Stor framgång i arbetet att minska antibiotikaanvändning

Scroll down for English version

EU:s ministerråd har nu beslutat att förbjuda att friska djur behandlas med antibiotika i förebyggande syfte. Det är ett mycket viktigt steg i arbetet för att minska uppkomsten av antibiotika-resistens, som hotar att göra tidigare effektiva läkemedel verkningslösa mot infektioner hos både människor och djur.

Duktiga medarbetare på SLU har arbetat hårt i decennier för att detta beslut ska bli verklighet, först i Sverige och nu inom EU. Jag vill rikta ett stort tack till dessa medarbetare.

Arbetet med att minska användningen av antibiotika även utanför EU fortgår. Vid ett besök av FAO:s generaldirektör hösten 2015 lade vi mycket stor vikt vid antibiotika-frågan. SLU-medarbetares kunnande har efterfrågats och nyttjats av internationella organisationer som FAO, CGIAR, och the Global Agenda for Sustainable Livestock. Vid SLU drivs också ett flertal internationella forskningsprojekt kring antibiotika-resistens och arbetet med en internationell Massiv Open On-line Course (MOOC) om hur kor, grisar och fjäderfä hålls friska och produktiva med låg användning av antibiotika är strax klart och skall starta i vår. SLU fortsätter således arbetet för att även uppnå en global effekt!

Några fler exempel på SLU:s bidrag i kampen mot antibiotikaresistens:

Peter Högberg, rektor


Tremendous success in reducing the use of antibiotics

According to a decision by the EU Council of Ministers, the use of antibiotics as a prophylactic in healthy farm animals will now be banned in the EU. This is a crucial step in the fight against antimicrobial resistance and the threat it poses of making previously efficient antibiotics useless against infections in both humans and animals.

For decades, colleagues at SLU have been fighting for this to become a reality, first in Sweden and now in the EU. I want to express my heartfelt thanks to them all.

And the efforts do not stop here. During a visit by the FAO director-general in the autumn of 2015, our emphasis was on the issue of antibiotics. The expertise of SLU staff has been in demand by international organisations such as the FAO, CGIAR and the Global Agenda for Sustainable Livestock. In addition, SLU is currently running a number of international research projects on antimicrobial resistance, and the work on an international MOOC (Massive Open Online Course) on how to keep cows, pigs and poultry healthy and productive without excessive use of antibiotics will be launched in spring. At SLU, we continue our efforts and we won’t stop until they go global!

Some more examples on SLU’s contribution in the fight against antimicrobial resistance:

Peter Högberg, Vice Chancellor

Om vår direkta och indirekta miljöpåverkan

Scroll down for English version

Engagemang för miljön motiverar medarbetare och studenter vid SLU. Nyligen har bland annat SLU-forskare debatterat universitetens klimatpåverkan i DN – se ursprungsartikel samt replik.

SLU har ansvaret för forskning och utbildning i frågor som rör produktion av mat, foder, fiber, energiråvaror med mera. Därmed har vi också ansvar för att forska och utbilda om och fortlöpande analysera de avtryck på miljön, bland annat utsläpp och upptag av växthusgaser, som denna produktion är behäftad med.

Målsättningen är att SLU ska vara en stark positiv kraft, som aktivt i vår forskning, grundutbildning och miljöanalys arbetar med målet att ta fram metoder och kunskaper som leder till minskade utsläpp av växthusgaser. I det sammanhanget, som kallas vår indirekta miljöpåverkan, har vi möjligheten att bidra med mycket, och därmed kompensera för vår direkta miljöpåverkan.

Utrymmet här tillåter inte en längre uppräkning av exempel på stora positiva indirekta effekter i termer av minskad växthusgasproduktion, som SLU:s arbete resulterat i. Om vi begränsar oss till att se SLU:s uppdrag och avtryck som enbart nationellt, så är det dock uppenbart att vi kan påverka sektorer med många tiopotenser större utsläpp av växthusgaser i Sverige än SLU! Får något av det vi gör genomslag internationellt, till exempel rissorten som leder till minskat utsläpp av metan, så blir de positiva effekterna ännu större.

Utvecklingen kräver att vårt arbete med att bidra till hållbarhet bedrivs mycket aktivt och faktiskt även skyndsamt. Den bästa expertisen måste samlas, ta hjälp av utrustning som i vissa fall endast finns på ett fåtal platser, och förstås även ta sig ut i naturen och se hur den verkligen fungerar. Detta kräver resor. Ibland är det mest rationellt att flyga. Kan det man gör ha större positiva effekter än resans utsläpp, är det motiverat.

Till detta kommer att många medarbetare och även några studenter har barn, vilket gör det problematiskt att vara borta från hemmet en längre tid. En natt på ett tåg är inte samma sak i termer av familjeliv och fritid, som en natt i hemmet. Många medarbetare väljer ändå tåg som färdmedel, men vi kan inte tvinga alla att resa med tåg. Vi överväger istället att betala tågresor inrikes med centrala medel, för att ytterligare stimulera resor med detta färdmedel.

Vi arbetar mycket aktivt med att minska våra direkta miljöeffekter; se våra ambitiöst satta miljömål samt Universitetskanslerämbetets utvärdering av vårt arbete med hållbar utveckling i utbildningarna. Som första universitet i Sverige har vi som vision att bli klimatneutrala – och det målet ska nås innan vi fyller 50 år, det vill säga 2027. Inrikes flygresor (som utgör 9% av våra totala utsläpp av växthusgaser) har tydligt minskat (och kompenseras även via handeln med utsläppsrätter, ETS. Utsläpp från vårt flygande utanför Sverige är dock 3,6 gånger större än utsläppen från våra flygresor inrikes (och täcks i fallet resor utanför Europa inte av ETS).

För att minska resandet har vi investerat mycket i videokonferensanläggningar och fortsätter att göra det. Möten och undervisning på distans fungerar i de flesta fall riktigt bra. Men vad gäller arbetsmöten, så är det ibland inte optimalt att diskutera frågor på distans; då behöver man träffas!

SLU gör ett fantastiskt viktigt arbete för miljön, och då främst genom de stora indirekta effekterna av vårt arbete. Det är faktiskt paradoxalt att det kallas indirekta effekter, eftersom de är något vi primärt strävar efter.

Vi har också kommit långt i vårt direkta miljöarbete. Ibland ställs dessa intressen mot varandra (oftast på kort sikt). Som arbetsgivare och med vårt ansvar för studenter har vi också att väga in rimliga krav på människorna i organisationen. Vi fortsätter att arbeta med den balansen!

Peter Högberg
Rektor


Our direct and indirect environmental impact

Commitment to the environment motivates both staff and students at SLU. We are responsible for research and education relating to issues that concern the production of food, feed, fibre, energy materials, etc. Subsequently, we are also responsible for researching, educating as well as monitoring and assessing the environmental effects resulting from these types of production, such as emission and absorption of greenhouse gases.

The aim is for SLU to be a strong, positive force that actively, through research, education and environmental monitoring and assessment, works to develop methods and knowledge that lead to reduced greenhouse gas emissions. In this context – our indirect environmental impact – we can contribute a lot and compensate for our direct environmental impact.

This space does not allow a long list of examples of the substantial, positive and indirect effects SLU work has resulted in with regard to reduced greenhouse gas production. If we limit ourselves to view SLU’s assignments and imprints in a national context, it becomes obvious that we can affect sectors that emit considerably more greenhouse gas in Sweden than SLU. If what we do has an impact internationally, such as the rice that leads to reduced methane emissions, the positive effects are even greater.

The development requires that our work contributing to sustainability is carried out both actively and quickly. We must gather the best experts and utilise equipment that sometimes only can be found in very few locations. We must also experience nature to study how it really works. This requires travel. Sometimes, the most rational option is to fly. If what you are doing will have more substantial positive effects than the emissions resulting from the flight, it is justified.

Additionally, many employees and some students have children, which makes it problematic to be away from home for a longer period of time. One night on a train is not the same thing in terms of family life and free time as a night at home. Still, many employees choose to travel by train, but we cannot force everyone to travel this way. Instead, we are considering paying for domestic train travel with central funds to further stimulate this type of travel.

We are working very actively with reducing our direct environmental impact; see our overall environmental objectives. As the first university in Sweden, we also have a vision to be climate neutral. This objective must be met before we turn 50, i.e. 2027. Domestic flights (which constitute 9 per cent of our total greenhouse gas emissions) have distinctly decreased (and are also compensated through the EU Emissions Trading System). However, emissions from international flights are 3.6 times as high as domestic flight emissions. In addition, international flights are not covered by EU ETS outside Europe.

In order to reduce travelling, we have greatly invested in video conference equipment and will continue to do so. Distance meetings and teaching work well in most cases. However, working meetings are not always optimal at a distance – people need to meet face-to-face.

SLU is doing great, important work for the environment, primarily through the considerable, indirect effects of our work. It is actually paradoxical that they are called indirect effects since they are what we primarily aim for.

We have also come far in regard to our direct environmental work. Sometimes, these interests must be weighed against each other (often in the short term). As an employer and responsible for our students, we must also remember to put reasonable demands on people within our organisation. We will continue working to achieve that balance.

Peter Högberg
Vice-Chancellor

Om akademiskt ledarskap

Scroll down for English version

SLU:s utvärdering Kvalitet och nytta 2018 understryker betydelsen av akademiskt ledarskap. I vissa fall pekar man på att det är otillräckligt, medan det uppenbart är aktivt och berömvärt i andra fall. Liknande iakttagelser återfinns i andra liknande utvärderingar, till exempel Uppsala universitets Kvalitet och förnyelse 2017.

Men vad menas egentligen med akademiskt ledarskap och vad kan det innebära? Svaren är inte enkla och självklara. Organisationspsykologen Anders Risling menar att det kanske snarare är ledarskap i akademin, som det handlar om. De lärda betonar dessutom distinktionen mellan chefs- och ledarskap. Den är viktig. Effektiva och goda chefer är förstås oumbärliga. I fallet chefskap finns en omfattande litteratur och en uppsjö av kurser. När det gäller ledarskap inom akademin är utbudet mindre.

Det centrala för ledarskapet är förstås hur vi anser att akademin fungerar och hur vi vill att den ska utvecklas. Akademin har till exempel varit en extremt exkluderande miljö. Framför allt exkluderades i århundraden kvinnor från studier, från att doktorera och från att göra karriär inom universiteten. Spår av det verkar finnas kvar, vilket visar att akademin måste göras mer aktivt inkluderande, vilket är en viktig uppgift för våra akademiska ledare.

Det akademiska ledarskapet måste också befrämja forskningens sökande efter ny kunskap och grundutbildningens diskussion om kunskap. När jag för några år sedan bad SLU:s forskarråd identifiera vad som var viktigast för en bra forskningsmiljö, så kom den vetenskapliga diskussionen främst. På samma sätt beskriver Andrew Casson (se boken Högskolans ansvar) seminariet som en högre nivå i grundutbildningen än föreläsningen. Jag vill därtill betona pluralism som en företeelse av central betydelse i dessa sammanhang; en miljö dominerad av en stark individ befrämjar sällan en vidsynt vetenskaplig dialog.

