många orter som var synnerligen små och landsbygdsbetonade och tidigare varit missgynnade av den ekonomiska utvecklingen.
Trots detta växte stationsorterna kraftigt under 1800-talets andra hälft. Tillsammans med Thor Berger har jag i en studie visat att dessa orter också utvecklade större företag och industrialiserades snabbare. Intressant nog kvarstår de befolkningsmässiga effekterna av den historiska satsningen än idag. Utvecklingen kan illustreras i figur 2 som visar två städer med till synes liknande befolkningsutveckling innan järnvägen byggdes: Skara och Skövde. Idag är Skövde, som fick järnväg 1862, nästan tre gånger större än Skara.
Källa: SCB befolkningsstatistik.
Exempel 2: elektriciteten som en teknologisk chock
Även det svenska elnätet byggdes ut enligt stamnätsprincipen. I början av 1900-talet fattade Kungliga Vattenfallstyrelsen beslutet att investera i tre större vattenkraftverk, Olidan, Porjus och Älvkarleby, och genom ett statligt finansierat elnät knyta samman dessa för att täcka elförsörjningen i landet. Utbyggnaden innebar en lokal teknikchock för de områden som fick tillgång till elnätets utbud av billigare energi först. Sänkta elkostnader innebar en stark stimulans mot att öka automatiseringstakten i ekonomin och ersätta den manuella arbetskraften med de nya elmotordrivna maskiner.
I en studie visar Jakob Molinder och Tobias Karlsson och jag att regioner med tidig eltillgång genom stamnätet, det så kallade centralblocket, upplevde en snabb strukturomvandling: jordbruksarbeten minskade och istället växte arbeten inom industrin och tjänstesektorn. Däremot försvann inte jobben. Snarare var det så att nya arbeten som krävde mer utbildning och erfarenhet, tillkom. Effekterna av den nya tekniken var lika stor oavsett om socknen var tät- eller glesbefolkad och det var de mest industriella sockarna som ytterligare kom att specialisera sig i de nya näringarna.
Jämförelse mellan de historiska satsningarna och framtidens:
Järnvägsnätet påverkade främst efterfrågan på produkter och tjänster, genom att minska transportkostnaderna för företag att nå en större marknad. Elnätet hade sin största påverkan på utbudssidan, genom att sänka produktionskostnaderna och stimulera införandet av ny teknik i det lokala näringslivet. Båda satsningarna skapade möjligheter för den landsbygdsbaserade industrin som förlades nära råvarorna, utanför de stora städerna.
Dagens stora diskuterade och planerade infrastrukturprojekt, utbyggnaden av höghastighetståg och digitaliseringen av landsbygden, har många likheter med de satsningar som ägde rum för mer än 100 år sedan. Historien visar att ökad tillgång på transporter genom stambanan stimulerade efterfrågan, möjliggjorde stordriftsfördelar och påverkade arbetsmarknaders storlek, sådana effekter kan även väntas av nya tågbanor. Elektriciteten visade att ny teknik drev på strukturomvandlingen på landsbygden, och att jobben inte försvann, utan snarare förändrades. Digital infrastruktur skulle kunna få liknande effekter, då den minskar kostnaderna för kontorsarbetskraft spridd över hela landet. Digitaliseringen kan även komma till användning i den produktionsorienterade industrin, genom möjligheten till automatisering.
De historiska exemplen visar att infrastruktur som drivits fram genom medvetna nationella satsningar fått stora regionala effekter och att dessa även tenderat att bli bestående över tid. Det finns därför alltid en risk att det nationella intresset kommer i konflikt med det regionala intresset, särskilt om orter som gynnas av satsningarna växer på bekostnad av närliggande områden. Det är särskilt olyckligt om stora satsningar blir till regionala huggsexor i ett nollsummespel om var tillväxten ska fördelas. Att bygga med allas gemensamma intresse i fokus är dock inte detsamma som att bara bygga i de växande städerna. En dynamisk och välmående landsbygd ligger i allra högsta grad i det nationella intresset. Den historiska utvecklingen visar att det inte bara varit möjligt att kombinera minskande regionala klyftor med en stark nationell tillväxt, utan att det till och med kan ha varit gynnsamt.
Kerstin Enflo, Professor i ekonomisk historia, Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet
https://sites.google.com/view/kerstinenflo/
Läs mer:
Berger, Thor and Kerstin Enflo (2017) Locomotives of local growth: The short- and long-term impact of railroads in Sweden, Journal of Urban Economics, 98, pages 124-138.
Enflo, Kerstin, Martin Henning och Lennart Schön (2018) Swedish regional GDP 1855-2000: estimations and general trends in the Swedish regional system, in The Economic Development of Europe’s Regions A Quantitative History Since 1900 (eds. Nikolaus Wolf, Joan Ramon Roses). Routledge.
Molinder, Jakob & Karlsson, Tobias & Enflo, Kerstin, 2019. ”More Power to the People: Electricity Adoption, Technological Change and Social Conflict,” Lund Papers in Economic History 206, Lund University, Department of Economic History, revised 13 Oct 2020.