JÀmförelse av behandlingsalternativ för nÀringsÄtervinning frÄn avföringsslam

Published

The latest publication from our project in Uganda is on-line. We present a multi-criteria assessment method for planning and decision-making related to options for recovering nutrients from fecal sludge. We apply the method to the case of Kampala, Uganda. However, we start with a broad list of potential technologies and there are quite a few references for more information on these technologies – so the method and data should be interesting for other people interested in options for nutrient-recovery.

Den senaste publikationen frĂ„n vĂ„rt projekt i Uganda Ă€r online. Vi presenterar en metod för bedömning av flera kriterier för planering och beslutsfattande relaterad till alternativ för utvinning av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n avföringsslam. Vi tillĂ€mpar metoden pĂ„ fallet i Kampala, Uganda. Men vi börjar med en bred lista med potentiella tekniker och det finns en hel del referenser för mer information om dessa teknologier – sĂ„ metoden och data borde vara intressanta för andra som Ă€r intresserade av alternativ för nĂ€ringsĂ„tervinning.

LÀs hela artikeln hÀr: McConville, J. R., Kvarnström, E., Nordin, A. C., Jönsson, H., & Niwagaba, C. B. (2020). Structured Approach for Comparison of Treatment Options for Nutrient-recovery from Fecal Sludge. Frontiers in Environmental Science, 8, 36.

Kretsloppstekniks Jennifer McConville ska hÄlla sin docentförelÀsning!

Published

VĂ€lkommen till vĂ„rens docentförelĂ€sning pĂ„ NJ-fakulteten dĂ€r Jennifer McConville kommer presentera inom Ă€mnet teknologi. Circular Sanitation Systems – What would make the transition possible? 

Datum: 10 mars
Tid: 14.30 – 15.30
Plats: LĂ€rosal L, Ulls hus, Campus Ultuna

LÀngre ner finns en sammanfattning av förelÀsningen, som kommer hÄllas pÄ engelska.

Mer information om docentförelÀsningar pÄ Ultuna det hÀr datumet kan hittas hÀr:
https://www.slu.se/ew-kalender/2020/3/docentforelasningar-pa-nj-fakulteten-10-mars-2020/

Testar det nya rollspelet RECLAIM

Published

Vi avslutade Ă„ret 2019 med en mycket rolig aktivitet – att testa ett nytt rollspel utvecklat av Jennifer McConville och hennes kollegor. RECLAIM Ă€r ett spĂ€nnande, dynamiskt brĂ€dspel vars huvudsakliga syfte Ă€r att fungera som ett lĂ€rande verktyg för deltagande beslutsfattande i vatten- och sanitetsfrĂ„gor. Det finns flera intressenter representerade i spelet och alla spelare fĂ„r spela varje intressent och samarbeta för att ge och förbĂ€ttra sanitetssituationen i deras region. SjĂ€lva styrelsen Ă€r modulĂ€r i den meningen att det kan arrangeras för att skildra den gruppen av spelarstĂ€der, vare sig det Ă€r ett stadsnĂ€ra omrĂ„de i Uganda eller stadsomrĂ„det i centrala Stockholm. Inte hade vi bara mycket roligt under rollspelet, utan vi tyckte ocksĂ„ att det var intuitivt. I slutet av spelet reflekterade vi som spelare hur RECLAIM kan vara ett fantastiskt verktyg som kan hjĂ€lpa gemenskapens medlemmar att möta, dela och hjĂ€lpa till att förstĂ„ varandras perspektiv pĂ„ sanitet och hur sĂ„dana spel ger en idealisk plattform för att fĂ„ det att hĂ€nda.

Rollspel och spel Àr aktiva inlÀrningsverktyg som Àr anvÀndbara för att lÀra sig relationer mellan teknik och samhÀlle, problemlösning i komplexa situationer och kommunikation. För mer information om RECLAIM, kontakta Jennifer McConville pÄ Kretsloppsteknik.

Fekalt slam & avloppsrening, infrastrukturinvesteringar & driftskostnader i Kampala, Uganda

Published

Liksom mĂ„nga lĂ„ginkomstlĂ€nder kĂ€mpar Uganda för att ge sina invĂ„nare sanitet. Att uppfylla det hĂ„llbara utvecklingsmĂ„let relaterat till sanitet (SDG6) kommer det att krĂ€va stora investeringar i sanitet. Denna studie anvĂ€nder begreppet serviceregimer för att analysera befintlig sanitetsinfrastruktur och tjĂ€nster och deras respektive kostnader. De serviceundersökningar som undersökts Ă€r avloppsregimen och fekalt slamregimen. Resultaten visar att cirka 56 % av fekalflödet i Kampala uppskattas som “sĂ€kert hanterat”. Resultaten visar ocksĂ„ att de Ă„rliga kostnaderna per capita för avloppsregimen (186 USD) Ă€r mer Ă€n 13 gĂ„nger för FS-regimen (14 USD). Dessutom finns det stora skillnader i subventioner mellan regimerna. Vid allokering av offentliga medel rekommenderas beslutsfattare att övervĂ€ga (i) antal kunder inom regimer, (ii) totala kapital och driftskostnader för tjĂ€nster, (iii) kostnadsfördelning mellan intressenter och (iv) infrastrukturprestanda.

McConville, J. R., Kvarnström, E., Maiteki, J. M., & Niwagaba, C. B. (2019). Infrastructure investments and operating costs for fecal sludge and sewage treatment systems in Kampala, Uganda. Urban Water Journal, 1-10.

SIDA International Training Program pÄ Kretsloppsteknik

Published

Tidigare den hÀr veckan var ett fÄtal medlemmar i Kretsloppsteknik vÀrdar för en grupp av SIDA: s internationella trÀningsprogramdeltagare i Uppsala. NIRAS pÄ uppdrag av SIDA genomför ett antal internationella utbildningsprogram. Kretsloppsteknik Àr involverad som en del av detta program genom NIRAS med fokus pÄ deltagare frÄn bÄde asiatiska och afrikanska lÀnder. Under dessa besök lÀr vi ut, presenterar och gör teknikdemonstrationer genom fÀltbesök dÀr vi talar om sÀker nÀringsÄtervinning, kÀllseparerande sanitetssystem, hantering av organiskt avfall, socioteknisk systemanalys, etc.

FĂ„nga nĂ€ringsĂ€mnen i urinen – Socio-teknisk utvĂ€rdering av urinkoncentrerande teknik

Published

Det finns akut behov av innovationer inom sanitetssektorn som förbĂ€ttrar Ă„tervinning av nĂ€ring, t.ex. kvĂ€ve och fosfor, och tillgĂ€nglighet av toaletter med kapacitet att rena avloppet. Separat insamling och behandling av urinen Ă€r en sĂ„dan innovation. Återvinning av nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n urin till jordbruk eller industriella bruk kan minska övergödning av vattendrag, bidra till livsmedelssĂ€kerhet och förbĂ€ttra kapacitet och effektivitet hos avloppsreningsverket samt öka möjligheterna till vattenĂ„tervinning. Urinen Ă€r emellertid mycket utspĂ€dd och mĂ„ste avvattnas eller koncentreras för att öka vĂ€rdet av de fĂ„ngade nĂ€ringsĂ€mnena. Det finns ett antal innovationer för urinkoncentrering, men en majoritet Ă€r fortfarande under utveckling och anvĂ€nds inte i stor utstrĂ€ckning.

Detta projekt har ett övergripande mÄl att undersöka möjligheterna att öka anvÀndningen av urinkoncentrerande teknik. Projektet anvÀnder ett social-tekniskt systemperspektiv för att förstÄr möjligheter och hot för vidare utveckling av urinkoncentrerande teknik. Detta omfattar teknisk prestation, liksom anvÀndarna av systemet och de organisationer som ansvarar för förvaltning. Projektet Àr uppbyggt omkring tre faser. Först kommer forskarna försöka kvantifiera den miljö och ekonomiska kostnader och nyttan av urinkoncentrerande system. Andra fasen fokusera pÄ en undersökning av hur mogen tekniken Àr och om marknaden Àr redo för urinkoncentreringssystem. Slutligen, kommer projektet studera beslutsfattande processer och acceptansen av ny teknik i ett antal fall studier. Dessa studier kommer hjÀlpa oss att identifiera möjliga utvecklingsstrategier för urinkoncentrering teknik.

Susana webinarium (pÄ engelska) om AnstÀllning inom sanitetssektorn som sÀndes 21/11 Àr nu tillgÀngligt online

Published

I det hÀr seminariet, som modererades av Alejandro Jiménez frÄn Stockholm International Water Institute (SIWI), diskuteras olika aspekter av anstÀllning inom sanitetssektorn. Rémi Kaupp frÄn WaterAid presenterar WHO:s nyslÀppta rapport om HÀlsa, sÀkerhet och vÀrdighet för arbetare inom sanitetssektorn (https://www.who.int/water_sanitation_health/publications/sanitation-workers-report/en/). Martin Mawajje frÄn University of KwaZulu-Natal (Sydafrika) beskriver hur latrintömningsuppdrag kan formaliseras i informella omrÄden och ger exempel frÄn Kampala, Uganda. Daniel Ddiba, frÄn Stockholm Environment Institute (SEI) berÀttar om ett verktyg de utvecklat kallat REWAMP som kan uppskatta och jÀmföra det cirkulÀrekonomiska vÀrdet av sanitetsbaserade produkter frÄn olika sanitetsteknologier. Kretsloppstekniks Cecilia Lalander avslutar webinaret med att ge ett exempe pÄ hur fluglarvsbehandling kan implimenteras av entrepenörer inom sanitetssektorn.

Global webinar: Sanitet och sysselsÀttning World Toilet Day 2019

Published

”FrĂ„ga inte vad anstĂ€llning kan göra för sanitet – frĂ„ga vad sanitet kan göra för anstĂ€llning”.

Sida och partners inbegriper SEI, SLU, WaterAid, SIWI, Univ of KwaZulu-Natal och SuSanA, som firar vÀrldens toalettdag 2019, bjuder in dig till ett inspirerande webinar om de utmÀrkta men ÀndÄ outnyttjade drivkrafterna för företag, företagande och jobbmöjligheter som sanitetens vÀrdekedja representerar. Samtidigt kommer vi att uppmÀrksamma kritiska utmaningar som arbetstagare i sanitetsindustrin ofta stÄr inför och de ÄtgÀrder som behövs för att hantera dem.

Kom och gÄ med i konversationen torsdag 21 november kl 14.00-15.30 CET för att lÀra dig mer om att förbÀttra sanitetsverksamheten, för sanitetsarbetarna och de globala samhÀllen de tjÀnar.

GÄ med pÄ webinariet hÀr: http://seint.adobeconnect.com/seiwebinar/

Chea Eliyan ansluter sig till Kretsloppsteknik som doktorand

Published

Jag Àr Chea Eliyan och gick nyligen med i miljöteknikforskningsgruppen vid Institutionen för energi och teknik, SLU, i ett sandwichdoktorandprogram. Som en del av detta program kommer jag att tillbringa hÀlften av tiden hÀr pÄ SLU och ytterligare 50 % tid i mitt hemland, Kambodja vid Royal University of Phnom Penh (RUPP). SIDA-RUPP:s bilaterala program stöder fullt ut denna studie sÄvÀl som RUPP:s utvecklingskapacitet för forskning.

Tristan Martin, doktorand frÄn INRA pÄ Kretsloppsteknik

Published

Jag heter Tristan Martin och jag Ă€r en doktorand frĂ„n Frankrike. Jag arbetar pĂ„ det franska nationella institutet för jordbruksforskning om agronomisk valorisering av urin i Frankrike och de tillhörande miljökonsekvenserna av denna valorisering. Mitt arbete i Frankrike bestĂ„r huvudsakligen av att göra agronomiska experiment med olika urinbaserade gödselmedel för att jĂ€mföra deras agronomiska effektivitet (utbyten, NH3-flyktighet, N2O-utslĂ€pp …). Jag kommer att vara hĂ€r i Uppsala i 3 mĂ„nader för att arbeta med den andra delen av min doktorand som syftar till att utvĂ€rdera effekterna av hela valoriseringskedjorna (behandling, transport …) med hjĂ€lp av livscykelbedömningsmetodik.