Det akademiska ledarskapet måste naturligtvis stimulera individerna, men också deras samarbete i skapandet av ny kunskap. I artikeln Satsa hellre på forskningsmiljön än individen beskriver Per Gyberg ett idealtillstånd där en kreativ miljö uppstår när ett verksamhetsperspektiv sätts före individualism, samtidigt som lojalitet till ett gemensamt högre akademiskt mål sätts före byråkratisk instrumentalism.

I verkligheten kompliceras strävanden mot detta tillstånd av flödet av olika personer och personligheter genom gruppen och institutionen. De akademiska ledarna måste inte desto mindre söka befrämja en stark utveckling av både individer och miljö, samt även leda diskussionen om enhetens verksamhetsidé.

I detta mer eller mindre tydliga mångdimensionella akademiska landskap finns det således ett stort behov av ledarskap. Självklart är det prefektens ansvar, men en klok prefekt stödjer institutionens professorer i deras ledarskap. På ett övergripande plan saknar dagens linjeorganisation inom SLU tydlighet i meningen att relationen prefekt-professor inte beskriver hur prefekterna ska förhålla sig till och använda sig av professorernas kompetens.

Däremot har vi en spännande utveckling på gång inom flera institutioner där ett mer strukturerat samarbete formats mellan den formella chefslinjen (prefekten) och de akademiska ledarna. På dessa institutioner samarbetar prefekten och de akademiska ledarna utifrån tydliga uppdragsbeskrivningar i en formaliserad matrisorganisation för att – utifrån olika perspektiv och kompetenser – gemensamt ta ansvar för institutionens utveckling och framtid, inte minst vad gäller forskning och utbildning. Institutionens ledningsgrupp blir ett naturligt nav för ett sådant samarbete.

Synsättet på dessa institutioner är att det formella linjechefskapet och det akademiska ledarskapet behöver komplettera varandra för att nå goda akademiska resultat. På andra institutioner sammanfaller det formella chefskapet och det akademiska ledarskapet i samma person utifrån personlig lämplighet för båda rollerna. I de starkaste miljöerna jag känner till arbetar professorerna bra i lag och inte bara var och en för sig.

Peter Högberg
Rektor


Academic leadership

The Quality and Impact (KoN2018) evaluation highlights the importance of academic leadership. In some cases, it was said to be inadequate, while active and commendable in others. Other evaluations, such as Uppsala University’s KoF17, include similar observations.

But what does academic leadership really mean and what does it include? The answers are neither simple nor obvious. Organisational psychologist Anders Risling says it’s rather a case of leadership within academia that is the issue. Experts also make a distinction between managers and leaders, and it is an important one. Naturally, efficient and good managers are essential. There are a multitude of books and courses related to being a manager. When it comes to leadership, the range is smaller, especially in regard to academic leadership within academia.

The key issue when it comes to leadership is how we consider academia to be working and how we want it to develop. Academia has been an extremely excluding environment. Above all, for centuries, women were excluded from studying, taking doctorates and build a career within the university field. Some traces of this remain, at least in certain parts of academia. It must become more actively inclusive!

But academic leadership must also promote the quest for new knowledge in research and first- and second-cycle discussions on knowledge with and among students. A couple of years ago, when I asked SLU’s Council of Researchers to identify the most important things for a good research environment, the scientific discussion was most concentrated. Andrew Casson (see his book in Swedish, Högskolans ansvar) describes seminars as higher levels of first-cycle education than lectures. In view of this, I want to emphasise pluralism as key in these contexts; an environment dominated by a strong individual rarely promotes broad scientific dialogue.

Of course, academic leadership must stimulate individuals, but also their cooperation when creating new knowledge. The article Satsa hellre på forskningsmiljön än individen (Invest in the research environment rather than the individual – only available in Swedish) in the Swedish Research Council’s web magazine Curie, written by Per Gyberg, describes an ideal state where creative environments originate when an operational perspective is put before individualism, while loyalty to a joint higher academic objective comes before bureaucratic instrumentalism.

In reality, this becomes complicated due to the flow of different people and personalities within a group and department. However, academic leaders must keep trying to promote strong development of both individuals and environments, and lead discussions on operational visions.

Consequently, this more or less clear multidimensional academic landscape has great need for leadership. Naturally, it is the head of department’s responsibility, but a wise head supports department professors in their leadership. At a comprehensive level, SLU’s line organisation lacks clarity in regard to the relation between heads of department and professors, since it does not describe how the heads should approach and utilise the professors’ expertise.

On the other hand, exciting developments are happening at several departments where more structured cooperation has been formed between the formal managerial line (head of department) and academic leaders. At these departments, the head of department works with academic leaders using clear assignment descriptions in a formalised matrix approach in order to – using different perspectives and skills – take joint responsibility for the department’s development and future, not least in regard to research and education. The department management group is a natural hub for this type of cooperation.

The outlook at these departments is that formal line managers and academic leaders need to complement each other to achieve good academic results. At other departments, formal managers and academic leaders are the same person, based on that individual’s suitability for both roles. In the strongest environments I know, professors work well in teams, not just alone.

Peter Högberg
Vice-Chancellor

Arbetet med KoN2018 går vidare

English version below

SLU:s rektorer och dekaner har nu gjort en första genomgång av resultaten från KoN-utvärderingen. Helhetsbilden är mycket glädjande och ger ett gott betyg till våra forskares arbete. Det framgår tydligt att panelerna anser att SLU har en unik profil och åstadkommer stora samhällseffekter. De ser också en stor potential till ökat genomslag i både vetenskapliga och samhälleliga sammanhang. Vår situation beskrivs som ett guldläge (”a golden egg”), som måste tas tillvara.

Forskningens vetenskapliga kvalitet (kriteriet ”Scientific Quality”) har till övervägande del fått gott betyg. Det bekräftar SLU:s goda placeringar i internationella rankningsystem. Som helhet är utfallet när det gäller vetenskaplig kvalitet bättre än KoN 2009 då färre grupper fått låga betyg och medelvärdet höjts. När det gäller forskningens samhällsnytta har en stor majoritet av forskargrupperna fått en mycket positiv bedömning av panelerna. Det är tydligt att panelerna har uppfattat och är imponerade av det stora engagemang som finns hos SLU:s forskare att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Resultaten från KoN-utvärderingen i form av samtliga panelrapporter samt KoN-gruppens preliminära analys av betygsutfallet för SLU som helhet har nu skickats till prefekterna.

Syftet med utvärderingen är att resultaten ska användas som stöd för framåtsyftande diskussioner om hur våra forskningsmiljöer och institutioner kan utvecklas. Jag vill därför uppmana alla att i första hand titta på resultaten som rör den egna institutionen. Vid tolkning av betygsresultat bör man ha i åtanke att kraven för att få ett visst betyg kan variera mellan de olika panelerna, vilket gör det vanskligt att jämföra betyg som getts av olika paneler.

Samtidigt som vi gläder oss åt de positiva resultaten, finns det vissa saker som vi behöver arbeta med för att höja oss ytterligare – och detta gäller på såväl forskargrupps-, institutions-, fakultets- som SLU-nivå. Vid den strategiska workshop som hölls gemensamt för ledningen och panelerna i slutet av KoN-veckan lyftes en rad generella utmaningar och möjligheter fram. Dessa frågor – och andra – kommer att diskuteras inom SLU:s ledning framöver. Jag vill uppmuntra varje institution att föra motsvarande diskussioner internt! Tillfälle till återkoppling kommer att ges vid fakulteternas prefektmöten under hösten och rektors prefektmöte 30-31 oktober.

Denna gång finns inga medel avsatta för belöning av de grupper, som lyckats bäst i utvärderingen. Goda insatser premieras i det system vi redan har på plats, såsom till exempel den prestationsbaserade anslagsfördelningen och karriärbidrag. Dessutom bidrar resultaten självklart till insikter som är användbara när man söker externa medel och samarbeten. Jag kan också tillägga att UKÄ kommer att sjösätta ett nationellt kvalitetssäkringssystem för forskning, i vilket lärosätenas egna utvärderingar tillmäts stor vikt.

Utvärderingsresultaten kommer att sammanställas och bearbetas av KoN-gruppen och publiceras i en slutrapport som läggs fram för SLU:s styrelse i december. Vi i SLU:s ledning ser fram emot att diskutera KoN-resultaten och de funderingar som dessa väcker!

Peter Högberg, rektor


Work on Quality and Impact (KoN) 2018 progresses

SLU’s vice-chancellors and deans have now carried out an initial review of the KoN evaluation results. The general picture is a very positive one, and our researchers’ work has been highly rated. It is clear that the panels believe that SLU has a unique profile and has an impact on society. They also see large potential for increased impact in both scientific and societal contexts. Our situation is described as ideal, “a golden egg” that we must take advantage of.

For the criterion Scientific Quality, we received mostly high scores. This confirms why SLU is highly ranked internationally as well. In general, the results this time around are better than KoN 2009 since fewer groups received lower scores, and the average is higher. In regard to societal benefits, the panels assessed a large majority of the research teams very positively. It is clear that the panels have seen and are impressed by how committed SLU researchers are to contributing to sustainable societal development.

The KoN results – all panel reports and the KoN group’s preliminary analysis of SLU’s comprehensive results – have now been submitted to the heads of department.

The purpose of the evaluation is to use the results to support discussions on how to further develop our research environments and departments. I would like to encourage you all to primarily review the results relating to your own department. Also, please be aware that as score requirements can vary between panels, it is not advisable to compare scores.

While we rejoice at the positive results, there are certain things we need to continue working on at research team, department, faculty and SLU level. The strategic workshop held jointly for management and panels at the end of the KoN week discussed a number of general challenges and possibilities. The university management will discuss these issues, and others, in the future. I encourage all departments to carry out similar discussions. Feedback opportunities will be available at the heads of department meetings during autumn and the vice-chancellor’s meeting with heads of department on 30–31 October.

This time around, no funding is available to reward the groups that came out tops in the evaluation. Good efforts are already rewarded, for example by performance-based allocation of funding and through career grants. In addition, the results naturally contribute to insights that are useful when applying for external funds and cooperation. I would also like to add that the Swedish Higher Education Authority is launching a national quality assurance system for research where the higher education institutions’ own evaluations will be heavily weighted.

The evaluation results will be compiled and processed by the KoN group and published in a final report submitted to the SLU Board in December. The university management is looking forward to discussing the KoN results and subsequent ideas.

Peter Högberg, Vice-Chancellor

Visst bedriver vi klimatforskning (nr. 2)!

I början av maj skrev jag en blogg om att vi inte uppenbart anses bedriva klimatforskning (länk) och uppmanade till fler publika beskrivningar av hur väder och klimat påverkar naturbruk, våra djur och naturen i övrigt.

Denna varma och torra sommar har nu föranlett en lång rad inlägg från våra forskare och lärare om det extrema vädrets påverkan. Våra skogsforskare har till exempel skrivit om skogsbrändernas historia och ekologi. Jordbruksforskare har beskrivit problemen kring jordbrukets vattenhushållning och möjligheten av ökad bevattning. Husdjursforskare har gett förslag på alternativa foder. Det finns fler exempel och jag är övertygad om att ytterligare bidrag kommer. Jag vill passa på att tacka er som ställt upp med era kunskaper trots att det var semestertid!

När allting fungerar under ett ”normalår” så är det inte uppenbart hur beroende vi är av väder och andra naturförhållanden. Men den extrema sommaren har således tydliggjort naturbrukandets beroende av vädret och betydelsen av vår kompetens.

På TV häromdagen menade en tysk ekolog att lantbruk inte längre är så viktigt. Han refererade sannolikt till att lantbruket sysselsätter få och att dess andel av landets ekonomi är liten (så är det också i Sverige). Men hur kan man säga det, när alla människor behöver mat och vi är fler människor än någonsin förr!

Vårt beroende av klokt naturbrukande består och behöver verkligen utvecklas. Vi behöver fler berättelser om de kvantitativa sambanden mellan naturbruk och människors konsumtion, och om hur det samspelet ska hantera variationer i väder och klimat. Därför behövs SLU!

Peter Högberg

____________________________________________________________________

Does SLU do climate research? Sure we do! (no. 2)!

At the beginning of May, I wrote a blog on how it isn’t always obvious that we do climate research and I encouraged more public descriptions of how the weather and climate affect land management, our animals and nature in general.

The warm and dry summer has caused a number of contributions from our researchers and teachers on the effect of extreme weather. For example, our forest researchers have written about the history and ecology of forest fires; agricultural researchers have described the problems with agricultural water management and the possibility of increased irrigation; animal researchers have proposed alternative feeds. There are more examples, and I am convinced that more contributions will come. I would like to thank all of you who shared your knowledge despite being on holiday.

During a “normal” year, it isn’t obvious how dependent we are on the weather and other natural circumstances. The extreme summer has clarified how reliant on the weather those working with natural resources are, and how important our knowledge is.

A German ecologist recently stated on television that farming is no longer important. He probably meant that it does not provide many jobs and that its share of the national economy is small (the same applies in Sweden). But how can he say that when everyone needs food and there are more of us than ever?

Our dependence on smart land management remains and must develop. We need more stories on quantitative links between land management and human consumption, and how this interaction needs to handle weather and climate variations. That is why we need SLU!

Peter Högberg

KoN2018: Panelveckan över – nu återstår efterarbetet

In English below

Förra veckans besök av KoN2018:s nittiosju utvärderare var hektisk, men mycket väl organiserad av vår KoN-grupp. Det märktes att det inte var första gången SLU genomförde en så här omfattande utvärdering.

De elva expertpanelerna intervjuade grupp efter grupp (eller UoA, Unit of Assessment, som de kallas i detta sammanhang). Mot slutet av veckan fick SLU:s rektorer och dekaner korta muntliga rapporter från var och en av panelerna. På fredagen hölls en workshop, som handlade om mer generella observationer, som utvärderarna gjort.

Utvärderarna framhöll flera saker som mycket positiva:

  • SLU:s unika uppdrag och att de ligger mycket väl i tiden
  • Att SLU dessutom har den sammansättning och högkvalitativa infrastruktur, som behövs för att utföra dessa uppdrag väl
  • Generellt god till excellent kvalitet på vår forskning och vår samverkan med det omgivande samhället.

Utvärderarna bekymrade sig däremot över den osäkra finansieringen av våra forskare. De ansåg också att det ofta förelåg en brist på strategiskt ledarskap, till exempel med avseende på kompetensförsörjningsplaner och visioner. De diskuterade även att det förelåg en viss överlappning av kompetens inom vissa ämnesområden, men fann också områden där synbarligen överlappande grupper faktiskt var olika och kompletterande.

Det sas att vi var mycket modiga som öppnade upp för så mycket kritik utifrån och även internt. Vi fick också beröm för att vi la så stor vikt vid samverkan mellan akademi och samhället i övrigt.

Vi ser nu fram emot de skriftliga rapporterna. KoN-gruppen kommer att sammanställa materialet. Rektorerna och dekanerna kommer att diskutera resultaten. Under hösten kommer vi att föreslå åtgärder, som sedan diskuteras och beslutas av styrelsen, rektor eller berörd fakultet. Vi utgår från att en del resultat kan föranleda diskussioner och beslut även på institutions-nivå.

Vi fick frågan: tror ni att det är värt kostnaderna att genomföra en så här omfattande utvärdering? Mitt svar var att det är jag mycket övertygad om. Många grupper kommer att vara mycket stolta över sina fina resultat och vi har fått goda underlag för beslut på alla nivåer (universitet, fakultet, institution, forskargrupp och individ) om den fortsatta verksamheten.

Dessutom har vi stärkt våra kontakter med den internationella forskarvärlden och med våra avnämare. Vi har fått många goda ambassadörer!

Peter Högberg, rektor


Quality and Impact 2018 panel week is over, the analyses await

Last week’s visit by ninety-seven expert reviewers was hectic but well organized by our Quality and Impact project group. It was evident that this wasn’t the first time that SLU conducted such a comprehensive evaluation.

The eleven expert panels conducted interviews, research group after research group (or unit of assessment – UoA as they are called). Toward the end of the week, SLU’s Vice Chancellor’s Group and the Deans of the Faculties listened to oral reports from each and every one of the panels. The workshop that was held on Friday morning focused on general observations made by panel experts during the evaluation.

The experts conveyed several positive findings:

  • SLU’s unique mandate positions us as the self-evident actor to address the challenges of our time.
  • We also have both the human capacity and the technical infrastructure of high quality that are necessary to carry out our mandate.
  • The quality of our research and our collaboration with the surrounding society was judged to be generally good to excellent.

The experts were, however, concerned over the uncertainties in the financing that our researchers face. They expressed apprehension in those cases where they found a lack of strategic leadership, for example, with regard to visions and to succession in competence recruitment. Additionally, they discussed the instances where they saw overlapping of competences within certain areas of research, but could also see that some areas of apparent overlap were in fact research groups that had differentiated and created complementary competences.

That SLU was open to external and, not least, to internal criticism was considered to be very courageous. We were also commended for the attention that the evaluation gave to understanding the collaborative efforts between the academy and the surrounding society.

We now look forward to analyses of the results and the written report. The Vice Chancellors and the Deans will discuss the results in August. During the fall they will suggest measures that will then be take up and decided upon by SLU’s University Board, the Vice Chancellor or the relevant Faculty. Some of the results of the evaluation will, of course, also lead to discussions and decisions made on the level of the Departments.

I was asked: Do you really think that the costs to conduct an evaluation of this magnitude are justified? My answer was, yes, I am convinced that they are. Many groups will be quite proud of their results and we now have a good basis for decisions on all levels throughout the organization (university, faculty, department, research group and individual) for our continued striving toward high quality in research, impact and collaboration with the surrounding society.

Not least, this exercise has strengthened our relations with the international research community and with our stakeholders. We have gained many worthy SLU ambassadors.

Peter Högberg, Vice-Chancellor

Kvalitet och nytta 2018 – utvärderingen av SLU drar i gång

Text in English below

Under den kommande veckan besöks SLU av drygt 90 utvärderare, som ska bedöma vår forsknings kvalitet och samhällsnytta. Deras värdering är mycket viktig. Vi har naturligtvis var och en av oss uppfattningar om att vi är bra på vissa saker, men vi behöver utomstående experters kunskaper och mer förutsättningslösa betraktelser som komplement.

Utvärderarna kommer att utgå från bibliometriska analyser (som utförts av SLU:s bibliotek), självvärderingar och intervjuer med de granskade forskargrupperna. Intervjuerna sker denna sista vecka i maj, och innebär en mycket omfattande aktivitet under ledningen av KoN-gruppen.

Kvalitet och nytta, KoN2018, ska ge underlag för strategiska bedömningar på alla nivåer från SLU:s styrelse till individ-nivå. Vi ser redan nu att självvärderingarna har en hög kvalitet och tjänar som bra beskrivningar av gruppernas framtida potentiella utveckling.

KoN2018 skiljer sig från den tidigare utvärderingen KoN2009 på flera sätt. Ett är den större vikten vid strategiska visioner. Ett annat är den mer genomgripande beskrivningen av samhällsnyttan.

Vi vill bland annat få svar på frågor såsom:

  • Vad är vi bra på?
  • Vad är vi mindre bra på, med följdfrågor som: ska vi försöka bli bättre på området och i så fall hur?

Vi hoppas också få konkreta och konstruktiva förslag från våra utvärderare av mer generell natur. KoN2009 framhöll till exempel behovet av starkare ledarskap, vilket ledde till en satsning på det (Gruppen för hållbart ledarskap).

Vi har en mycket spännande vecka framför oss och ser fram mot resultaten av utvärderingen!

Peter Högberg, rektor
Carolyn Glynn, ledare för KoN-gruppen

Quality and Impact 2018 – interview week begins!

This coming week SLU is host to over 90 expert reviewers who will evaluate the quality of our research and the impact that our research has on society. Their views are invaluable. Of course, we each have our own perception of which things we do well, but by augmenting this perception with the unbiased expertise of reviewers who are external to SLU, we can get a deeper understanding of how we can increase the quality of our research.

The expert reviewers have at their disposal materials for the evaluation: bibliometric analyses (conducted by the SLU library staff), self-assessments written by each research group and not least, interviews between the research groups and the members of their expert panels. The interviews begin this last week of May and are the culmination of extensive activities by many people at SLU, led by the Quality and Impact project group.

Quality and Impact, KoN2018, will be the basis for strategic decisions on all levels throughout the university, from SLU’s University Board to the individual researcher. We already see that the self-assessments are of high quality and serve to describe the research groups’ future potential development.

The research evaluation, Quality and Impact 2018, differs from that done in 2009 in several ways. One is that more emphasis is placed upon strategic visions of the research groups. Another is that it we now conduct a more thorough description of the impact of SLU’s research on society.

Some of the questions to which we want answers:

  • What are we good at?
    Where are we not quite as good and the consequential question: should we try to become better – if so, then how?

We also hope for concrete and constructive suggestions from our reviewers of a more general nature. As an example, Quality and Impact 2009 identified that SLU needed to strengthen our leadership, which led to an investment in this; the group for sustainable academic leadership (GHAL).

We have an exciting week ahead of us and we look forward to seeing the results of the research evaluation.

Peter Högberg, Vice-Chancellor
Carolyn Glynn, leader of the Quality and Impact group

Visst bedriver vi klimatforskning!

Scroll down for English version

Ett departementsråd påpekade att SLU i sina skrivelser till Näringsdepartementet och i andra officiella dokument inte använder ordet klimat särskilt ofta. Betyder det att vi inte forskar om klimatet och effekter av ett ändrat klimat?

Frågan överraskar, för visst gör vi det, men uppenbarligen är det inte alltid så tydligt som det borde vara. Just nu ligger dock nyheter ute på vår hemsida om flyttfåglars ankomst och vårblommors blomning (ett samarbete med Svenska Botaniska Föreningen). Flyttfåglar och vårblommor är intressanta indikatorer på skillnader i klimat och möjliga förändringar av klimatet.

Men vi behöver också göra mycket mer tydligt allt det vi kan om hur växtproduktion och livsbetingelserna för djur påverkas av klimatet. Kanske tar vi det för alldeles för självklart. Vi vet att människans utvecklingshistoria är full av berättelser om bakslag på grund av extrem kyla, väta eller torka. Detta var verkligt för en majoritet förr, när många producerade sin egen mat, men är mindre tydligt idag. Nu kan den som har pengar köpa mat som importerats från någon del av världen som inte påverkats, även om bakslagen påverkar priset.

I andra delar av världen är sambanden mellan väder och tillgången till mat mer ovillkorliga. I ett tidigare blogginlägg berättade jag om ett besök av Etiopens dåvarande ambassadör, som var mycket bekymrad över en torka som hotade tio miljoner människor. Nyligen besökte Etiopiens nye ambassadör, SLU-alumnen Merga Bekana, oss, och oron för jordbrukets klimatutmaningar är fortfarande ett viktigt tema i våra diskussioner, trots att Etiopiens ekonomi vuxit mycket och diversifierats.

I ett globalt perspektiv består förstås vårt fundamentala beroende av växt- och djurproduktionen. Likaså dess känslighet för kortsiktiga väder- och långsiktiga klimatförhållanden. Utmaningarna kommer till och med att bli än större i takt med en ökande befolkning.

På SLU kan vi mer om dessa livsviktiga samband än vad vi visar i vår dagliga kommunikation med omvärlden. Jag vet att det finns några duktiga SLU:are som forskar kring väder, klimat och produktion, men föreställer mig att fler av oss kan göra mer, speciellt vad gäller att kommunicera våra kunskaper för en större publik. Vi behöver kunna berätta om hur mycket olika typer av väder påverkar våra skördars storlek och därmed tillgången till livsmedel lokalt, nationellt och globalt.

Peter Högberg, rektor


Does SLU do climate research? Sure we do!

A government director recently pointed out that SLU, in its official letters to the Ministry of Enterprise and Innovation and others, rarely uses the word climate. Does this mean that we don’t do research on climate and the consequences of a changing climate?

A surprising question – of course we do, but apparently this is not always as obvious as it could be. At the moment, you will find several news items on our web on the arrival of migratory birds and blossoming spring flowers (a project in cooperation with the Swedish Botanic Society). Migratory birds and spring flowers are both interesting indicators of differences in climate, and possible changes.

But we need to make more visible all our knowledge on how plant production as well as the living conditions for animals are affected by the climate. Perhaps we have been taking this for granted. We know that the history of humankind is full of setbacks due to extreme cold, rains or draughts. This is less obvious today, but used to affect the majority of us back when most people produced their own food. These days, anyone with money can buy food imported from another, unaffected part of the world, and the only sign of any problems will be higher prices.

In other parts of the world, the link between weather and the access to food are more unconditional. In an earlier post, I wrote about a visit by the then ambassador from Ethiopia, who expressed deep concern over a draught that threatened 10 million people. The new ambassador of Ethiopia to Sweden, SLU alumnus Merga Bekana, recently paid us a visit (ev länk till artikel), and it is clear that the concern over the climate challenges facing agriculture is still an important topic, despite the fact that the Ethiopian economy has grown and diversified considerably.

From a global perspective, our fundamental dependence on plant and animal production remains. As does its sensitivity to both short term weather changes and long term changes in climate. The challenges are likely to increase as the population grows.

At SLU, we know more about these vital links than is perhaps clear from our day-to-day communication with the surrounding world. I know there are skilled colleagues who do research on weather, climate and production, but I’m thinking that we can all do more, in particular when it comes to communicating our knowledge to a wider audience. We need to be able to explain how different types of weather affect the size of crops, and thereby the access to food regionally, nationally and globally.

Peter Högberg, vice-chancellor

Om SLU:s ledning den närmaste tiden

De flesta av er har säkert nåtts av nyheten att jag har begärt att entledigas från mitt uppdrag som rektor från och med 2019-01-01. Det är ett år och en månad innan mitt förordnande skulle ha tagit slut enligt regeringens beslut.

Många av er undrar kanske hur SLU kommer att ledas fram till min avgång och tiden omedelbart efter den. En enkel sammanfattning av de kommande tio månaderna är: som vanligt. Vi arbetar fortsatt enligt vår strategi för 2017-2020 med fokus på medarbetare, studenter och utbildning, forskningsinfrastruktur, samverkan med det omgivande samhället samt vårt gemensamma SLU.

Jag arbetar som rektor med full kraft året ut. Övriga i ledningen – prorektor, universitetsdirektören, vicerektorer och dekaner, kommer att vara desamma som idag.

Vad gäller ny rektor, så kommer SLU:s styrelse att omgående starta en process med sikte på att rekrytera en ny rektor, som beräknas kunna börja sitt uppdrag 2019-07-01. Regeringen kan vid behov utse en tillförordnad rektor för våren 2019.

Redan i höst genomför fakulteterna en process för att välja nya fakultetsnämnder och komma med förslag på vem som skall vara dekan på fakulteten. Beslutet om vilka som blir dekaner på respektive fakultet fattas av rektor i slutet av hösten, vilket innebär att det blir jag som fattar det beslutet.

Som redan nämnts blir andra ledande personer – prorektor, universitetsdirektören, vicerektorer och kanske några av dekanerna (här har ni förstås ett stort inflytande) kvar i sina roller efter årsskiftet. De är erfarna och mycket kompetenta. Det finns också en stabilitet och kontinuitet i den administrativa linjen.

Jag vill också påpeka att SLU har en stark ekonomi, och viktigast av allt att SLU:s kompetenser är starkt efterfrågade i dagens samhälle. Vi har en mycket gynnsam situation.

Detta med vår samhällsanknytning har motiverat mig särskilt mycket. Vår forskning och undervisning, både den grundläggande eller tillämpningsnära, har stor betydelse för samhällets utveckling. Detsamma gäller den fortlöpande miljöanalysen, som ger underlag för viktiga politiska beslut. Jag vet att övriga i ledningen också känner mycket starkt för SLU:s uppdrag, vilket fyller mig med stor tillförsikt inför framtiden. Den stärks också av det goda arbetsklimatet i ledningen.

Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med er som SLU:s rektor resten av året!

Peter Högberg, rektor


SLU management in the near future

As most of you have probably heard, I have requested early termination of my appointment as vice-chancellor as of 1 January 2019 – a year and one month before my appointment would have ended in accordance with the Government’s decision.

Many are probably wondering how SLU will be managed until my departure and the time immediately after that. To summarise, the coming ten months will be business as usual. We are still going to work in accordance with our 2017–2020 strategy, focusing on Employees, Students and education, Research infrastructure, External collaboration and Our shared SLU.

I will wholeheartedly continue my work as vice-chancellor through the year. Others in our management – the deputy vice-chancellor, the head of university administration, the pro vice-chancellors and deans – will remain.

In regard to the new vice-chancellor, the SLU Board will immediately begin the process of recruiting someone who is expected to take up the post on 1 July 2019. If necessary, the Government can appoint an acting vice-chancellor for spring 2019.

This autumn, the faculties will start the process of selecting new faculty board members and proposing faculty deans. The decision of who will be the dean at each faculty is made by the vice-chancellor at the end of autumn, meaning I will be making that decision.

As previously mentioned, the others in management positions such as the deputy vice-chancellor, the head of university management, the pro vice-chancellors and perhaps some of the deans (this is something you can influence) will remain after the new year. They are experienced and very competent. There is also stability and continuity in the administrative line of management.

I would also like to remind you that SLU’s finances are strong, and most important of all – we have skills that are highly sought-after in society today. All in all, a very favourable situation.

Our connection to society has motivated me greatly. Our education and research, both basic and application-oriented, are very important for societal development. The same applies to environmental monitoring and assessment, which provides support for political decisions. I know that my colleagues in management also feel very strongly about SLU’s assignment, which makes me very confident about our future. It is also strengthened by the great working climate that characterises our management.

I look forward to continue working with you as vice-chancellor of SLU for the rest of the year.

Peter Högberg, vice-chancellor

Efter #metoo

Scroll down for English version

Vi kan inte och får inte återgå till vardagen före #metoo. Förresten pågår kampanjen fortfarande med rader av berättelser från nya grupper av kvinnor. De är plågsamma att läsa. Vi började med #skiljagnarnafrånvetet, korta beskrivningar från det gröna näringslivet, men orkade till att börja med inte med mer än ett tiotal. Ingen ska behöva uppleva detta!

Många män har nog haft en viss vetskap om vad som förekommer, men trott att trakasserierna varit mer ovanliga. Berättelserna från #metoo är råa och obehagliga. Det är svårt att värja sig från bilden av ett vanligt förekommande förtryck. Den bilden är särskilt utmanande för oss på ett universitet. Vi ska vara frihetens högborg. Vi ska stå för objektivitet och demokratiska värden som respekt och jämlikhet!

Kampanjen #metoo skakar den självbilden i grunden, men skapar ett momentum, tillsammans med uppdraget jämställdhetsintegrering att angripa ojämlikheten med ny motivation och kraft.

Vi måste ifrågasätta vår förmenta objektivitet. Ta till exempel detta att forskningsråden, som ett led i sitt jämställdhetsarbete, granskar om procentandelen beviljade ansökningar motsvarar andelen av respektive kön som söker anslag. Så tänker vi också ofta själva (men se blogginlägg om karriärbidrag). Detta är konserverande. Om kvinnorna är färre, vilket de är inom många områden, så kommer inte deras andel att öka om de är duktigare än männen. Hur ska forskningsråden och vi hantera det, som vi inte enkelt kan sätta siffror på, men ändå finns där och verkar med stor kraft?

Värst är möjligheten att #metoo handlar om toppen av ett isberg, och att subtilare former av härskartekniker är så allmänt förekommande och accepterade, att vi inte fullt ut förstår hur annorlunda det borde vara.

Vi vill tacka er som orkat berätta om trakasserier ni utsatts för. Nu är det hög tid att vi alla kraftsamlar och bygger ett studie- och arbetsliv baserat på jämlikhet och respekt.

Peter Högberg, rektor
Karin Holmgren, prorektor


Post #MeToo

We cannot and will not go back to normal after #MeToo. After all, the campaign is still going on with many new stories from various groups of women. They are painful to read. We started by “separating the wheat from the chaff” (#skiljagnarnafrånvetet – only in Swedish); short descriptions from the land-based sector, but couldn’t read more than a few. No one should have to experience this!

Many men have probably, to some extent, suspected what was going on but believed that harassment was rarer than it was. The stories coming from #MeToo are raw and unpleasant. It is difficult to defend yourself from the image of common oppression. This image is especially challenging for universities. We are supposed to be the stronghold of freedom. We should stand for objectivity and democratic values such as respect and equality.

The #MeToo campaign has rocked the foundation of that self-image, but it has also created a momentum, together with the task of gender mainstreaming, to attack inequality with new motivation and power.

We must question our supposed objectivity. For example, research councils, in their work with gender equality, will review the percentage of granted applications to see if it corresponds to the grant applications submitted by each gender. We often think this way too (but see the blog on career grants). This preserves the situation. If there are fewer women, which is a fact in many fields, the number of women won’t increase even if they’re more talented than the men. How can we and the research councils deal with this, especially considering that it isn’t easy to express in numbers even though it is a big problem?

The worst thing is the possibility that #MeToo is only the tip of the iceberg, and that more subtle forms of master suppression techniques are so common and accepted that we cannot fully see how different things should be.

We want to thank those who have been strong enough to share how they have been harassed. Now, it is time to gather power and build a study and working life based on equality and respect.

Peter Högberg, Vice-Chancellor
Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor