Årets kvalitetsdialoger om våra utbildningar igång

Scroll down for English version

I förra veckan hölls årets första kvalitetsdialoger inom forskar- och grundutbildning. SLU:s kvalitetssäkringssystem för vår forskar-och grundutbildning syftar till att säkra att vi har en utbildningsprocess som skapar de bästa förutsättningar för en utbildning av god kvalitet. Kvalitetsdialogerna är en del av detta system. Som Utbildningsnämndens ordförande leder jag dialogerna inom grundutbildningen. Först ut var samtal om agronomprogrammen livsmedel och mark/växt. Denna vecka fortsätter det med landskapsarkitektutbildningarna och sist ut detta år är jägmästarutbildningen. Under våren 2019 följer dialoger med de administrativa avdelningar som stödjer utbildningsverksamheten.

I dialogsamtalet deltar berörd dekan, programnämndsordförande, programstudierektor, utbildningsledare och studeranderepresentant. Till grund för samtalet har vi programspecifika självvärderingar, studentkårrapporter, utbildningsstatistik och den studiesociala enkäten. Under samtalet berör vi stora och små frågor. Det kan handla om till exempel vad som definierar kvalitet, detaljer i utbildningens innehåll eller pedagogiska upplägg. Vi diskuterar också möjliga lösningar på sådant som inte fungerar helt väl. Självklart är frågor kring söktryck, studentrekrytering och studievägledning centrala. Efter samtalen bedömer ledningen (formellt rektor/UN) om situationen är tillfredsställande. Eventuella åtgärder beslutas i relevanta organ och utvecklingen följs upp vid nästa års dialog.

Jag uppskattar verkligen dessa konstruktiva och framåtsyftande samtal. De är ett tillfälle för mig att mer ingående förstå våra olika programs specifika utmaningar och möjligheter. Det är särskilt upplyftande och lärorikt att få samtala med engagerade programansvariga, lärare och studenter som gör ett fantastiskt jobb med att utveckla utbildningarna. Min bedömning är att SLU:s kvalitetssäkringssystem är kvalitetsdrivande i sig. Det är utmärkt!

Karin Holmgren, prorektor


Annual dialogues on quality have begun

Last week, dialogues on the quality of SLU programmes at all levels were held for the first time this year. The quality assurance system for our courses and programmes aims to ensure that we have an educational process that creates the best possible conditions for high-quality education. The quality dialogues are part of this system. As chair of the Board of Education, I lead the discussions on undergraduate and Master’s programmes. The first topic were the programmes Agriculture ­– Food Science and Agriculture – Soil and Plant Sciences. This week, we will discuss the Landscape Architecture programmes, followed by the Forest Science programme. During spring 2019, we will then talk to the administrative divisions that support our educational activities.

The dialogues involve a dean, programme board chair, programme director of studies, faculty programme director and student representative. The bases for our discussions are programme-specific self-evaluations, student union reports, educational statistics and the student welfare survey. We will discuss issues great and small – for example, what defines quality, educational content details or teaching approaches. We will also discuss possible solutions to things that aren’t working perfectly. Naturally, issues concerning the number of applicants, student recruitment and study guidance are key. Following our discussions, the management (formally the vice-chancellor/Board of Education) assess whether the situation is satisfactory. Relevant bodies decide on possible measures, and development is followed up during next year’s discussions.

I sincerely appreciate these constructive and forward-thinking discussions. They give me the chance to understand the specific challenges and possibilities of our programmes in a more profound way. It is especially uplifting and rewarding to talk to committed colleagues responsible for programmes, teachers and students who do a fantastic job developing SLU’s programmes. My impression is that our quality assurance system in itself drives quality, which is excellent.

Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor

Ett hållbart jordbrukslandskap behöver både miljöanalys och samverkan

English version below

Världen vi lever i är komplex, resurserna är begränsade och ska räcka till mycket samtidigt som vi ställs inför nya utmaningar. Detta är en verklighet som samhället såväl som akademin måste förhålla sig till, vilket SLU bland annat gör både genom vår forskning och samverkan och genom arbetet i våra miljöanalysprogram – exempelvis program Jordbrukslandskap.

I ljuset av den extremt varma och torra sommaren aktualiseras jordbrukets betydelse och inte minst frågor om vatten. I en allt mer urbaniserad värld, är det lätt att glömma hur beroende vi är av fungerande jordbruksmark för livsmedelsförsörjningen. Jordbruket skapar dessutom ett landskap med unika förutsättningar för biodiversitet och andra ekosystemtjänster.

Men hur ska vi sköta ett ”hållbart” jordbrukslandskap, och vad ska vi jämföra med? I miljövård använder man ofta ”opåverkade områden” som referenser för att utvärdera miljöpåverkan. Att jordbruk innebär en mänsklig påverkan skapar många frågor om hur man räknar plus och minus i hållbarhetstänkandet. Vilka arter ska gynnas och vilka ska missgynnas? Och hur mycket får produktionen kosta i kronor, area eller växthusgasutsläpp?

