Kategori: Okategoriserade

Scroll down for English version

Ett departementsråd påpekade att SLU i sina skrivelser till Näringsdepartementet och i andra officiella dokument inte använder ordet klimat särskilt ofta. Betyder det att vi inte forskar om klimatet och effekter av ett ändrat klimat?

Frågan överraskar, för visst gör vi det, men uppenbarligen är det inte alltid så tydligt som det borde vara. Just nu ligger dock nyheter ute på vår hemsida om flyttfåglars ankomst och vårblommors blomning (ett samarbete med Svenska Botaniska Föreningen). Flyttfåglar och vårblommor är intressanta indikatorer på skillnader i klimat och möjliga förändringar av klimatet.

Men vi behöver också göra mycket mer tydligt allt det vi kan om hur växtproduktion och livsbetingelserna för djur påverkas av klimatet. Kanske tar vi det för alldeles för självklart. Vi vet att människans utvecklingshistoria är full av berättelser om bakslag på grund av extrem kyla, väta eller torka. Detta var verkligt för en majoritet förr, när många producerade sin egen mat, men är mindre tydligt idag. Nu kan den som har pengar köpa mat som importerats från någon del av världen som inte påverkats, även om bakslagen påverkar priset.

I andra delar av världen är sambanden mellan väder och tillgången till mat mer ovillkorliga. I ett tidigare blogginlägg berättade jag om ett besök av Etiopens dåvarande ambassadör, som var mycket bekymrad över en torka som hotade tio miljoner människor. Nyligen besökte Etiopiens nye ambassadör, SLU-alumnen Merga Bekana, oss, och oron för jordbrukets klimatutmaningar är fortfarande ett viktigt tema i våra diskussioner, trots att Etiopiens ekonomi vuxit mycket och diversifierats.

I ett globalt perspektiv består förstås vårt fundamentala beroende av växt- och djurproduktionen. Likaså dess känslighet för kortsiktiga väder- och långsiktiga klimatförhållanden. Utmaningarna kommer till och med att bli än större i takt med en ökande befolkning.

På SLU kan vi mer om dessa livsviktiga samband än vad vi visar i vår dagliga kommunikation med omvärlden. Jag vet att det finns några duktiga SLU:are som forskar kring väder, klimat och produktion, men föreställer mig att fler av oss kan göra mer, speciellt vad gäller att kommunicera våra kunskaper för en större publik. Vi behöver kunna berätta om hur mycket olika typer av väder påverkar våra skördars storlek och därmed tillgången till livsmedel lokalt, nationellt och globalt.

Peter Högberg, rektor

---

Does SLU do climate research? Sure we do!

A government director recently pointed out that SLU, in its official letters to the Ministry of Enterprise and Innovation and others, rarely uses the word climate. Does this mean that we don’t do research on climate and the consequences of a changing climate?

A surprising question – of course we do, but apparently this is not always as obvious as it could be. At the moment, you will find several news items on our web on the arrival of migratory birds and blossoming spring flowers (a project in cooperation with the Swedish Botanic Society). Migratory birds and spring flowers are both interesting indicators of differences in climate, and possible changes.

But we need to make more visible all our knowledge on how plant production as well as the living conditions for animals are affected by the climate. Perhaps we have been taking this for granted. We know that the history of humankind is full of setbacks due to extreme cold, rains or draughts. This is less obvious today, but used to affect the majority of us back when most people produced their own food. These days, anyone with money can buy food imported from another, unaffected part of the world, and the only sign of any problems will be higher prices.

In other parts of the world, the link between weather and the access to food are more unconditional. In an earlier post, I wrote about a visit by the then ambassador from Ethiopia, who expressed deep concern over a draught that threatened 10 million people. The new ambassador of Ethiopia to Sweden, SLU alumnus Merga Bekana, recently paid us a visit (ev länk till artikel), and it is clear that the concern over the climate challenges facing agriculture is still an important topic, despite the fact that the Ethiopian economy has grown and diversified considerably.

From a global perspective, our fundamental dependence on plant and animal production remains. As does its sensitivity to both short term weather changes and long term changes in climate. The challenges are likely to increase as the population grows.

At SLU, we know more about these vital links than is perhaps clear from our day-to-day communication with the surrounding world. I know there are skilled colleagues who do research on weather, climate and production, but I’m thinking that we can all do more, in particular when it comes to communicating our knowledge to a wider audience. We need to be able to explain how different types of weather affect the size of crops, and thereby the access to food regionally, nationally and globally.

Peter Högberg, vice-chancellor

Efter en lång och utmanande diskussion har vi nu valt ut projekten till programmet för industridoktorander inom livsmedelsområdet., LivsID.

Det känns därför både väldigt roligt att vi nu har tio bra förslag att gå vidare med och samtidigt beklagligt att fem lovande projekt inte ryms inom just den här satsningen. De tio utvalda projekten spänner från primärproduktionen till egenskaper i bröd, från norr till söder och från riktigt stora företag till mindre, vilket är mycket glädjande.

Förhoppningsvis kan också några av de förslag som inte valdes ut utvecklas till fördjupade samarbeten på andra sätt, kanske rent av till ytterligare industridoktorander, finansierade genom Stiftelsen för Strategisk Forskning, eller genom andra ansökningar.

Hursomhelst är vi på SLU mycket glada över det stora intresset och vi är imponerade av engagemanget från våra samarbetspartners. Även om det återstår en hel del utmaningar ser vi fram emot ett lovande och spännande program och vi hoppas nu att alla tilltänkta doktorander succesivt ska kunna påbörja sin utbildning vid SLU och sina forskningsprojekt.

Så gjorde vi urvalet/bakgrund

I somras fick vi ett regeringsuppdrag om att inrätta ett program för industridoktorander inom ramen för regeringens livsmedelsstrategi. Under hösten inledde vi detta arbete. Vi fick in många förslag från näringen och i november ordnade vi en mycket spännande och lovande presentation av närmare 25 möjliga förslag.

Efter den presentationen tog vi hjälp av en extern grupp för att välja ut femton förslag som gavs möjlighet att utveckla mer fullständiga ansökningar, inklusive individuella studieplaner för en tilltänkt doktorand. Vi valde att gå vidare med femton möjliga projekt för att vara säkra på att kunna erbjuda tio kvalificerade projekt möjlighet till varsin doktorand i programmet. Det visade sig dock att alla femton kvarvarande initiativ sannolikt hade fungerat bra som samarbetsprojekt för industridoktorander, så det blev i slutändan ett svårt val att välja ut de tio som nu återstår.

Mycket spännande forskning kan utvecklas genom detta initiativ och vi hoppas dessutom att det ska leda till ytterligare samarbeten i framtiden, till nytta för såväl SLU, som företagen och hela livsmedelssektorn i Sverige.

Erik Fahlbeck, vicerektor med ansvar för samverkan

Scroll down for English version

Så här i ansökningstider funderar jag ofta på våra utbildningar, dess innehåll, utformning samt hur vi talar om dem.

När våra studenter lämnar SLU ska de ha djupa ämnesmässiga kunskaper och relevanta praktiska färdigheter. De ska behärska kritiskt tänkande, kunna kommunicera i tal och skrift och kunna föra dialog med respekt för olika uppfattningar. De ska ha förmåga att förstå och hantera komplexa frågor och målkonflikter. När våra studenter går ut i arbetslivet ska de gå i bräschen för framtidens hållbara nyttjande av djur och de gröna naturresurserna och bidra till en god hälsa för människor och djur i såväl svenskt som globalt perspektiv. De ska bidra till att utveckla de gröna näringarna mot produktionssystem anpassade till ett fossilbränslesnålt samhälle.

För att möta dagens och framtidens utmaningar, behöver vi fler högutbildade inom SLU:s ansvarsområden. Min vision är därför att vi ska ha dubblat antalet studenter inom en 10-årsperiod och att studenterna speglar hela samhällets bredd i fråga om social, kulturell och geografisk bakgrund.

I förra veckan var jag i Umeå och fördjupade mig i jägmästarutbildningen med mera. Jag konstaterar att det är bra energi och kreativitet i marknadsföringsarbetet och att det finns mycket ämneskunskap som gynnar jägmästarutbildningen. Pågående utvecklingsarbete inför höststarten av det nya ortsövergripande masterprogrammet Växtbiologi för hållbar produktion är spännande. SLU är på väg mot en framtida hög kompetensnivå i e-baserat lärande och ett stort utbud av distansutbildningar.

Roligt var också att få ta del av den samverkan mellan biblioteksföreträdare, pedagogiska utvecklare, lärare och studenter (PLOG-projektet), som lett till ett genomtänkt upplägg för hur jägmästarstudenter ska utveckla sina generella kompetenser (t ex skrivande). Momenten ska integreras i utbildningen med start från första kursen, och med tydlig progression, så att studenterna, när det är dags att skriva examensarbete, har de färdigheter som krävs för att självständigt kunna producera en uppsats av hög vetenskaplig kvalitet.

När samhället förändras behöver utbildningarna också göra det – både vad gäller struktur och innehåll. Dagens ungdomar vill, enligt Ungdomsbarometern, inte låsa in sig i långa program, de vill ha många dörrar öppna länge. Är det dags att strukturera våra yrkesprogram i tydliga kandidat- och mastersystem, där det går att byta inriktning efter år tre? Och där det går att få ut yrkesexamenstiteln vid val av särskilt utpekade kandidat-masterkombinationer?

Många yrkesprogram har djupa traditioner. Det finns en tendens att vi, när behov om nya ämnesområden och kurser uppstår, försöker stoppa in detta i befintligt upplägg, utan att fundera på vad som kan tas bort. Det är inte konstigt – det är alltid lättare att skapa nya kurser än att lägga ner en kurs. Men trots vår iver att vinna fler studenter måste vi också ägna tid åt att skapa gemensamma målbilder – vad vill vi med utbildningen, hur ska den se ut om fem år och hur når vi dit? Det är exempel på frågor att resonera brett kring. Vid S-fak har det påbörjats inom projektet Future Education.

Det var lärorikt att träffa många utbildningsengagerade studenter, lärare, studierektorer, prefekter och utbildningsledare under mitt Umeåbesök. Varmt tack till alla som tog emot mig och delade med sig av kunskap och tankar.

Karin Holmgren, prorektor

---

Thoughts after a visit to Umeå

Now that it’s application time once again, I often think about our courses and programmes, their content and how we talk about them.

When our students leave SLU, they should have deep, specialised knowledge and relevant practical skills. They should be able to think critically, communicate in speech and writing and discuss whilst maintaining respect for various opinions. They should understand and handle complex issues and conflicts of objectives. When they enter the labour market, they should be at the forefront of future sustainable use of animals and green natural resources, and contribute to good human and animal health from both a Swedish and a global perspective. They should contribute to developing the land-based sectors towards production systems adjusted to a society with less fossil fuel.

In order to meet the challenges of today as well as of the future, we need more highly educated people within SLU’s areas of responsibility. My vision is that we will double the number of students during a 10-year period, and that these students will reflect the breadth of our society in regard to their social, cultural and geographical backgrounds.

I was in Umeå last week, learning more about the Forest Science programme and much more. It was inspiring to see the energy and creativity in the marketing of our degree programmes and courses. The ongoing development work with the multi-site Master’s programme Plant Biology for Sustainable Production that will start this autumn is exciting. SLU is heading for a future high skills level when it comes to e-based learning, and a large selection of distance learning courses.

It was also interesting to be informed on a project run in collaboration between library representatives, educational developers, teachers and students (the PLOG project – information only available in Swedish). The project has led to a well thought-out approach on how forest science students can develop their general competencies (for example writing). Training in these skills will be integrated into the programme from the first course and progress clearly so that when the time comes, the students will have the skills necessary to independently produce a thesis of high scientific quality.

As society changes, education must do so also – both in regard to structure and content. According to the Ungdomsbarometern survey, young people today don’t want to be locked in on long programmes; they want to keep their doors open. Is it time to structure our professional programmes into a clear Bachelor’s and Master’s system where you can change your specialisation after year three and where you can receive your professional qualification title when selecting specially defined Bachelor’s and Master’s combinations?

Many professional programmes have deep traditions. When there is a demand for introducing new subject areas and courses, we have a tendency to fit them into existing structures without thinking about what can be removed. This is not strange – it is always easier to create new courses than to close down old ones. But despite our eagerness to recruit more students, we also have to spend time creating common goals. What do we want to achieve with our degree programmes, now and five years ahead? These are some of the questions we should consider with an open mind. The S Faculty has already started doing this through the Future Education project (information only available in Swedish).

It was valuable to meet so many students, teachers, directors of studies, heads of department and programme directors committed to education at SLU Umeå. I want to thank everyone I met who shared their knowledge and thoughts.

Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor