Tag: Organiskt avfall

Vi åkte förra veckan på studiebesök till avfallsbolaget VAFAB i Västerås med studenterna från våra två kurser som hanterar avfallshantering, ”Säker näring i kretslopp, 15HP” och ”Avfallshantering 5HP”. Det var en väldigt givande tur som gav tydlig insikt i mängderna avfall vi alla genererar, då vi bland annat åkte med bussen över den gamla deponin som är 45 hektar stor. Dessutom fick vi se den nyligen ombyggda biogasanläggningen och höra om problemen i biogasreaktorerna som orsakas av sediment från äggskal, jord och sand som tar upp en stor del av reaktorvolymen. Den producerade biogasen används till drivmedel, främst för stadens bussar, samt biogödseln som hämtas gratis av lokala bönder.

Matavfallspåsar som samlats in i Västerås regionen och väntar på att rötas.

Förra veckan fyllde vår huvudbyggnad MVM, som inhyser våra kontor laboratorier, 10 år och vi firade alla tillsammans! Många klipska hjärnor har passerat denna byggnad under de senaste 10 åren, så för att lära känna nya och uppdatera sig på vad de som för närvarande jobbar här, tog några av oss jubileet som ett tillfälle att presentera våra grupper för varandra. Det finns inget bättre än en promenad genom vår mångsidiga arbetsplats, efterföljt av en mycket god fika!

På tal om fika: fluglarven hade sin egen version av svenskt fika, två lådor innehållande 10 000 larver vardera matades med (vegetarisk) hamburgare och rulltårta och våra kollegor kunde rösta på menti.com vilken av de två måltiderna som skulle gå åt först! Det var en jämn kamp, men till slut föredrog larven helt klart rulltårtan! Vem kan säga nej till lite lättillgängliga kolhydrater på vintern!

Förra veckan välkomnade Cecilia Lalander från Kretsloppsteknik besökare från Kjell och Märta Beijers Stiftelsen på SLU Campus i Ultuna. I rampljuset var det senaste projekt “5 ton grön fisk i disk” (se blogginlägg från 4 mars https://blogg.slu.se/kretsloppsteknik/2021/03/04/red-containers-at-campus/ ), där insektsmjöl tillverkades till fiskfoder på Campus Ultuna.

Besöket var ett utmärkt tillfälle att visa kretsloppsteknik-gruppens starka kompetens och relevans när det gäller cirkulär ekonomi (avfallshantering och foderproduktion). Efter ett snabbt besök skyndande gruppen vidare för att besöka andra forskargruppen och  få en inblick i den breda och viktiga forskning som bedrivs på SLU.

Kjell och Märta Beijers Stiftelse bildades 1974 genom en donation från Kjell och Märta Beijer. Utöver vetenskaplig forskning och utbildning stödjer stiftelsen kultur, framför allt med anknytning till svensk design och heminredningstradition. Stiftelsen står bland annat bakom Beijerinstitutet, ett av världens ledande forskningscentrum inom ekologisk ekonomi. Vilken bra dag det var och Cecilia fick många intressanta frågor och några av besökarna även provsmakade till och med våra torkade larver!

Från februari till maj 2021 producerade projektet “5 ton grön fisk i disk” (delfinansierat av Vinnova) 1,7 ton larvar på en blandning av 10 ton grönsaks- och brödavfall. Grönsakerna kom från  Sorunda Grönsakshallen medan brödet var återtaget bröd från Fazer . Larverna producerades inte bara på SLU campus utan blev även vidareförädlade här: efter torkning vid 60°C i 48 timmar pressades den torra larvar i en skruvpress för att separera från proteinet från fettet. Det avfettade proteinmjölet förvandlades sedan till fiskfoder till regnbågslax, som föddes upp av Älvdalslax i Dalarna.

Behandlingsresten, det så kallade frasset, användes som jordförbättring på en närliggande studentledd permakulturodling.

 

Dagens nyheter hörde talas om projektet och kom och besökte oss. Jessica Ritzen följde Cecilia Lalander och Anders Kiessling genom de olika stadierna av proteinproduktionen till fem-ton-fisk-i-disk projektet. Följ länken för att läsa hela artikeln här.

Cecilia Lalander från energi och teknik och Anders Kiessling från husdjurens utfodring och vård är med i ett samarbetsprojekt med partners från hela Sverige som just har beviljats 3,8 miljoner kr från FORMAS för ett pilotprojekt där artificiell intelligens ska stötta utvecklingen till ett hållbart urbant livsmedelsproduktionssystem.

Norra Sverige har på senare tiden attraherat stora industrier och serverhallar liksom nästa generations fossilfria stålindustri (H2 Green Steel), p.g.a. stora tillgång till förnyelsebar energi och naturresurser, samt svala klimat. Boden kommun har som målsättning att till 2025 blir Europas mest resurseffektiva och koldioxidneutrala kommun. Faktum är att Boden sedan 2020 har initierat ett storskaligt symbiosprojekt kallat Energisymbiosen Boden, som är en del av Boden Business Park. Ett av initiativen syftar till att skapa en kompetensplattform för urban livsmedelsproduktion som ska användas som en nationell tillgång för att implementera och testa innovativa lösningar för livsmedelsproduktionssystem. Projektet AI för förbättrad effektivitet och hållbarhet hos slutna landbaserade integrerade livsmedelsproduktionssystem – en fallstudie i Boden : iCFPS (intelligent Circular Food Production Systems) kommer att vara en del i den satsningen.