Jordbrukets hållbarhet väcker många politiska frågor. Det finns dock en hel del fakta för den som vill grunda sina avvägningar och beslut på vetenskap. Genom miljöanalys tar vi fram sådan kunskap som sätts i praktik genom samverkan med enskilda lantbruksföretagare, branschorganisationer och myndigheter.

Miljöanalys i jordbrukslandskapet har växt mycket de sista åren, något som vi bland annat uppmärksammar i ett temanummer av Miljötrender. Här kan du läsa om delar av det som vi gör för att möta framtidens utmaningar.

Kevin Bishop, vicerektor, fortlöpande miljöanalys.

Erik Fahlbeck, vicerektor, samverkan.


A sustainable agricultural landscape requires both environmental assessment and collaboration

We live in an increasingly complex world, where resources are not always adequate and where we constantly face new challenges. This is a reality that both society and academia have to relate to. At SLU, we do this through our research and collaboration work as well as through our Environmental Monitoring and Assessment (EMA) programmes such as Agricultural Landscape.

In light of the extreme heat and drought this past summer, agriculture – not the least the water issue – is a priority. In an increasingly urbanised world, it is easy to forget how dependent we are on functioning agricultural landscapes for the supply of food. Agriculture also shapes a landscape with unique preconditions for biodiversity and other ecosystem services.

But how do we manage “sustainable” agricultural landscapes, and what is a valid point of reference? The term “minimally impacted reference area” is often used in environmental conservation to evaluate environmental impact. Per definition, agriculture involves human impact and this gives rise to questions on how to calculate the pros and consin regards to sustainability. Which species should be favoured and which not? And how much can production be allowed to cost in terms of money, area used or greenhouse gas emissions?

Agricultural sustainability raises several political questions. There are, however, many facts to be used by those who seek  a scientific basis for deliberations and decisions. Through EMA, SLU produces the kind of knowledge that is is used in collaboration with individual agricultural businesses, trade associations and government agencies.

EMA in the agricultural landscape has expanded over the past few years, something that we have highlighted in the latest issue of Miljötrender (in Swedish), Here, you can read about some aspects of our work tackling the challenges of the future.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental Monitoring and Assessment.

Erik Fahlbeck, Pro Vice-Chancellor, External Collaboration.

Bidra till fördubblat antal SLU-studenter!

English version below

Nu har SLU startat arbetet med att förverkliga visionen att vår studentpopulation är fördubblad till SLU:s 50-årsdag, år 2027 och att den speglar mångfalden i Sveriges unga befolkning. Flera projekt pågår om utbildningens struktur och innehåll. Alla anställda och studenter är välkomna att delta och jag hoppas på stort intresse och engagemang från er alla. Frågor som jag gärna vill se belysta är bland annat:

  • Du som forskar, vilka framtidsfrågor ser du som centrala och som motiverar att vi skulle ha fler studenter och kanske nya utbildningar?
  • Du som är engagerad i samverkan, vilka behov möter du i samhället som motiverar att vi skulle ha fler studenter och kanske nya utbildningar?
  • Du som är student, vilken typ av utbildningar tror du hade kunnat locka fler av dina gymnasiekompisar att studera på SLU?
  • Vad lockar unga människor till studier? Vad säger ungdomar i din närhet? (Missa inte heller Ungdomsbarometerns presentation av unga människors attityder och värderingar (länk nedan), det spelar stor roll för hur vi ska utveckla vårt SLU.)

Skärmdump från förslagslåda i CanvasEn förslagslåda är öppen för att ta emot allmänna eller konkreta idéer och förslag för att förverkliga visionen. Alla sorters inspel kan göras, oavsett om det rör sig om struktur, organisation, pedagogik eller utveckling av befintliga och nya kurser och program. Visionär framtidsspaning om framtidens SLU-utbildningar är lika angelägen som konkreta förslag om kurser och program.

Förslagslådan finns i Canvas. Läs mer och registrera dig här. Om du sedan klickar vidare hittar du länkar till presentationer från Ungdomsbarometern samt mitt inledningsanförande från utbildningskonferensen, där jag beskriver mer om visionen. Du hittar även en projektplan för det fortsatta arbetet.

Förslagslådan är öppen till och med den 31 oktober 2018 och jag ser fram emot att läsa dina idéer och synpunkter!

Karin Holmgren, prorektor


Help us double the number of SLU students

We have now started work on realising the vision of doubling our student population, and making sure it reflects the diversity among Sweden’s young citizens, by 2027 – our 50th anniversary. Several projects relating to the content and structure of our programmes are already underway. All staff and students are invited to participate, and I’m hoping to see considerable interest and commitment from you all. Among the issues I’d like input on are:

  • If you are a researcher, what issues do you see as central ones in the future that would motivate more students and perhaps new programmes?
  • If you are involved in external collaboration, what needs do you see in society that would warrant more students and perhaps new programmes?
  • If you are a student, what kind of programmes do you think would make your friends from school interested in studying at SLU?
  • What attracts young people to a university? What do the young people you know say?

