Den hÀr veckan Àr vi (Sahar Dalahmeh, Mikael Pell, Annika Nordin, Cecilia Lalander, and Prithvi Simha) i Jordanien och hÄller en 1-veckas kurs om Ätervinning av olika hushÄllsavfallsfraktioner. Kursen ges vid Hashemite universitetet, som ligger cirka 50 km frÄn huvudstaden Amman. En grupp pÄ cirka 20 vÀldigt entusiastiska och nyfikna studenter lÀr sig olika Àmnen som mikrobiologi för avloppsvatten, hygienisering, urinledning och urinsortering, mask- och amerikansk vapenfluglarvskompostering, behandling av avloppsvatten osv.
Category: Svenska
FuktinnehÄll pÄverkar vÀxthusgasutslÀpp frÄn termofil matavfallskompostering
Effekterna av fukt pÄ termofil komposteringsprocess undersöks i den senaste artikeln som publicerades i Journal of Cleaner Production: https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2019.118165
Det Àr kÀnt att alltför vÄta aktiva komposter kan orsaka överdrivet utslÀpp av metan (CH4), men det finns ingen enighet om hur snabbt utslÀppen förÀndras med förÀndring i kompostens fukthalt.
Fluglarvskomposterings-processmodeller för storskalig system pÄ Eskilstuna
En studie “Modellval för avfallsomvandlingseffektivitet och energikrav i en pilotanlĂ€ggning för storskalig fluglarvskompostering” presenterades vid den 60:e internationella konferensen för Scandinavian Simulation Society, SIMS 2019, i VĂ€sterĂ„s, Sverige.
Studien utvÀrderade vissa tekniska aspekter som Àr förknippade med larvtillvÀxt, ventilations- och torkningskrav i en pilotanlÀggning dÀr amerikanska vapenfluglarver anvÀndes för fluglarvskompostering av segregerat hushÄllsmatavfall och diskuterade modeller för att beskriva behandlingsprocessen och dess energieffektivitet.
VÀxthusgasutslÀpp frÄn smÄskalig fluglarvskompostering
En ny artikel dÀr utslÀpp av vÀxthusgaser frÄn smÄskaliga fluglarvskompostering utvÀrderas publicerades. LÀs hela artikeln hÀr: https://doi.org/10.1016/j.wasman.2019.07.011
Syftet med studien var att utvÀrdera utslÀpp av vÀxthusgaser och ammoniak frÄn flyglarvskomposteringsbehandling av matavfall och effekterna av förbehandling och utsÀde av matavfallssubstratet med larvassocierade bakterier pÄ effektiviteten och hastigheten av behandlingsprocessen.
Kretsloppstekniks Cecilia Lalander ska hÄlla sin docentförelÀsning!
Datum: 30/9 – 2019 | Tid: 10:30 | Plats: LĂ€rosal L, Ulls hus, Ultuna campus
Ăr biologiskt nedbrytbart avfall ett problem eller en resurs? Vissa hĂ€vdar att det Ă€r en resurs som kan tas till vara bĂ€ttre, men varför görs det inte? Hur skulle en bĂ€ttre hantering kunna se ut? Om dessa frĂ„gor lĂ„ter intressanta, kom och lyssna pĂ„ Cecilias docenförelĂ€sning. Nedan finns en engelsk sammanfattning av förelĂ€sningen, som kommer att hĂ„llas pĂ„ engelska. Mer info om alla docentförelĂ€sningar som hĂ„lls pĂ„ Ultuna nu hittas hĂ€r: https://www.slu.se/ew-kalender/2019/9/docentforelasningar-vid-nj-fakulteten/
Chinmoy Deb gÄr med i urinsorteringsprojektet
VĂ„r tidigare praktikant, Chinmoy Deb frĂ„n Indien, som kom till SLU förra Ă„ret för sitt kandidatarbete om urinsortering, har framgĂ„ngsrikt fĂ„tt sin kandidatexamen i kemiteknik. För nĂ€rvarande har Chinmoy startat sitt masterprogram i âJord, vatten och miljöâ pĂ„ SLU och har rekryterats som medlem i vĂ„r grupp. Under sitt kandidatprogram, i Indien, har han arbetat med urin för att ta bort nĂ€ringsĂ€mnen och lĂ€kemedel. Med en angelĂ€genhet om att koppla samman saniteten, hygien och jordbruk har han anslutit sig till gruppen för att fortsĂ€tta sin forskning om Ă„tervinning av vĂ€xtnĂ€ra nĂ€ringsĂ€mnen med hjĂ€lp av urinsorteringsteknik.
Ett pilot-flermoduligt biokolfilter byggdes och körs i ett hushÄll i Gamla Uppsala
Ett demonstrationshushÄllsbiokolfilter har byggts och körs nu i ett hushÄll i Gamla Uppsala för att behandla avloppsvatten frÄn ett enda hushÄll pÄ 5 personer. Filtret har en unik design dÀr biokolet anvÀnds som ett filtermaterial i ett skÄp med flera moduler som innehÄller olika egenskaper för att ta bort olika typer av föroreningar inklusive organiska Àmnen och mikroföroreningar. Under den kommande perioden kommer kvaliteten pÄ avloppsvattnet att analyseras för olika parametrar (COD, Tot-N, Tot-P och andra föroreningar). För mer information, vÀnligen kontakta Sahar Dalahmeh (Sahar.Dalahmeh@slu.se).
Nytt projekt: utveckling av analysmetoder för utvinning, identifiering och kvantifiering av mikroplast i avloppsslam
Med ett generöst ekonomiskt stöd frÄn Ätta avloppsreningsverk i Sverige samt frÄn Svenskt vatten (via VA-kluster MÀlardalen) startade Sahar Dalahmeh ett forskningsprojekt med fokus pÄ utveckling av analysmetod för utvinning, identifiering och kvantifiering av mikroplast i avloppsslam. Olika utvinningsprotokoll (syror, bas och enzymatisk utvinning testas och optimeras). Olika identifieringsmetoder kommer ocksÄ att undersökas, inte minst dessa med anvÀndning av ”-FTIR för kemisk avbildning. All utrustning som behövs för att utveckla metoden Àr pÄ plats inklusive toppmodern Cary 660 IR-spektroskop kopplade till 620 Cary FTIR-mikroskop (Agilent Technologies) för mikroteknik och kemisk skanningsmikroskop. Projekten pÄgÄr under 2019-2021. För mer information, vÀnligen kontakta Sahar Dalahmeh (Sahar.Dalahmeh@slu.se).
Svenska avloppsorganisationernas intresse att lÀra sig om farmaceutiskt öde under avloppsslam efter lagring och Ätervunnet vattenÄtervinning i jordbruket
Vad som hÀnder med lÀkemedel under avloppsslamlagring och kompostering och anvÀndning av Ätervunnet vatten i jordbruket: Potential, teknik, implementering, förordningar och andra aspekter, var bland de Àmnen som presenterades i den Ärliga intranetworkshopen VA-kluster MÀladalen 22-23 augusti 2019. Sahar Dalahmeh höll förelÀsningarna och mycket aktiv diskussion följde presentationerna. För mer information, vÀnligen kontakta Sahar Dalahmeh (Sahar.Dalahmeh@slu.se).
Bevattning med avloppsvatten för hÄllbar vatten-mat-energi-samband
Sahar Dalahmeh, forskare i gruppen blev inbjuden som nyckeltalare i den internationella workshopen för vatten, mat och energi samband organiserad inom den 10: e nationella konferensen för miljökemi i Tianjin i Kina 16-19 augusti 2019. I sitt föredrag lyfte Sahar fram den viktiga potentialen att anvÀnda avloppsvatten för bevattning för livsmedelsproduktion. Hon presenterade ocksÄ sina senaste resultat om mikroföroreningar, sÄsom lÀkemedel och PFAS, som kan vara en risk nÀr avloppsvatten anvÀnds för bevattnat jordbruk.
För mer information, vÀnligen kontakta Sahar Dalahmeh (Sahar.Dalahmeh@slu.se).