Det här är en blogg från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Fler bloggar på blogg.slu.se

För årets vårmöte som arrangerades av Växa presenterade Nina våra planer för projektet samt delade med sig av resultat från projektet så här långt. Att dela med sig av information från projektet är viktigt för oss, både för att förstå våra resultat men också ta projektet vidare.

Våra resultat visar på att val av förebyggande åtgärder mot höga celltal skiljer sig åt mellan olika grupper av lantbrukare. Att man upplever sig ha kontroll över situationen, dvs. att man upplever sig kunna kontrollera förekomsten av juverinflammationer genom det arbete man gör, påverkar vilka åtgärder man väljer. Detta är intressant eftersom olika åtgärder kan vara olika effektiva för att förebygga juverinflammationer. Och i detta sammanhang tycks alltså upplevelsen av kontroll över situationen vara viktig och delvis förklara varför vissa åtgärder väljs framför andra.

Med detta som bakgrund, att vi ser en skillnad mellan lantbrukares val av åtgärder, tror vi att det även kan finnas skillnader när vi jämför lantbrukare som en grupp med veterinärer och rådgivare som en annan grupp. Detta då valet av åtgärd kan baseras på olika förutsättningar och resonemang om vad som faktiskt är effektivast. Som en fortsättning på projektet, planerar vi därför just nu intervjuer med lantbrukare och veterinärer för att på ett mer djupgående sätt undersöka om och varför olika mastitförebyggande åtgärder tros fungera bra i olika situationer. Intervjuerna kommer att påbörjas i september i år.

 

Idag och imorgon befinner jag mig i Sigtuna för att delta i det vetenskapliga mötet ”Human versus animal health – different aspects on three challenging pathogens” som arrangeras av One Health Sweden.

 

One Health Sweden är ett samarbete för forskare med intresse för zoonotiska infektioner. One Health Sweden är ett integrationsbegrepp som inkluderar flera universitet och statliga organisationer som vill bidra till en hållbar intellektuell plattform. Som en del i att sprida vetskap om vårt projekt men också lära av andra är vi på plats för att presentera preliminära resultat och delta i diskussioner.

 

Relaterat till tidigare inlägg kommer här ett tips om en sammanfattning från en irländsk studie som undersökt relationen mellan lantbrukares hälsa och det egna lantbruket. För att läsa sammanfattningen klicka HÄR

 

Tidigare studier har visat att lantbrukare och djurs hälsa är start kopplat till varandra, vilket menar på att om djuren mår bra och är friska är också lantbrukaren frisk.

Som en del i detta projekt har vi haft som mål att undersöka om lantbrukares välmående, känslan av att må bra och vara vid god hälsa, påverkar eller påverkas av tillståndet i den egna besättningen. Eftersom vi för projektet fokuserar på mastit och höga celltal är det vad vi använder för att mäta djurhälsa och som vi sen försöker att se om det finns någon relation till lantbrukaren.

Baserat på våra initiala analyser kan vi se att lantbrukaren upplevelse av höga celltal på gården är starkt kopplat till det egna välmåendet. Trots detta ser vi ingen direkt relation med faktiskt uppmätta nivåer av celltalet, Växa Sverige och Kokontrollen, med lantbrukarens välmående vilket kan verka konstigt. Vad detta kan bero på kan vara det faktum att vi alla har olika acceptansnivåer som vi tycker är okej. Så för detta skulle det betyda att om lantbrukaren själv uppfattar att celltalen är höga så påverkar det välmåendet negativt, samt om de uppfattas som låga påverkar det välmåendet positivt. Självklart är detta något vi måste nysta i.

Vi har också testat för att se om det finns en relation i hur man ser på mastit som sjukdom kan spela någon roll i detta sammanhang men inte sett någon koppling till faktiska celltall eller upplevelsen av situationen.

 

Vad tror du? Tror du att vi alla har olika acceptansnivåer om vad vi tycker är okej och att det i sig påverkar hur vi mår och vilka val vi gör?

 

Nytt år och en hel månad har gått. En ny enkät ät utskickad och vi arbetar just nu med att förbereda nästa datainsamling och vilken metod som är bäst lämpad. Som en fortsättning av projektet kommer vi att undersöka vilka beslut som tas för att förebygga höga celltal och om dessa beslut skiljer sig åt mellan lantbrukare och veterinärer.

Så varför tror vi att det skiljer sig åt? Baserat på vad vi sett tidigare i våra utskickade enkäter är att lantbrukare inte väljer att följa rekomendationer till punkt och pricka utan väljer att kombinera de rekomendationer som finns på olika sätt. Varför är det så? Det vet vi inte men det skulle kunna vara så att åtgärder funkar bättre eller sämre för enskilda besättningar. Det är just detta vi är intresserade av – vilka åtgärder som används – men också varför just åtgärderna används.

Vad tror du?

 

Network-wide options by YD - Freelance Wordpress Developer