Projektet har som målsättning att avgränsa och modellera de olika energiflödena inom ett hypotetiskt akvaponiskt-agrokultur-produktionssystem för livsmedel, och ska utgöras av ett slutet system bestånden av fyra trofiska lager: insekter, alger, fisk, och växter. Det slutna produktionssystemet som ska vara grunden för modelleringen antas ligga nedströms H2 Green Steel industrin, serverhallar och battericentraler. Från dessa släpps vatten som håller låg värme ut, och kan, om strategiskt kanaliserade, utgöra en värdefull energikälla i det föreslagna slutna livsmedelsproduktionssystemet. De fyra trofiska lagren i det här systemet (insekter, alger, fisk och växter), kan ses som biologiska batterier, med olika lagringskapacitet, som tillsammans buffrar för de ständiga fluktuationerna i systemet. Det övergripande målet med detta projekt är att med hjälp artificiell intelligens (AI) förstå såväl energiflödena som näringsströmmarna i detta system, där spillvärme och biologiskt nedbrytbart avfall för att skapa ett slutet, cirkulärt och hållbart livsmedelsproduktionssystem.

Projektet är ett samarbete mellan Bodens kommun, SWECO, H2GreenSteel, Ragn-Sells, Ecoloop, ONar AB, Johannas Stadsodlingar, Agtira och Tebrito, samt  ett konsortium av akademiker från Luleå tekniska universitet, SLU och Umeå universitet.

Det akademiska konsortiet:

• Luleå tekniska universitet (LTU) driver projektet och kommer att utveckla en AI-baserad modell för det föreslagna l I gruppen ingår:
  • Ulrika Rova, Prof. Paul Christakopoulos, Prof Marcus Liwicki, Dr Ali Usman och Michael Nilsson som är projektledare.
• Umeå University (UmU), kommer att ansvara för växtdelen av projektet och leds av:
  • Docent Olivier Keech.
• Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) del i projektet är att producera data för modelleringen rörande de trofiska lagren insekter (ET) och fisk (HUV), samt leda arbetet i referensgruppen bestånden av representanter för Svenska industriprojekt (HUV). Gruppen utgörs av:
  • Prof Anders Kiessling (HUV) och Docent Cecilia Lalander (ET).

Kolla in vår senaste publikation i Waste Management Process efficiency in relation to enzyme pre-treatment duration in black soldier fly larvae composting. I denna studie undersökte vi påverkan av enzymförbehandlingstid på effektiviteten, gällande biomassaomvandlingseffektivitet och materialreduktion, vid fluglarvskompostering av sallad och kål (grönsaksavskär  från Grönsakshallen Sorunda). Vi fann att direkttillsats av enzym (d.v.s. ingen förbehandlingstid, utan tillsats av enzymerna samtidigt som larverna) var den enda behandlingen som signifikant förbättrade processeffektiviteten.

Eftersom att användning av den amerikanska vapenflugan (BSF) har blivit mainstream som ett spännande sätt att behandla organiskt avfall, får vi fler och fler förfrågningar med frågor som ”vad ska jag” och ”hur ska jag”. Vetenskapliga artiklar ger sällan tillräckligt lättsmälta svar för utövare som är intresserade av att starta eller redan driva en BSF-anläggning.

För detta ändamål har en webbsida för praktiskt kunskapscentrum upprättats som innehåller information kring BSF-avfallshantering i ett förhoppningsvis enkelt och praktiskt format för människor “i fältet”.

Behandlingsresten från fluglarvskompostering med den amerikanska vapenflugan (BSF) innehåller betydande mängder växtnäringsämnen och är ett lovande jordtillägg som får mer och mer uppmärksamhet med ökande intresse för fluglarvsuppfödning runt om i världen. Under de senaste åren i vår fluglarvskoloni så ackumulerades behandlingsresten från olika kyckling- och fiskfoderförsök och var en förbisedd ”biprodukt”. Det mesta av behandlingsresten hamnade i våra egna trädgårdsland eller värre, skickades till förbränning. När trädgårdsäsongen 2021 startade slog BSF-gruppen sig samman med Ultuna Permakultur för att använda 500 kg behandlingsresten till ett bättre ändamål! Förra månaden fick vitlökarna sin första mängd extra dos av näringsämnen från behandlingsresten och när vädret börjar bli värmare är potatisarna på tur. Vår vision är att skapa ett slutet system där vi matar våra fluglarver med lokalt producerat avfall (som bröd eller vegetabiliskt avfall från närliggande fabriker), genererar protein i form av larvbiomassa och ser till att behandlingsresten från processen kommer tillbaka in i matkedjan.

Kontakt: Viktoria Wiklicky

Fredagseftermiddagen den 23 april stod Lovisa Lindberg på sitt kontor och höll i en presentation om larver som alternativt fiskfoder för gymnasieelever från Värmdö kommun. Detta var en del av BSSC:s (Baltic Sea Science Center) temavecka på Skansen där olika experter bjudits in för att hålla föreläsningar anknutna till Östersjön. Klasser från 9:an och på gymnasienivå fick boka in sig på de olika föreläsningarna. Utöver föreläsningen så fick eleverna förberedande material i form av en populärvetenskaplig sammanfattning samt om det fanns någon typ av video tillgänglig. Som efterarbete kommer de läsa en vetenskaplig artikel relaterat till ämnet och få en överblick på hur en vetenskaplig artikel är skriven.