Scroll down for English version
Så här i ansökningstider funderar jag ofta på våra utbildningar, dess innehåll, utformning samt hur vi talar om dem.
När våra studenter lämnar SLU ska de ha djupa ämnesmässiga kunskaper och relevanta praktiska färdigheter. De ska behärska kritiskt tänkande, kunna kommunicera i tal och skrift och kunna föra dialog med respekt för olika uppfattningar. De ska ha förmåga att förstå och hantera komplexa frågor och målkonflikter. När våra studenter går ut i arbetslivet ska de gå i bräschen för framtidens hållbara nyttjande av djur och de gröna naturresurserna och bidra till en god hälsa för människor och djur i såväl svenskt som globalt perspektiv. De ska bidra till att utveckla de gröna näringarna mot produktionssystem anpassade till ett fossilbränslesnålt samhälle.
För att möta dagens och framtidens utmaningar, behöver vi fler högutbildade inom SLU:s ansvarsområden. Min vision är därför att vi ska ha dubblat antalet studenter inom en 10-årsperiod och att studenterna speglar hela samhällets bredd i fråga om social, kulturell och geografisk bakgrund.
I förra veckan var jag i Umeå och fördjupade mig i jägmästarutbildningen med mera. Jag konstaterar att det är bra energi och kreativitet i marknadsföringsarbetet och att det finns mycket ämneskunskap som gynnar jägmästarutbildningen. Pågående utvecklingsarbete inför höststarten av det nya ortsövergripande masterprogrammet Växtbiologi för hållbar produktion är spännande. SLU är på väg mot en framtida hög kompetensnivå i e-baserat lärande och ett stort utbud av distansutbildningar.
Roligt var också att få ta del av den samverkan mellan biblioteksföreträdare, pedagogiska utvecklare, lärare och studenter (PLOG-projektet), som lett till ett genomtänkt upplägg för hur jägmästarstudenter ska utveckla sina generella kompetenser (t ex skrivande). Momenten ska integreras i utbildningen med start från första kursen, och med tydlig progression, så att studenterna, när det är dags att skriva examensarbete, har de färdigheter som krävs för att självständigt kunna producera en uppsats av hög vetenskaplig kvalitet.
När samhället förändras behöver utbildningarna också göra det – både vad gäller struktur och innehåll. Dagens ungdomar vill, enligt Ungdomsbarometern, inte låsa in sig i långa program, de vill ha många dörrar öppna länge. Är det dags att strukturera våra yrkesprogram i tydliga kandidat- och mastersystem, där det går att byta inriktning efter år tre? Och där det går att få ut yrkesexamenstiteln vid val av särskilt utpekade kandidat-masterkombinationer?
Många yrkesprogram har djupa traditioner. Det finns en tendens att vi, när behov om nya ämnesområden och kurser uppstår, försöker stoppa in detta i befintligt upplägg, utan att fundera på vad som kan tas bort. Det är inte konstigt – det är alltid lättare att skapa nya kurser än att lägga ner en kurs. Men trots vår iver att vinna fler studenter måste vi också ägna tid åt att skapa gemensamma målbilder – vad vill vi med utbildningen, hur ska den se ut om fem år och hur når vi dit? Det är exempel på frågor att resonera brett kring. Vid S-fak har det påbörjats inom projektet Future Education.
Det var lärorikt att träffa många utbildningsengagerade studenter, lärare, studierektorer, prefekter och utbildningsledare under mitt Umeåbesök. Varmt tack till alla som tog emot mig och delade med sig av kunskap och tankar.
Karin Holmgren, prorektor
Thoughts after a visit to Umeå
Now that it’s application time once again, I often think about our courses and programmes, their content and how we talk about them.
When our students leave SLU, they should have deep, specialised knowledge and relevant practical skills. They should be able to think critically, communicate in speech and writing and discuss whilst maintaining respect for various opinions. They should understand and handle complex issues and conflicts of objectives. When they enter the labour market, they should be at the forefront of future sustainable use of animals and green natural resources, and contribute to good human and animal health from both a Swedish and a global perspective. They should contribute to developing the land-based sectors towards production systems adjusted to a society with less fossil fuel.
In order to meet the challenges of today as well as of the future, we need more highly educated people within SLU’s areas of responsibility. My vision is that we will double the number of students during a 10-year period, and that these students will reflect the breadth of our society in regard to their social, cultural and geographical backgrounds.
I was in Umeå last week, learning more about the Forest Science programme and much more. It was inspiring to see the energy and creativity in the marketing of our degree programmes and courses. The ongoing development work with the multi-site Master’s programme Plant Biology for Sustainable Production that will start this autumn is exciting. SLU is heading for a future high skills level when it comes to e-based learning, and a large selection of distance learning courses.
It was also interesting to be informed on a project run in collaboration between library representatives, educational developers, teachers and students (the PLOG project – information only available in Swedish). The project has led to a well thought-out approach on how forest science students can develop their general competencies (for example writing). Training in these skills will be integrated into the programme from the first course and progress clearly so that when the time comes, the students will have the skills necessary to independently produce a thesis of high scientific quality.
As society changes, education must do so also – both in regard to structure and content. According to the Ungdomsbarometern survey, young people today don’t want to be locked in on long programmes; they want to keep their doors open. Is it time to structure our professional programmes into a clear Bachelor’s and Master’s system where you can change your specialisation after year three and where you can receive your professional qualification title when selecting specially defined Bachelor’s and Master’s combinations?
Many professional programmes have deep traditions. When there is a demand for introducing new subject areas and courses, we have a tendency to fit them into existing structures without thinking about what can be removed. This is not strange – it is always easier to create new courses than to close down old ones. But despite our eagerness to recruit more students, we also have to spend time creating common goals. What do we want to achieve with our degree programmes, now and five years ahead? These are some of the questions we should consider with an open mind. The S Faculty has already started doing this through the Future Education project (information only available in Swedish).
It was valuable to meet so many students, teachers, directors of studies, heads of department and programme directors committed to education at SLU Umeå. I want to thank everyone I met who shared their knowledge and thoughts.
Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor