Frågor och svar – ”Det beror på”

”Det beror på”. Det har varit ett vanligt svar på många frågor som dykt upp i krisledningsgruppen och den mer operativa coronagruppen de senaste två månaderna. ”Det beror på” är ett tråkigt svar både att ge och att få. Samtidigt är det i vissa lägen det enda svaret som finns.

Under våren har vi i krisledningsgruppen, den mer operativa coronagruppen, i ledningsgrupper på olika nivå här på SLU och även som individer säkert funderat på hur vi ska tolka och implementera de bindande rekommendationer och restriktioner som givits. Vi jämför med andra lärosäten och verksamheter och försöker ta så kloka beslut som möjligt. En extra utmaning för SLU:s del har varit att vi finns i hela landet och att det därmed varit olika smittspridningsläge.

SVT har sammanställt en lista med alla rekommendationer från Folkhälsomyndigheten som gäller i Sverige just nu. En del riktar sig till var och en av oss, andra gäller oss som arbetsgivare. I dagens blogg lyfter jag några rekommendationer för arbetsplatser som vi i krisledningen fått frågor runt.

Begränsa smittspridningen – men på vilket sätt?

Rekommendationerna är att vi som arbetsplats ska säkerställa att vi vidtar lämpliga åtgärder för att undvika smittspridning och se till att personal, om det är möjligt:

  1. Håller avstånd till varandra, 
  2. regelbundet kan tvätta sina händer med tvål och vatten eller annars använda handsprit,
  3. arbetar hemifrån,
  4. undviker onödiga resor i arbetet,
  5. och kan anpassa sina arbetstider för att undvika att resa i rusningstid.

Rekommendationer säger tydligt vad som är viktigast för att hindra smittspridning, sedan är det upp till oss hur vi implementerar dem. Det innebär till exempel att vilka åtgärder som är lämpliga kan skilja sig åt beroende på smittspridningen på orten, om resa till arbetet görs i egen bil eller i kollektivtrafik, att vi behöver tänka igenom vad som är onödigt, och vad vi ställer om respektive ställer in.

De som undervisat under våren har fått fundera över hur studenterna ska uppnå lärandemålen på distans. Det kan handla om en laboration som är nödvändig för lärandet i normala fall, men om man ställer den i ljuset av att riskera liv bedöms den som mindre nödvändig och andra sätt att stödja lärandet har skapats.

När det handlar om lydelsen ”om det är möjligt” har jag hört många bra exempel på hur vi förändrat rutiner och därmed gjort det möjligt. Det kan handla om att rotera närvaron på arbetsplatsen för att lättare hålla avstånd, låta någon låna hem kontorsstolen för att möjliggöra hemarbete om personen har lätt att få ont i ryggen.

Men ibland är det inte möjligt att uppfylla alla fem råden, till exempel kan man inte arbeta hemifrån om uppgiften är att hålla en odling vid liv. Det kan också vara svårt att undersöka ett djur och samtidigt hålla två meters distans till andra människor. Då kan det bli än viktigare att hålla de andra råden för att minimera de totala kontakterna.

Icke-nödvändiga resor – vad betyder det?

Både UD och Folkhälsomyndigheten har gått ut med rekommendationen att undvika icke-nödvändiga resor, både inrikes och till andra länder. Begreppet ”icke-nödvändiga resor” lämnar stora möjligheter till tolkning och är därför en vanlig fråga till krisledningen och Coronagruppen. Svaret är återigen ”det beror på”.

I normala fall tänker vi att våra experiment är nödvändiga för att vi ska få resultat, så att vi kan leverera till våra medförfattare, uppnå våra mål innan vår post-doc eller doktorandtid tagit slut eller att vår resa är nödvändig för att genomföra fältstudier eller sommarkurs. Men nu i pandemiläge måste vi göra en omvärdering av nödvändigheten av resan.

Egentligen är det lätt; är målet med resan verkligen så viktigt att du är beredd att ta ansvaret att bidra till att fler kan insjukna, sätta press på sjukvården och att fler avlider? Kan målet senareläggas? Kan resan genomföras utan kontakter med andra? Kan man ta två bilar? Kan någon som redan är på plats genomföra testet? Hur tänker du hantera situationen om du själv eller dina medresenärer blir sjuka under resan?

