Category: Svenska

Under de senaste åren har forskningen om teknik för att återvinna näringsämnen från människoutsöndring och avloppsvatten intensifierats i en sådan utsträckning att det har blivit svårt även för forskare inom området att hålla koll på nya utvecklingar. Under 2019 publicerade Harder och några kollegor en artikel i Critical Reviews i Environmental Science and Technology som syftade till att tillhandahålla en syntes av tillgängliga och föreslagna näringsåtervinningsvägar, som täcker både processer och produkter som gjorts genom behandling.

Jag heter Sharareh Farshchiha och gör min masterexamen i miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Jag gör mitt examensarbete för Sweden Water Research i samarbete med Robin Harder som min handledare på SLU. Syftet med studien är att kartlägga och analysera cirkuleringen av näringsflöden (N, P, K) för nuvarande jordbrukssystem, livsmedelsförbrukning och avfallshantering i Sverige. För att analysera näringsflödena delades det svenska livsmedelssystemet in i fem delsystem och analysen utfördes med fokus på: 1. jordbruksmark, 2. boskapsproduktion, 3. livsmedelsbearbetning, 4. livsmedelskonsumtion och 5. resthantering. De fem delsystemen undersöktes med interna och externa näringsflöden i åtanke. Internt flöde representerar det regionala livsmedelssystemet medan externa flöden avser alla livsmedelssystem utanför Sveriges geografiska region som interagerar med det regionala livsmedelssystemet genom import och export av livsmedel och foder. För att beräkna mängden näringsämnen i de fem delsystemen associerade med externa och interna flöden utfördes en beräkningsmodell i Microsoft Excel. Modellberäkningen i denna studie har utvecklats av Robin Harder för det svenska livsmedelssystemet. Utvidgningen av modellen för avfallssystem gjordes av ett samarbete mellan mig och en student från Lunds universitet, Emma Enström, som gör sin avhandling inom samma ämne men för Skåne.

I Sverige idag finns ett glapp mellan aktörer som arbetar inom avlopp-, och avfallsindustrin och aktörer som arbetar inom jord-, och lantbruk och livsmedelsindustrin. Samtidigt finns en vilja att överbrygga detta glapp. Den 5 november 2020 höll svenska näringsplattformen (SNP) och projektet Avloppsvattnets-slut ett gemensamt temaseminarium som hette Recirkulering av näringsämnen mellan stad och land – vad vill gödselanvändaren ha? Vid detta digitala seminarium diskuterade 40 aktörer från den svenska livsmedels-, och avfallshanteringssektorn vilka egenskaper de önskade att gödselprodukter återvunna från olika sanitetssystem – källsorterande såväl som från konventionellt avlopp – skulle ha, samt hur användningen av dessa kan främjas. Som stöd i seminariet fanns en litteraturgenomgång och en uppsättning intervjuer och kartläggningar som förberetts till seminariet. Rapporten sammanfattar resultaten från detta seminarium.

Behovet av en mer cirkulär användning av näringsämnen, särskilt fosfor (P), har diskuterats i stor utsträckning i Sverige, inte minst som svar på den nysläppta utredningen om hållbar slamhantering (SOU 2020: 3). Hur skulle en övergång till en cirkulär ekonomi för fosfor kunna se ut? Hur mycket fosfor behövs för produktion av biomassa i Sverige? Och vilka möjligheter finns det att ersätta den, från jungfrulig källa, brett använda mineralfosforn med fosfor från sekundära källor?

Jag heter Emma Enström och läser en master i Strategiskt miljöarbete på Lunds universitet. Min master är en naturvetenskaplig utbildning där jag läst om förorenad mark, blågröna lösningar, miljökonsekvensbeskrivningar men även om cirkulär ekonomi, livscykelanalys, styrmedel och systemanalys. Jag skriver mitt mastersarbete för Sweden Water Research i samarbete med Robin Harder på Kretsloppsteknik.

Studien syftar till att kartlägga näringsflöden inom region Skånes matsystem kopplat till det globala matsystemet. Studien inkluderar interna och externa flöden av näringsämnena N, P och K inom det befintliga mat-, jordbruks-och restströmssystemet. Studien kommer därmed att undersöka möjligheter och barriärer i en framtida, mer hållbar hantering av dessa näringsämnen. Studien är tänkt att bidra till den pågående diskussion i Skåne avseende näringsflöden i regionen samt ge en större förståelse för näringsflöden relaterat till matproduktion, konsumtion och restströmmar. Studien kommer även att utforska framtidsscenarier för att bidra med kunskap huruvida matkonsumtionen i Skåne kan stöttas av en lokal matproduktion. Metoden jag kommer använda mig av har utformats av Robin Harder och är en systemanalys som tar hänsyn till kopplingarna mellan ett regionalt matsystem och det globala matsystem som det är inbäddat i.