A suggestion box is available for both general and concrete ideas that can help realise this vision. All input is welcome, regardless of whether it relates to structure, organisation, teaching and learning or the range of courses and programmes offered (i.e. the development of current and new courses and degree programmes). Visionary ‘futurecasting’ of SLU’s course and programme offering is as important as concrete suggestions.

The suggestion box is available in Canvas. Read more and register here.

The suggestion box will remain open till 31 October 2018. I look forward to hearing your opinions and ideas!

Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor

SLU:s fortlöpande miljöanalys – så mycket mer än tidsserier

English version below

Gissa om jag blev förskräckt när en ny kollega, med stark miljöanalysprofil, beklagade att ”jag inte arbetar med fortlöpande miljöanalys för jag håller inte på med tidsserier”. Han tolkade fortlöpande som att SLU:s miljöanalys måste handla om tidsserier. Är det så? Vad är egentligen fortlöpande miljöanalys?

Det enkla svaret är att fortlöpande miljöanalys är en verksamhetsgren som är unik för SLU. SLU är det enda svenska lärosäte som har regeringens uppdrag att bedriva fortlöpande miljöanalys. Och miljöanalysen bidrar starkt till SLU:s förmåga att hävda sig som en framstående källa till nydanade forskning, utbildning och samverkan om hållbart brukande och bevarande av jordens resurser.

Men åter till min kollegas fundering. Visserligen innehåller långa tidsserier information om hur miljön utvecklas under naturliga förhållanden och mänsklig påverkan. Sådana data är värdefulla för vidare bearbetning i miljöanalys och forskning. Och data kombinerat med vetenskaplig expertis ligger dessutom till grund för miljöanalysens förmåga att förmedla beslutsunderlag från miljöanalys som kan visa vägen mot ett mer hållbart samhälle.

Men det finns många slags data vid sidan av data från organiserade miljöövervakningsprogram, till exempel data från medborgarforskning, fjärranalys, medeltida skattelängder och även metaanalyser av publicerade data. Allt detta är sådant som experter kan använda sig av för att ta fram beslutsunderlag och refereegranskad kunskap. Det finns ingen enskild typ av data eller expertis enbart för fortlöpande miljöanalys. Miljöanalysens kärna är skapandet av beslutsunderlag som stödjer samhällets strävan efter långsiktig, hållbar tillgång till miljöns ekosystemtjänster.

Och fortlöpande? Det betyder att SLU:s miljöanalys är aktuell, inte att det enbart handlar om tidsserier. När det behövs underlag till beslut om fiskekvoter för Östersjön, hur torka ska hanteras eller kunskap om vad som orsakar ett utbrott av skadegörande svampar är det bråttom. Även underlag till ny lagstiftning eller nya regler kräver ofta snabb handläggning. Myndigheter förväntar sig snabba svar, ofta inom månader, ibland veckor. Kraven på snabbhet skärps även när det gäller att tillgängliggöra miljöövervakningsdata.

Under mina tre år i SLU:s ledning har jag kommit i kontakt med många spännande arbetsfält vid vårt universitet, med det gemensamma att de på olika sätt bidrar med kunskap för en hållbar framtid. Det finns en hel del av detta som jag gärna vill rubricera som miljöanalys, men som av olika skäl inte klassas så. Inga medarbetare ska dock känna att de inte omfattas av SLU:s definition av fortlöpande miljöanalys på grund av att de inte arbetar med tidsserier. Det fortlöpande i SLU:s miljöanalys står för aktuell – någorlunda som i kungens valspråk. ”Kunskap för hållbarhet – i tiden”.

En konstnärlig tolkning av fortlöpande miljöanalys. Illustration Erik Walfridsson

En konstnärlig tolkning av fortlöpande miljöanalys med betoning på hur snabbt SLU:s experter måste arbeta för att leverera aktuella beslutsunderlag. Återges med konstnären Erik Walfridssons tillstånd.

 

SLU’s Environmental Monitoring and Assessment – so much more than time series

I was startled to hear a new colleague, with a strong background in environmental assessment, apologetically say “I’m not working on SLU’s environmental monitoring and assessment (fortlöpande miljöanalys) because I do not use time-series data”. He was under the impression that SLU’s environmental monitoring and assessment dealt only with time-series data. Is that really so? What actually is SLU’s environmental monitoring and assessment (EMA)?

A partial answer is that EMA is a mission unique to SLU among Sweden’s universities. SLU is the only university that has a mandate from the government to conduct EMA alongside the more customary university missions for research and education.  This unique mandate contributes to SLU’s ability to define itself as a world-class leader in tackling the grand challenge of using the Earth’s resources in a sustainable way.

But what about my colleague’s concern? Time series certainly do contain critical clues about how the environment responds to human influences as well as natural dynamics. Such data are a valuable starting point for both EMA’s work to support policy-makers directly, and research that advances the fundamental process of understanding, which should also lead to better policies, but in a longer-term perspective. Data, interpreted with scientific expertise, are the basis for environmental assessment’s work to provide decision-support.

However, there are many kinds of useful data in addition to the time series generated by systematic, long-term monitoring programmes. Data can come from citizen science, remote sensing, medieval taxation records, and even meta-analysis of published data. All of these data types can be used by science to produce decision support as well as peer-reviewed science. There is no single type of data or expertise that is required to be classified as a part of SLU’s work with EMA. The key characteristic is high-quality decision support which contributes to society’s pursuit of long-term, sustainable access to ecosystem services.

And what about the “ongoing” (fortlöpande) in the Swedish name for EMA? This adjective emphasises how SLU’s EMA is timely, not that it is a time series. The basis for decisions on fishing quotas for the Baltic Sea next month, dealing with a drought, or knowing how to control an outbreak of fungi attacking the forest is urgent. Even the formulation of new legislation or rules requires quick responses to requests for decision support. Authorities and the public often expect answers within months, sometimes weeks. The demands for speed are also being increased when it comes to making environmental monitoring data available to the public.

During my three years in SLU’s leadership, I have gotten to know more about how many exciting fields of work there are at our university than I did during my previous three decades at SLU. I am particularly impressed by the widely shared sense that SLU is contributing to knowledge for a sustainable future in many different ways. There is a lot of this that I would like to classify as EMA, but the boundaries between this and research, education and especially collaboration with society are not self-evident. Such definitions are of secondary importance though, since we are all part of SLU. However, I hope that no colleagues feel excluded from being a part of SLU’s mission for EMA because they do not work with time series. The “ongoing” (fortlöpande) in the Swedish definition of SLU’s EMA stands for being timely – sort of like in this adaption of the Swedish king’s motto. ”Knowledge for sustainability – in time”.

An artistic interpretation of SLU’s environmental monitoring and assessment. Illustration Erik Walfridsson

An artistic interpretation of SLU’s environmental monitoring and assessment. This emphasises how expeditiously SLU’s experts must work to deliver timely decision support concerning sustainable management of natural resources. Reproduced with the kind permission of the artist, Erik Walfridsson.

Arbetet med KoN2018 går vidare

English version below

SLU:s rektorer och dekaner har nu gjort en första genomgång av resultaten från KoN-utvärderingen. Helhetsbilden är mycket glädjande och ger ett gott betyg till våra forskares arbete. Det framgår tydligt att panelerna anser att SLU har en unik profil och åstadkommer stora samhällseffekter. De ser också en stor potential till ökat genomslag i både vetenskapliga och samhälleliga sammanhang. Vår situation beskrivs som ett guldläge (”a golden egg”), som måste tas tillvara.

Forskningens vetenskapliga kvalitet (kriteriet ”Scientific Quality”) har till övervägande del fått gott betyg. Det bekräftar SLU:s goda placeringar i internationella rankningsystem. Som helhet är utfallet när det gäller vetenskaplig kvalitet bättre än KoN 2009 då färre grupper fått låga betyg och medelvärdet höjts. När det gäller forskningens samhällsnytta har en stor majoritet av forskargrupperna fått en mycket positiv bedömning av panelerna. Det är tydligt att panelerna har uppfattat och är imponerade av det stora engagemang som finns hos SLU:s forskare att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Resultaten från KoN-utvärderingen i form av samtliga panelrapporter samt KoN-gruppens preliminära analys av betygsutfallet för SLU som helhet har nu skickats till prefekterna.

Syftet med utvärderingen är att resultaten ska användas som stöd för framåtsyftande diskussioner om hur våra forskningsmiljöer och institutioner kan utvecklas. Jag vill därför uppmana alla att i första hand titta på resultaten som rör den egna institutionen. Vid tolkning av betygsresultat bör man ha i åtanke att kraven för att få ett visst betyg kan variera mellan de olika panelerna, vilket gör det vanskligt att jämföra betyg som getts av olika paneler.

Samtidigt som vi gläder oss åt de positiva resultaten, finns det vissa saker som vi behöver arbeta med för att höja oss ytterligare – och detta gäller på såväl forskargrupps-, institutions-, fakultets- som SLU-nivå. Vid den strategiska workshop som hölls gemensamt för ledningen och panelerna i slutet av KoN-veckan lyftes en rad generella utmaningar och möjligheter fram. Dessa frågor – och andra – kommer att diskuteras inom SLU:s ledning framöver. Jag vill uppmuntra varje institution att föra motsvarande diskussioner internt! Tillfälle till återkoppling kommer att ges vid fakulteternas prefektmöten under hösten och rektors prefektmöte 30-31 oktober.

Denna gång finns inga medel avsatta för belöning av de grupper, som lyckats bäst i utvärderingen. Goda insatser premieras i det system vi redan har på plats, såsom till exempel den prestationsbaserade anslagsfördelningen och karriärbidrag. Dessutom bidrar resultaten självklart till insikter som är användbara när man söker externa medel och samarbeten. Jag kan också tillägga att UKÄ kommer att sjösätta ett nationellt kvalitetssäkringssystem för forskning, i vilket lärosätenas egna utvärderingar tillmäts stor vikt.

Utvärderingsresultaten kommer att sammanställas och bearbetas av KoN-gruppen och publiceras i en slutrapport som läggs fram för SLU:s styrelse i december. Vi i SLU:s ledning ser fram emot att diskutera KoN-resultaten och de funderingar som dessa väcker!

Peter Högberg, rektor


Work on Quality and Impact (KoN) 2018 progresses

SLU’s vice-chancellors and deans have now carried out an initial review of the KoN evaluation results. The general picture is a very positive one, and our researchers’ work has been highly rated. It is clear that the panels believe that SLU has a unique profile and has an impact on society. They also see large potential for increased impact in both scientific and societal contexts. Our situation is described as ideal, “a golden egg” that we must take advantage of.

For the criterion Scientific Quality, we received mostly high scores. This confirms why SLU is highly ranked internationally as well. In general, the results this time around are better than KoN 2009 since fewer groups received lower scores, and the average is higher. In regard to societal benefits, the panels assessed a large majority of the research teams very positively. It is clear that the panels have seen and are impressed by how committed SLU researchers are to contributing to sustainable societal development.

The KoN results – all panel reports and the KoN group’s preliminary analysis of SLU’s comprehensive results – have now been submitted to the heads of department.

The purpose of the evaluation is to use the results to support discussions on how to further develop our research environments and departments. I would like to encourage you all to primarily review the results relating to your own department. Also, please be aware that as score requirements can vary between panels, it is not advisable to compare scores.

While we rejoice at the positive results, there are certain things we need to continue working on at research team, department, faculty and SLU level. The strategic workshop held jointly for management and panels at the end of the KoN week discussed a number of general challenges and possibilities. The university management will discuss these issues, and others, in the future. I encourage all departments to carry out similar discussions. Feedback opportunities will be available at the heads of department meetings during autumn and the vice-chancellor’s meeting with heads of department on 30–31 October.

This time around, no funding is available to reward the groups that came out tops in the evaluation. Good efforts are already rewarded, for example by performance-based allocation of funding and through career grants. In addition, the results naturally contribute to insights that are useful when applying for external funds and cooperation. I would also like to add that the Swedish Higher Education Authority is launching a national quality assurance system for research where the higher education institutions’ own evaluations will be heavily weighted.

The evaluation results will be compiled and processed by the KoN group and published in a final report submitted to the SLU Board in December. The university management is looking forward to discussing the KoN results and subsequent ideas.

Peter Högberg, Vice-Chancellor

Visst bedriver vi klimatforskning (nr. 2)!

I början av maj skrev jag en blogg om att vi inte uppenbart anses bedriva klimatforskning (länk) och uppmanade till fler publika beskrivningar av hur väder och klimat påverkar naturbruk, våra djur och naturen i övrigt.

Denna varma och torra sommar har nu föranlett en lång rad inlägg från våra forskare och lärare om det extrema vädrets påverkan. Våra skogsforskare har till exempel skrivit om skogsbrändernas historia och ekologi. Jordbruksforskare har beskrivit problemen kring jordbrukets vattenhushållning och möjligheten av ökad bevattning. Husdjursforskare har gett förslag på alternativa foder. Det finns fler exempel och jag är övertygad om att ytterligare bidrag kommer. Jag vill passa på att tacka er som ställt upp med era kunskaper trots att det var semestertid!

När allting fungerar under ett ”normalår” så är det inte uppenbart hur beroende vi är av väder och andra naturförhållanden. Men den extrema sommaren har således tydliggjort naturbrukandets beroende av vädret och betydelsen av vår kompetens.

På TV häromdagen menade en tysk ekolog att lantbruk inte längre är så viktigt. Han refererade sannolikt till att lantbruket sysselsätter få och att dess andel av landets ekonomi är liten (så är det också i Sverige). Men hur kan man säga det, när alla människor behöver mat och vi är fler människor än någonsin förr!

Vårt beroende av klokt naturbrukande består och behöver verkligen utvecklas. Vi behöver fler berättelser om de kvantitativa sambanden mellan naturbruk och människors konsumtion, och om hur det samspelet ska hantera variationer i väder och klimat. Därför behövs SLU!

Peter Högberg

____________________________________________________________________

Does SLU do climate research? Sure we do! (no. 2)!

At the beginning of May, I wrote a blog on how it isn’t always obvious that we do climate research and I encouraged more public descriptions of how the weather and climate affect land management, our animals and nature in general.

The warm and dry summer has caused a number of contributions from our researchers and teachers on the effect of extreme weather. For example, our forest researchers have written about the history and ecology of forest fires; agricultural researchers have described the problems with agricultural water management and the possibility of increased irrigation; animal researchers have proposed alternative feeds. There are more examples, and I am convinced that more contributions will come. I would like to thank all of you who shared your knowledge despite being on holiday.

During a “normal” year, it isn’t obvious how dependent we are on the weather and other natural circumstances. The extreme summer has clarified how reliant on the weather those working with natural resources are, and how important our knowledge is.

A German ecologist recently stated on television that farming is no longer important. He probably meant that it does not provide many jobs and that its share of the national economy is small (the same applies in Sweden). But how can he say that when everyone needs food and there are more of us than ever?

Our dependence on smart land management remains and must develop. We need more stories on quantitative links between land management and human consumption, and how this interaction needs to handle weather and climate variations. That is why we need SLU!

Peter Högberg

”Vem är det som kommer med alla hållbarhetsmålen?” – vicerektor rapporterar från Almedalens torsdag

Visby i slösande sommarsol. Så här på torsdagen är det inte riktigt lika mycket folk och något färre aktiviteter. I år är det 4376 arrangemang totalt. Vi har tio stycken i vårt officiella program, men SLU:are deltar också i flera andra aktiviteter.

Mat & lönsamhet

Prorektor Karin Holmgren i gruppdiskussion under seminariet ”Ny mat på bordet”. Foto Peter Rutherhagen.

Först ut idag var ”Ny mat på bordet”, och alla platser runt borden var snabbt fyllda, med diskussionsglada deltagare som, utifrån korta inledande presentationer, kollektivt fick arbeta fram kreativa förslag. Stort engagemang, hög ljudvolym!

Rubriken ”Är ökade lagkrav för lantbrukare ett hinder för lönsamhet och utveckling på landsbygden?” lockade också en stor och engagerad publik. En undersökning och konkreta exempel från en fårföretagare här på Gotland illustrerade att så kan vara fallet. Många i publiken vittnade om detsamma, men det blev också uppenbart att det kan vara svårt att få en tydligare bild av det så kallade regelkrånglet och inte minst att kunna göra jämförelser med andra länder.

De stora globala frågorna

Medan jag själv deltog i en kortare diskussion om konkurrenskraften i det svenska jordbruket diskuterades ”Agenda 2030 i ett globalt perspektiv” på vårt tredje seminarium. Av rapporterna från seminariet förstod jag att det var nog så angelägna frågor och en panel med mycket tankar, även om salen inte fylldes helt den här gången.

Gott och väl fullt hus blev det däremot på den avslutande SLU-aktiviteten; ”Aldrig har så lite betytt så mycket – om djuren och antibiotikan i Sverige och världen”. Intresset för ämnet är fortsatt stort och smittande. Fokus pendlar mellan svenska förutsättningar, erfarenheter och hur vi kan bidra till en positiv, och närmast nödvändig, utveckling i andra länder. Delar av publiken var mycket intresserade och aktiva under detta avslutande pass.

Alla SLU:s inspelade livesända seminarier finns på SLU:s Facebook

De unga och hållbarhetsmålen

Jag avrundar dagen med att lyssna på seminariet ”Vilsen, våldsam och utanför?. Att växa upp som ung man i Sverige och världen”. Det enda som kan sägas vara gemensamt med SLU:s verksamhet och detta evenemang är att SIDA:s generaldirektör Karin Jämtin deltog i panelen både här och i antibiotikadiskussionen tidigare i eftermiddags. En sak jag noterar är att även om de flesta av våra seminarier lockade mer publik än det fanns plats för, så når vi inte riktigt fram till de unga här i Almedalen. Vi har frågor som engagerar många unga och många andra ordnar aktiviteter om ”våra ämnen”, i några fall har dessa en betydligt yngre publik än vad vi har.

Mitt samlade intryck just nu är att det har varit en mycket bra Almedalsvecka för SLU. Mycket energi och engagemang vid de flesta av våra seminarier och många intressenter, organisationer och myndigheter som berörs har också deltagit aktivt. I några fall får vi kanske fundera över hur vi i fortsättningen ska bli än bättre på att nå ut med vetskapen om all relevant kunskap och kompetens vi har inom SLU, så att fler beslutsfattare och andra inser att de kan få bra underlag och fördjupad förståelse om de vänder sig till oss.

SLU bär de globala hållbarhetsmålen, både i verksamheten och betydligt mer praktiskt på Almedalen. Foto Peter Rutherhagen

Jag funderar också på om vi kan göra något mer av en kommentar som jag hörde i sorlet på gatan igår eftermiddag ”Vad är det här? Vem är det som kommer med alla hållbarhetsmålen? Aha, SLU.” Vi kanske kan göra något mer av den kommentaren?

Avslutningsvis vill jag tacka alla passionerade och engagerade SLU:are som på en rad olika sätt bidragit till årets Almedalsvecka – givetvis också de som gjort det genom att delta i aktiviteter som andra ordnat.

Mat, djur, hälsa och stadsutveckling – vicerektor rapporterar från Almedalens onsdag

Djuren, hälsan och städerna

Värmen kom tillbaka till Gotland. I lätt motvind och mot en klarblå himmel cyklade jag in till dagens första SLU-seminarium, ”Med sikte på framtidens städer”, ett morgonseminarium som fortsatte gårdagens trend att fylla lokalens alla lediga platser! Diskussionerna var engagerade och uppenbart angelägna.

Se den inspelade livesändningen av seminariet på Facebook*

Myllret i Visby är intensivt som vanligt, men det var inte lika många som hittade in till den fjärde framtidsplattformens förmiddagsseminarium, ”Djur och natur hjälper människor till hälsosamma liv och välbefinnande”. Å andra sidan var det alldeles uppenbart att inte minst de politiker som deltog i panelen fick mycket att tänka på och att deltagarmixen i det här seminariet var mycket lyckad!

Se den inspelade livesändningen av seminariet på Facebook*

Käk i kris och krig

Den gedigna panelen som reflekterade kring kriskäk, både samstämmighet och intressemotsättningar vädrades. Foto Peter Ruterhagen.

Efter lunch bytte vi, SLU, lokaler, från Uppsala universitets salar till ett klassiskt Almedalstält på Hästgatan, mitt i promenadstråket. Seminariet ”Käk i kris och krig – livsmedelsberedskap i en ny tid” fyllde den större lokalen gott och väl till bredden och det stora intresset manifesterades av att UNT sökte oss för en intervju med en av presentatörerna.

Dagens sista seminarium, Urban Futures ”Bortom bilen”, fick inte en lika stor publik. Just därför kanske det var bra att ordna detta seminarium – det kom flera kommentarer i stil med ”jag visste inte att SLU höll på med stadsfrågor”. Frågeställningarna som diskuterades är så relevanta att de förtjänar en större publik och framförallt den kompetens och det kunnande som vi har inom SLU.

Dagens två sista seminarier livesändes inte, men spelades in för att kunna ses på SLU:s Facebook eller Youtube senare.

Grillkväll

På kvällen bussade vi samverkansparter och SLU:are till grillat lamm, saffranspannkaka och diskussioner om utmaningsdriven innovation hos Gunilla och Thomas Björkqvist i Väte. Över 80 personer fick ljudnivån i det Björkqvistska partytältet att överstiga alla rekommenderade gränsvärden genom att gå från ett stillsamt sorl till ett stegrande, närmast bedövande brus. Glada och nöjda åkte vi tillbaka till Visby vid tio – halv elva.

Även om vi genomförde många lyckade aktiviteter under dagen kan man dock inte vara nöjd med en dag där NMR går in och stör ordningen under ett av de politiska talen i Almedalen, en stor bedrövelse som jag innerligt hoppas att vi slipper framöver.

Fullsatt trots hård VM-konkurrens – vicerektor rapporterar från Almedalen tisdag

Almedalsveckan bjuder på fler seminarier än någonsin och fler SLU:are än någonsin är på plats. När jag läser årets program så är det lätt att konstatera att det är många som ordnar seminarier om ämnen relaterade till SLU:s. Det är en bra indikation på hur otroligt relevanta våra frågor är i dagens samhälle. Vi har mycket kompetens att bidra med i diskussionerna och nästa år hoppas jag därför se ännu fler SLU:are aktiva i olika paneler och diskussioner!

Under måndagen gick jag på flera seminarier om SLU-relaterade frågor, till exempel uthållighet från jord till bord och livsmedelsstrategin, men också ett om universitetens autonomi.

Måndagseftermiddagen innehöll också ett stilla regn, som kom lagom till min cykeltur ut från Visby. Det var tillräckligt mycket för att blöta ner en cyklist men tyvärr inte så mycket att det gör någon skillnad för naturen i övrigt.

Vad räcker skogen till?

SLU Future Forests seminarium ”Vad räcker skogen till?”

Under tisdagen ordnade SLU Future Forests ett fullsatt seminarium med engagerat deltagande. Utgångspunkten för diskussionerna var bidrag från forskare vid SLU och Umeå universitet. I övrigt var det deltagare från myndigheter, intresseorganisationer, politiken och inte minst publiken, som mycket livfullt diskuterade den framtida svenska skogsproduktionen, vad den ska användas till och hur politiken möjligen ska utformas. Det märks att SLU Future Forests har hittat en form för seminarier i Almedalen som är mycket uppskattad och som fungerar alldeles utmärkt, förutom att det var många intresserade som tvingades vända i dörren till den fullspikade lokalen!

Se den inspelade livesändningen av seminariet på Facebook*

Fake eller fakta om mat?

Sedan, med start exakt samtidigt som fotbollsmatchen mellan Sverige och Schweiz, var det dags för SLU Future Foods seminarium ”Fake eller fakta om mat”. Upsala Nya Tidnings chefredaktör skrev om den krocken som ”stackars SLU”, men farhågorna kom på skam.

SLU Future Foods seminarium Fake eller fakta om mat? Foto: Henrik Rönnberg

Salen fylldes än en gång och alla fick inte plats. Att dra mer än fullt hus i konkurrens med en åttondelsfinal kanske kan sammanfattas med SLU vs fotbolls-VM : 1 – 0. Hur som helst var det stort intresse även efter seminariet, där många stannade och pratade med seminariedeltagarna och inte minst våra forskare. En utmärkt eftermiddag för SLU med andra ord och roligt att se att framtidsplattformarna väcker intresse.

Se den inspelade livesändningen av seminariet på Facebook*

Kvällen avslutades med diskussioner hos LRF och möte med andra vicerektorer för samverkan, hos Uppsala universitet, intensivt som vanligt.

Erik Fahlbeck under SLU Future Foods seminarium. Foto: Gunilla Leffler

Erik Fahlbeck, vicerektor

*Efter Almedalsveckan kommer det att finnas inspelningar av högre kvalitet på SLU:s Youtubekanal.

 

KoN2018: Panelveckan över – nu återstår efterarbetet

In English below

Förra veckans besök av KoN2018:s nittiosju utvärderare var hektisk, men mycket väl organiserad av vår KoN-grupp. Det märktes att det inte var första gången SLU genomförde en så här omfattande utvärdering.

De elva expertpanelerna intervjuade grupp efter grupp (eller UoA, Unit of Assessment, som de kallas i detta sammanhang). Mot slutet av veckan fick SLU:s rektorer och dekaner korta muntliga rapporter från var och en av panelerna. På fredagen hölls en workshop, som handlade om mer generella observationer, som utvärderarna gjort.

Utvärderarna framhöll flera saker som mycket positiva:

  • SLU:s unika uppdrag och att de ligger mycket väl i tiden
  • Att SLU dessutom har den sammansättning och högkvalitativa infrastruktur, som behövs för att utföra dessa uppdrag väl
  • Generellt god till excellent kvalitet på vår forskning och vår samverkan med det omgivande samhället.

Utvärderarna bekymrade sig däremot över den osäkra finansieringen av våra forskare. De ansåg också att det ofta förelåg en brist på strategiskt ledarskap, till exempel med avseende på kompetensförsörjningsplaner och visioner. De diskuterade även att det förelåg en viss överlappning av kompetens inom vissa ämnesområden, men fann också områden där synbarligen överlappande grupper faktiskt var olika och kompletterande.

Det sas att vi var mycket modiga som öppnade upp för så mycket kritik utifrån och även internt. Vi fick också beröm för att vi la så stor vikt vid samverkan mellan akademi och samhället i övrigt.

Vi ser nu fram emot de skriftliga rapporterna. KoN-gruppen kommer att sammanställa materialet. Rektorerna och dekanerna kommer att diskutera resultaten. Under hösten kommer vi att föreslå åtgärder, som sedan diskuteras och beslutas av styrelsen, rektor eller berörd fakultet. Vi utgår från att en del resultat kan föranleda diskussioner och beslut även på institutions-nivå.

Vi fick frågan: tror ni att det är värt kostnaderna att genomföra en så här omfattande utvärdering? Mitt svar var att det är jag mycket övertygad om. Många grupper kommer att vara mycket stolta över sina fina resultat och vi har fått goda underlag för beslut på alla nivåer (universitet, fakultet, institution, forskargrupp och individ) om den fortsatta verksamheten.

Dessutom har vi stärkt våra kontakter med den internationella forskarvärlden och med våra avnämare. Vi har fått många goda ambassadörer!

Peter Högberg, rektor


Quality and Impact 2018 panel week is over, the analyses await

Last week’s visit by ninety-seven expert reviewers was hectic but well organized by our Quality and Impact project group. It was evident that this wasn’t the first time that SLU conducted such a comprehensive evaluation.

The eleven expert panels conducted interviews, research group after research group (or unit of assessment – UoA as they are called). Toward the end of the week, SLU’s Vice Chancellor’s Group and the Deans of the Faculties listened to oral reports from each and every one of the panels. The workshop that was held on Friday morning focused on general observations made by panel experts during the evaluation.

The experts conveyed several positive findings:

  • SLU’s unique mandate positions us as the self-evident actor to address the challenges of our time.
  • We also have both the human capacity and the technical infrastructure of high quality that are necessary to carry out our mandate.
  • The quality of our research and our collaboration with the surrounding society was judged to be generally good to excellent.

The experts were, however, concerned over the uncertainties in the financing that our researchers face. They expressed apprehension in those cases where they found a lack of strategic leadership, for example, with regard to visions and to succession in competence recruitment. Additionally, they discussed the instances where they saw overlapping of competences within certain areas of research, but could also see that some areas of apparent overlap were in fact research groups that had differentiated and created complementary competences.

That SLU was open to external and, not least, to internal criticism was considered to be very courageous. We were also commended for the attention that the evaluation gave to understanding the collaborative efforts between the academy and the surrounding society.

We now look forward to analyses of the results and the written report. The Vice Chancellors and the Deans will discuss the results in August. During the fall they will suggest measures that will then be take up and decided upon by SLU’s University Board, the Vice Chancellor or the relevant Faculty. Some of the results of the evaluation will, of course, also lead to discussions and decisions made on the level of the Departments.

I was asked: Do you really think that the costs to conduct an evaluation of this magnitude are justified? My answer was, yes, I am convinced that they are. Many groups will be quite proud of their results and we now have a good basis for decisions on all levels throughout the organization (university, faculty, department, research group and individual) for our continued striving toward high quality in research, impact and collaboration with the surrounding society.

Not least, this exercise has strengthened our relations with the international research community and with our stakeholders. We have gained many worthy SLU ambassadors.

Peter Högberg, Vice-Chancellor