One size fits all?

Att ignorera Folkhälsomyndighetens bindande rekommendationer är inte möjligt. Även om vi tycker att vi ändå bara träffar samma människor på arbetsplatsen, så vet vi inte hur stora var och ens nätverk är utanför arbetet. Har vi medarbetare varav en är i möjlig riskgrupp och kollegor har barn som går i skola där smittspridning just nu ökar eller en sambo med närkontakt med människor i sitt arbete? Då blir det ännu viktigare med en bedömning av hur vi kan hitta sätt att göra det möjligt att arbeta hemifrån.

När vi försöker se helhetsbilden och tar ansvar både som arbetsplats och som individ så kan vi hitta sätt att implementera råden utifrån arbetsuppgifter, ort, smittspridningstakt, medarbetares och studenters hela situation. Att formulera ett övergripande beslut som alla i verksamheten blir nöjda med och kan följa fullt ut, är därför varken önskvärt eller möjligt. Här litar jag på våra chefers förmåga att anpassa sina beslut till varje enskild situation.

Jag drar en slutsats som jag ofta gör: One-size-never-fits-all.

Hur blir det nu då i höst?

Jag liksom övriga i ledningen önskar innerligt att vi kunde veta hur pandemin utvecklar sig och vilka beslut då Folkhälsomyndighetens kommer att ta inför hösten. Vi är i samma läge som övriga lärosäten, och vi har tät kontakt för att jämföra hur man klokast kan agera i det ovissa läget.

Eftersom vi inte äger frågan om campusundervisning själva, så har vi hittills endast kunnat besluta att boka lokaler så att vi inte står helt oförberedda om Folkhälsomyndighetens tar bort restriktionerna, och vara beredda på distans om det fortsätter eller blir en andra smittvåg. Då distansläget verkar bli långvarigt och studenterna behöver genomföra viss undervisning som inte kunnat lösas på distans så beslutade Utbildningsnämnden redan nu i veckan att i vissa moment ge möjlighet till undantag från distansundervisning, men fortfarande strikt följa rekommendationerna om fysisk distans.

I förra veckan påbörjade krisledningen ett skarpt scenarioarbete för att vara beredda, se över vilka beslut vi skulle kunna ta redan nu och förbereda vilka beslut som ska tas beroende på vilka rekommendationer FHM ger. Vi ser två troliga scenarier: 1) att Folkhälsomyndighetens rekommendation är att vi kan ha corona-anpassad campusundervisning, 1b) samma men med reserestriktioner kvar utomlands så att internationella studenter inte kan resa hit 2) att samma rekommendationer som under våren kommer att fortsätta.

Så även om jag just idag återigen måste ge samma tråkiga svar ”Det beror på” (Folkhälsomyndighetens rekommendationer), så hoppas jag att vi inom någon vecka kan ge ett något mer uttömmande svar avseende hösten.

_____________________________________________

Questions and answers – ”That depends”

”That depends”. This has been a frequent answer to many questions that have surfaced in the crisis management group and the operational corona group these last two months. ”That depends” is not the most fun answer to get or give. But sometimes, it’s the only answer there is.

This spring, different constellations here at SLU – the crisis management group, the corona group, management groups at different levels, and most likely all of us as individuals – have been pondering how to interpret and implement the various binding recommendations and restrictions that have been introduced. We compare ourselves to other higher education institutions and other operations and try to make decisions that are as wise as possible. SLU has faced particular challenges as we are represented all over the country, and the situation regarding the spread of the virus has not been the same everywhere.

SVT, Swedish Television, has compiled a list of all recommendations from the Public Health Agency that currently apply in Sweden. Some affect us as individuals, others SLU as an employer. In this blog post, I want to highlight some of the recommendations for the workplace that the crisis management group has had questions about.

Limit the spread of the virus – but how?

The recommendation is that we, as a workplace, take suitable measures to avoid the virus spreading and to make sure that we, wherever possible:

  1. keep a suitable distance to each other; 
  2. regularly wash our hands with soap and hot water or use a hand sanitiser;
  3. work from home;
  4. avoid non-essential business trips;
  5. adapt working hours to avoid travelling during rush hours.

The recommendations clearly state what we need to do to reduce the spread of the virus, but it’s up to us how we do this. This means that what are the most suitable measures may vary depending on where you work, if you travel to work in your own car or if you use public transport, and that we have to think about what is non-essential and what we need to cancel or reschedule.

Those who have been teaching this spring have had to think about how students can fulfil the intended learning outcomes when teaching takes place online. A lab session that may be necessary under normal circumstances is seen as less necessary when you consider that it may risk lives. Instead, other ways of supporting learning are created.

We often say ”if it’s possible”, but I have seen so many good examples of how we have changed the way we work and by doing so have made it possible. It could be rotating presence in the workplace to make it easier to practise social distancing, or letting someone working from home take their office chair home with them to prevent back problems.

However, sometimes it simply isn’t possible to follow all the advice. You can’t work from home if your job involves keeping crops alive. It can also be difficult to examine an animal and at the same time kepp 2 metres between yourself and others in the room. In situations like that, following the advice you can follow becomes even more important to reduce the total amount of contact.

Non-essential travel, what does that mean?

The Ministry for Foreign Affairs and the Public Health Agency have both issued recommendations to avoid non-essential travel, domestically and internationally. The concept ”non-essential travel” can be interpreted in different ways, and this is a common question asked of the crisis management and corona groups. Again, the answer is ”it depends”.

While we would normally think that our experiments are necessary for our findings, for delivering to our co-authors, to reach our objectives before our time as a postdoc or doctoral student comes to an end, or that our trip is necessary to do field studies or take part in a summer course – during this pandemic, we have to re-evaluate this. Is this trip really necessary?

This is actually an easy decision to make: Is the objective of this trip so important that you’re willing to take responsibility for more people falling ill, increasing the burden on healthcare services and risking more deaths? Can you reschedule? Can you take this trip without contact with others? Can you travel in separate cars? Can someone who’s already on site perform the test? How will you handle the situation if someone in your party falls ill during the trip?

Does one size really fit all?

We cannot ignore the binding recommendations from the Public Health Agency. Even if we think that we always see the same group of people at work, we don’t know what their networks look like. Do you have a colleague who belongs to an at-risk group while other colleagues have children at schools where the virus is spreading, or does someone have a partner who sees a lot of people as part of their job? If that’s the case, it becomes even more important to assess how we can make it possible for someone to work from home.

When we try to see the whole picture, when we take responsibility both as an employer and as individuals, we can find ways of implementing these recommendations based on tasks, the place of work, contagion speed and the overall situation of students and staff. To word a decision that everyone will be happy with and can comply fully with is neither useful nor possible. I trust our managers to adapt their decisions to each situation.

This is a conclusion I often draw: One size never fits all.

And what about after the summer?

Like everyone else that is part of SLU’s management, I sincerely wish we knew how the pandemic will develop and what decisions the Public Health Agency will be taking. Our situation is no different from that of other higher education institutions, and we’re in close contact to compare how to best act in these uncertain times.

As we’re not the ones with the final say on on-campus teaching, so far all we’ve done is book classrooms to make sure we’re prepared if the restrictions are lifted, but we must also be prepared for continued distance teaching if this continues or if there’s a second coronavirus wave. As distance teaching seems to remain our reality for some time still, and at the same time there is teaching that cannot take place online, the Board of Education earlier this week decided to make it possible to exempt some course components from the distance-teaching requirement. The recommendations on physical distancing are still to be fully respected.

Last week, the crisis management group initiated work with real-life situations to prepare, take inventory of any decisions that can be taken now, and prepare for decisions that will need to be taken depending on the recommendations from the Public Health Agency. We can see two likely scenarios: 1) The Agency recommendation is on-campus teaching adapted to the coronavirus, 1b) the same but with restrictions on travel abroad, meaning that international students won’t be able to travel to Sweden, 2) the current recommendations continue to apply.

So even if all I can do right now is to answer with the same boring ”that depends” (on the recommendations from the Public Health Agency), I hope that within a week or so, we’ll be able to give a more informative answer regarding the autumn semester.

Det nya normala

Vi lever i en märklig tid. Vår förmåga till snabb förändring sätts på prov på riktigt och varje dag för med sig inslag av ”det nya normala”. Jag följer SVT dagligen och har sett hur världskartan färgas alltmer i rött, och tänker på hur vi vant oss vid tanken om smittade riskområden och därefter en pandemi. Vi använder nya begrepp som att platta ut kurvan och social distansering, och Zoom, Teams, Canvas, Kaltura och Skype har blivit årets arbetsverktyg.

Det var inte riktigt så här jag föreställde mig 2020 när jag vid installationen sa ”Framtiden för med sig utmaningar utöver global hållbarhet; vår samtid bjuder på snabb förändring”. Men det är nu, precis nu, som vi kan leva upp till våra kärnvärden, där vi säger att vi löser riktiga problem för en levande värld. Samhället kommer att ha mer behov av vår kunskap inom till exempel livsmedelskedjan, livsmedelssäkerhet eller hälsa och vi kommer att kunna bidra under 2020 på många andra sätt än vad vi är vana vid.

Förra veckan var turbulent, och mycket har hänt. Medarbetare har frivilligt och snabbt gått igenom vilket material vi har, så att vi kan supporta sjukvården nära våra campus. Ventilatorer lånas ut, det ryktas att de är redo att tillverka handsprit i Umeå och på bara några dagar har institutioner gjort risk- och konsekvensanalys. Men den stora insatsen denna vecka har nog varit omställningen till distansundervisning. På oerhört kort tid har SLU:s medarbetare hittat nya sätt att bedriva undervisning på.  Jag och prorektor Karin med ansvar för grundutbildningen, vill uttrycka vårt stora tack men också vår beundran för er insats. Tack alla ni som lärt er ett nytt IT-verktyg eller en ny funktion, som tänkt långt utanför boxen och stretchat er kreativitet, som har sett till att nätverken fungerar stabilt, som stöttat kollegor och hjälpt dem få distansundervisning att fungera och alla ni som peppat era kollegor. Tack alla studenter för ert tålamod och förståelse när vi försöker få ordning på övergången. Tack alla som svarat på alla frågor som uppstått och alla ni som hittat lösningar på till synes omöjliga problem.

Det är inte bara undervisningen som sker på distans, på Ultuna campus ekar det tomt i korridorerna när vi minimerar smittspridningen genom att arbeta hemifrån, och jag är säker på att det gäller även på de andra orterna. Ni saknas, ni medarbetare och studenter som skapar SLU. Jag hoppas vi snart är i full verksamhet igen, men det är oförutsägbart vad som händer framöver, och vi vet inte hur det nya normala ser ut nästa vecka. Jag vet dock att den här veckans snabba omställningar har bevisat att vi har förmågan att ställa om och hitta kreativa lösningar mycket snabbt. Sannolikt kommer den förmågan behövas snart igen.

Vi hjälps alla åt att minska smittspridning och att hålla humöret uppe trots utmaningarna. Det finns ju just nu ett otal coronaskämt som faktiskt gör situationen lite ljusare.

Rektor Mia

The new normal

We live in remarkable times. Our ability for rapid change has been challenged and every day brings elements of “the new normal”. I follow SVT daily and have seen how the world map is increasingly coloured in red, and I think about how we got used to the idea of ​​infected risk areas and a pandemic. We use new concepts such as flattening the curve and social distancing, and Zoom, Teams, Canvas, Kaltura and Skype have become this year’s working tools.

This was not really how I imagined 2020 when I said the following at the Vice chancellor’s installation: “The future brings challenges beyond global sustainability; our times offer rapid change”. But it is now, right now, that we can live up to our core values, which state that we solve real problems for a living world. Society will need more of our knowledge related to, for instance, the food chain, food safety and health, and in 2020 we will be able to contribute in many more ways than we are used to.

Last week was turbulent, and a lot has happened. Employees have voluntarily and quickly gone through our material supply, so we can support healthcare units near our campuses. Ventilators have been promised and the rumour is that they are ready to produce alcohol-based hand disinfectant in Umeå. Additionally, departments have conducted risk and impact analyses in just a few days. But the big effort this week has probably been the transition to distance education. In a very short time, SLU employees have found new ways to conduct teaching. I and Deputy Vice-Chancellor Karin, who is in charge of undergraduate education, would like to express our great thanks but also our admiration for your efforts. Thanks to all who have learned a new IT tool or a new function, thought outside the box and stretched your creativity, secured network stability, supported colleagues and helped them get distance learning to work and encouraged your colleagues. Thank you to all the students who have been patient and understanding as we have tried to get things to work. Thanks to everyone who answered all the questions that arose and to all of you who found solutions to seemingly insurmountable problems.

Not only is education done at distance, the empty corridors in the Ultuna campus echo as we minimise the spread of infection by working from home, and I’m sure that applies to the other campuses as well. All employees and students who make up SLU: You are missed. I hope operations will run fully again soon, but the future is unforeseeable, and we do not know what “the new normal” will look like next week. However, I know that this week’s quick changes have proven that we have the ability to change and find creative solutions very quickly. That ability will probably be needed again soon.

We all help to reduce the spread of infection and should keep our spirits up despite the challenges. If you are interested, read some of the numerous corona jokes online – they might brighten your day.

Vice-Chancellor Mia

Svenska lärosäten går över till studier från hemmet från och med onsdag 18 mars

In English below

Regeringen informerade idag 17 mars under förmiddagen att det nu går ut en rekommendation som de förväntar sig att alla lärosäten följer. Alla studenter ska sköta sina studier hemifrån och inte i lärosätenas lokaler. Studenterna får behålla beslutade studiemedel. Beslutet omfattar enbart omställning till undervisning och examination på distans, så verksamheten ska i övrigt fortsätta som vanligt i så stor utsträckning som möjligt.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/senaste-nytt-om-coronaviruset

För SLU:s del så har många av våra lärare, programstudierektorer, programnämnder och stödverksamhet redan påbörjat arbetet med övergång till distansstudier och vi kommer nu i skarpt läge. Vi behöver hjälpas åt med fokus på våra studenter, och det behövs prioriteringar och kreativa samt lokala lösningar i detta exceptionella läge, både från oss anställda och våra studenter.

Tänk på att distansundervisning inte behöver betyda lysande digitala föreläsningar i detta läge – det kan betyda litteraturstudier och hemuppgifter. Nu när salstentamen inte kan ske ska det ersättas av hemtenta. Försök skapa så enkla lösningar som möjligt – tänk på att inte alla studenter har kraftfulla datorer hemma och att internetkapaciteten kan påverkas av belastning.

SLU har mycket praktisk undervisning som sker på orter av olika storlek. Vi behöver ta fram lokala lösningar där vi tänker klokt kring målet som är social distansering, inklusive resor till och från campus. Vissa moment som inte kan genomföras nu eller flyttas till i höst, kan behöva förläggas till sommaren.

Vi är i en extraordinär situation som vi inte vet hur länge den kommer att fortgå som givetvis är en prövning, men detta kommer vi att klara tillsammans!

Mia Knutson Wedel

—————

Swedish higher education institutions to transition to distance teaching as of Wednesday 18 March

At a press conference this morning, the government issued a recommendation which all higher education institutions are expected to follow. All students are to study at home instead of on campus. All students keep their student finance. The decision only concerns the transition to distance teaching and examination, which means other operations should continue operating as usual to the extent possible.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/senaste-nytt-om-coronaviruset (in Swedish)

At SLU, many of our teachers, programme directors of studies, programme boards and administrative functions have already started the preparations for the transition to distance teaching, which is now becoming a reality. We all need to focus on our students, we need to prioritise and staff, as well as students, need to find creative and local solutions in this exceptional situation.

Remember that distance teaching does not necessarily mean brilliantly prepared digital lectures, it can also be other kinds of independent study or home assignments. Written examinations on campus will be replaced by take-home examinations if necessary. Try to think of solutions that are as simple as possible – remember that not all students have powerful computers at home and internet capacity might be affected.

There is a great deal of practical teaching at SLU, at campuses of different sizes. We will need to find local solutions where we find the best way of achieving the objective of social distancing, including travel to and from campus. Course components that cannot be carried out now or moved till autumn may need to be scheduled for the summer.

We’re facing an extraordinary situation that is trying for us all, but together we can make it work!

Mia Knutson Wedel Vice Chancellor

Rektorsarbete, strategiarbete och klimat

In English below

Den 15 december har jag varit SLU:s rektor i exakt sex månader. Det har varit dagar fyllda med både arbete och glädje. Mycket arbete med att lära känna verksamhet och individer på vårt universitet, parallellt med att sköta det dagliga arbetet och hantera akuta ärenden. Mycket glädje när jag har besökt avdelningar och fakulteter och jag har verkligen uppskattat att jag blivit så varmt välkomnad överallt. Jag har fortfarande mycket kvar att besöka och ser fram mot att få alla prickar gröna på min SLU-karta. Det är mycket som har imponerat; exempel på samarbete över både orter och institutioner och att så många bryr sig om vår gemensamma arbetsplats.

Vår nya vision och strategi på remiss
En hel del tid har jag lagt på arbetet med att ta fram universitetets nya vision och strategi. Det har kommit mycket värdefull input från studenter, institutioner, nämnder, verksamhetsstöd, ledningsråd, styrelse, externa intressenter och nu sist från första mötet med vår International Advisory Board. Vår fantastiska kärntrupp från verksamhetsstödet har med stort tålamod sorterat ord och fångat upp andemeningar i diskussioner och nu har vi faktiskt ett slutförslag på vision, verksamhetsidé och fokusområden som kan gå ut på remiss.

I processen med framtidsscenario, vision, verksamhetsidé och strategi för att nå visionen har det blivit ännu mer uppenbart för min del att vi har både kunskap och en drivkraft som sträcker sig oerhört långt när det handlar om hur vi ska ställa om till ett hållbart samhälle inom de planetära gränserna. En klimatförändring påverkar villkoren för liv, såsom tillgång till vatten och livsmedel och vår gemensamma hälsa (OneHealth).

Klimatfrågan i fokus
Försöken att påverka framtidens klimat i positiv riktning är just nu aktuellt i och med att COP25-mötet pågår i Madrid. De diskuterar regler för utsläppshandel och hur kostnader till följd av skador orsakade av klimatförändring ska hanteras (Warszawamekanismen). Detta är oerhört komplicerade frågor och det finns många aspekter på det som behöver tas upp, som till exempel jämställdhet och jämlikhet. Mycket fakta finns tillgängligt; FN:s klimatpanel (IPCC) presenterade i år två rapporter, en om landanvändning och en om haven inklusive den del som är frusen. Vid mötet ska de besluta hur de ska hantera forskarnas rekommendationer och jag är orolig. IPCC:s forskare pekar på att vi riskerar att vara nära tipping points och säger att om vi ska vara säkra på att kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader måste vi agera fort. Men jag undrar om de som leder världen nu (”OK Boomers”) klarar att agera…

Det är dock hoppfullt att i brist på global politisk aktion pågår det nu många lokala initiativ. I Uppsala signerade vi ett hållbarhetslöfte nyss, studenterna organiserar klädbytarinitiativ i Ulls hus och ett av SLU:s egna mål är att nå klimatneutralitet 2027. Right Livelihood Award tilldelades Greta som hedras för sin förmåga att skapa opinion om sin rätt till en framtid. Ungdomarna ber politiker och beslutsfattare att lyssna på forskarna och då måste vi vara redo att svara! Vi kommer att fortsätta bidra med forskning och fakta kring klimatrelaterade frågor.

Maria Knutson Wedel, rektor

 

Vice-chancellor’s duties, strategy work and climate

On 15 December, I have been vice-chancellor of SLU for exactly six months. These have been days filled with both work and joy. It has taken time to get to know our operations and specific individuals while also managing daily duties and urgent matters. Visiting divisions and faculties has been wonderful, and I have really appreciated the warm welcomes. I still have many places to visit and look forward to more pins on my SLU map. So many things have impressed me, for example the collaboration between both sites and departments, and the fact that so many care about our joint workplace.

Our new vision and strategy
I have spent quite some time on developing our new vision and strategy. Students, departments, councils, operational support, management groups, the SLU Board, external stakeholders, and most recently, the first meeting of our International Advisory Board have all given valuable input. Our amazing core operational support has patiently reviewed discussions and captured key sentences, and we finally have final vision, mission statement and focus area proposals to send for comments.

In the process with future scenarios, mission statement and strategy to reach the vision, it has become more obvious to me that we have both immense knowledge and drive in regard to adapting to a sustainable society within planetary limits. Climate change affects life conditions, access to water and food as well as our joint health (OneHealth).

The climate in focus
Attempts to affect the future climate positively are underway in Madrid during the COP25 meeting. There, they will discuss emissions trading and how costs resulting from climate change damages should be handled (the Warsaw International Mechanism for Loss and Damage associated with Climate Change Impacts). These are incredibly complicated issues, and there are many aspects that need to be discussed, such as gender equality and equality. There are many available facts; the UN’s Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) presented two reports this year, one on land use and one on oceans, including the frozen parts. During the Madrid meeting, they will decide how to handle researchers’ recommendations, and I am worried. IPCC’s researchers also indicate that we are near the tipping point, and have stated that if we want to limit global warming to 1.5 degrees, we need to act quickly. But I wonder if current world leaders (“Okay, Boomer”) are able to act…

However, even though political action is lacking, local initiatives aren’t. In Uppsala, we recently signed a sustainability promise and students are organising clothes trade initiatives in Ulls hus. Additionally, SLU has its own goal of becoming climate neutral in 2027. Greta Thunberg was given the Right Livelihood Award, which honoured her ability of creating pendulum regarding people’s right to a future. Young people are asking politicians and decision-makers to listen to researchers, and we must be ready to respond. We will continue to contribute with research and facts relating to the climate.

Maria Knutson Wedel, Vice-Chancellor

SLU – vårt universitet, med 52 klimatveckor om året

In English below

Jag ser med glädje hur vårt universitet bidrar till avgörande frågor för en hållbar framtid. Speciellt aktuellt just nu är klimatet: den 20–27 september uppmärksammas den nationella Klimatveckan. Den sammanfaller bland annat med FN:s klimatmöten.

Jag är extra glad över Klimatveckan eftersom den sätter ljus på livsviktig forskning och den kompetens samhället behöver för att förstå problemen och hitta lösningar. Vårt uppdrag är ju forskning, utbildning och miljöanalys, och med vår kunskap och kompetens om hur vi utvecklar och brukar våra levande naturresurser kan vi bidra till just dessa lösningar. Jag ser också hur både anställda och studenter ofta diskuterar kring vår egen påverkan på miljön och hur vi kan minska den. Slutsatsen blir givetvis att på vårt universitet är alla veckor klimatveckor.

Jag har redan träffat på många relevanta och lysande exempel och jag vet att jag kommer att träffa på fler när jag bekantar mig med universitetets institutioner, avdelningar, enheter och centrumbildningar. En del exempel finns redan nu samlat på vår webb, https://www.slu.se/slu-och-klimatet, som jag kommer att använda mig av för att lära mig mer. Hänger du med?

Maria Knutson Wedel, rektor

At SLU, every week is climate week
I am happy to see that our university contributes to solving crucial sustainable future issues. The climate is an especially hot topic right now; “Klimatveckan” (climate week) is taking place 20–27 September. Among other things, it coincides with the UN’s climate summits.

I am especially happy about climate week because it highlights vital research and the expertise society needs in order to understand its problems and find solutions. Our assignment is research, education and environmental monitoring and assessment, and with our knowledge and expertise on how to develop and use our living natural resources, we can contribute to these solutions. I also see how both our staff members and students often discuss SLU’s environmental effect and how to reduce it. Therefore, the natural conclusion is that every week is climate week at our university!

I have already seen many relevant and fantastic examples of this, and I know that I will come across even more as I familiarise myself with the university’s departments, divisions, units and collaborative centres. A few examples are already available on our web: https://www.slu.se/en/about-slu/press-room/slu-and-the-climate/, which I will use to learn more. Will you join me?

Maria Knutson Wedel, Vice-Chancellor