Afrika

Scroll down for an English version.

Som gymnasieelev läste jag några diktsamlingar av ugandiern Okot p´Bitek. Hans Ocols sång handlade om en frustrerad ung man som otåligt strävar bort från hembyns fattigdom och vidskeplighet. Motsatsen Lawinos sång handlade om en kvinna som finner livets mening och glädje i hembyns traditioner och trygghet.

Jag blev nyfiken på Afrika och tog chansen att som SLU-student göra en studieresa och även mitt examensarbete där. I en tanzanisk savannskog full av obekanta lukter och ljud och en fantastisk värme grävde jag fram rötter av träden mbembakofi (Afzelia quanzensis) och mtundu (Brachystegia spiciformis). De exotiska namnen till trots bildade de samma sorts mykorrhiza-symbios som tall och gran! Det blev början till mitt liv som forskare och lärare, som så småningom via studier i mer nordliga system ledde till dagens jobb som rektor.

Afrika finns kvar i mina tankar och i mitt hjärta. Jag gläds åt kontraktet med SIDA rörande projektet AgriFoSe, där SLU får huvuddelen av de 60 miljonerna för att bedriva forskning i låginkomstländer, i huvudsak Afrika söder om Sahara samt Asien. Det är också kul att läsa på våra hemsidor om studenter som gör MFS (Minor Field Studies) i Uganda och jag uppskattar mycket alla medarbetare och deras afrikanska kollegor som tillsammans enträget jobbar för att lösa svåra problem. Dessa samarbeten är mycket uppskattade av våra partners. Vi har mycket att lära av varandra.

I höstas besöktes vi av ordföranden för kommissionen för Afrikanska unionen Hennes excellens Nkozasana Dlamini-Zuma. Jag beskrev det vikande intresset för jordbruksnäringen bland dagens unga i Sverige. Det är ännu värre i Afrika, utbrast hon. Där associerar de unga jordbruk med en gammal trött kvinna med en hacka. Hon pratade länge och engagerat om ämnet och gav trots allt även positiva exempel. Det är uppenbart att perspektiven i Okot p´Biteks dikter fortfarande är aktuella, även om de ändrats en del så har kontrasterna sannolikt skärpts.

Beroendet av mat består och är globalt. Vi påminns sällan om dess sanna natur eftersom vi har resurser och kan köpa mat på en världsmarknad. I Etiopien pågår däremot en långvarig torka, som berör livsuppehället för ca 10 miljoner människor. Vi besöktes nyligen av landets ambassadör Woinshet Tadesse. Hon beskrev situationen och vi diskuterade behovet av mer forskning.

Hennes besök påminner om vilken betydelse vårt arbete kan få. Afrika har stora potentialer att inte bara vara självförsörjande på mat och fibrer utan även exportera till övriga världen. Men det handlar inte bara om det utan också om rikedomen i möten och i samarbeten med människorna, samarbeten som bygger en hållbarare värld.

Peter Högberg


 

Africa

In my final school years, I read some of the poems by Ugandan poet Okot p’Bitek. His Song of Ocol was about a frustrated young man who impatiently strives to get away from the poverty and superstition of his native village. Its counterpart, Song of Lawino, was about a woman who finds the meaning of life and joy in the traditions and security of her native village.

I was curious about Africa, and as a student at SLU I took the opportunity to make a field trip and also to do my degree project there. In the Tanzanian savannah woodland, full of unfamiliar smells and sounds and great heat, I dug up the roots of the trees mbembakofi (Afzelia quanzensis) and mtundu (Brachystegia spiciformis). Despite their exotic names, they formed the same kind of mycorrhizal symbiosis as pine and spruce! It was the beginning of my life as a researcher and teacher, a life that eventually, through studies of the more northern systems, led to my job today as vice-chancellor.

Africa remains in my thoughts and in my heart. I am happy about the agreement with Sida regarding the AgriFoSe project, where SLU gets the bulk of the SEK 60 million allocated to the project to conduct research in low-income countries, mainly in sub-Saharan Africa and Asia. It is also fun to read, on our website, about students doing MFS work (Minor Field Studies) in Uganda, and I very much appreciate all our staff and their African colleagues who tirelessly work together to solve difficult problems. These collaborations are highly appreciated by our partners. We have a lot to learn from each other.

Last autumn, we had a visit from the President of the Commission of the African Union, Her Excellency Nkozasana Dlamini-Zuma. I described the waning interest in agribusiness among young people in Sweden today, and she explained that the situation is even worse in Africa. There, the young associate agriculture with a tired old woman with a hoe. She talked passionately and at length on this topic, but could also give positive examples. It is evident that the perspectives of Okot p’Bitek’s poems are still relevant, and even if they changed, some of the contrasts have most likely sharpened.

Our dependence on food remains, and it is global. We are rarely reminded of its true nature because we have the resources and can buy food on the world market. Ethiopia, on the other hand, has suffered a prolonged drought affecting the livelihoods of about 10 million people.We recently received a visit from the country’s ambassador Woinshet Tadesse. She described the situation and we discussed the need for more research.

Her visit reminded us of how important our work can be. Africa has great potential not only to be self-sufficient in food and fibre, but also to export to the rest of the world. But it is not just about that, it is also about the richness of meetings and working together – partnerships that build a more sustainable world.

Peter Högberg

 

1 kommentar

  1. Hej,
    roligt att höra om Lawinos sång, mm. Jag var volontär (folkliga musikinstrument
    projekt mm) i Uganda 1970-72 och blev ombedd att med min oboe delta
    i den tyska tonsättaren Goebels musikverk där sångerskan Rosebud Masaba
    sjöng texten dramatisk. Jag spelade med europeer (oboe, bas, cembalo,)
    och träffade Blasio Busuulwa,Sebuwuufu och Kizza som hade sin bugandiska
    ensemble med flöjt, trummor och xylofon. Fick nyligen från British museum
    en CD-kopia av framförandet. Träffade även Okot p’Bitek.
    Min dokumentation om instrumentbygge för lärarstudenterna i Uganda lämnades där, dock finns en version av handboken som pdf på nätet, som jag kan förmedla.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *