Jämförelse av behandlingsalternativ för näringsåtervinning från avföringsslam

Published

The latest publication from our project in Uganda is on-line. We present a multi-criteria assessment method for planning and decision-making related to options for recovering nutrients from fecal sludge. We apply the method to the case of Kampala, Uganda. However, we start with a broad list of potential technologies and there are quite a few references for more information on these technologies – so the method and data should be interesting for other people interested in options for nutrient-recovery.

Den senaste publikationen från vårt projekt i Uganda är online. Vi presenterar en metod för bedömning av flera kriterier för planering och beslutsfattande relaterad till alternativ för utvinning av näringsämnen från avföringsslam. Vi tillämpar metoden på fallet i Kampala, Uganda. Men vi börjar med en bred lista med potentiella tekniker och det finns en hel del referenser för mer information om dessa teknologier – så metoden och data borde vara intressanta för andra som är intresserade av alternativ för näringsåtervinning.

Läs hela artikeln här: McConville, J. R., Kvarnström, E., Nordin, A. C., Jönsson, H., & Niwagaba, C. B. (2020). Structured Approach for Comparison of Treatment Options for Nutrient-recovery from Fecal Sludge. Frontiers in Environmental Science8, 36.

Kretsloppstekniks Jennifer McConville ska hålla sin docentföreläsning!

Published

Välkommen till vårens docentföreläsning på NJ-fakulteten där Jennifer McConville kommer presentera inom ämnet teknologi. Circular Sanitation Systems – What would make the transition possible? 

Datum: 10 mars
Tid: 14.30 – 15.30
Plats: Lärosal L, Ulls hus, Campus Ultuna

Längre ner finns en sammanfattning av föreläsningen, som kommer hållas på engelska.

Mer information om docentföreläsningar på Ultuna det här datumet kan hittas här:
https://www.slu.se/ew-kalender/2020/3/docentforelasningar-pa-nj-fakulteten-10-mars-2020/

Testar det nya rollspelet RECLAIM

Published

Vi avslutade året 2019 med en mycket rolig aktivitet – att testa ett nytt rollspel utvecklat av Jennifer McConville och hennes kollegor. RECLAIM är ett spännande, dynamiskt brädspel vars huvudsakliga syfte är att fungera som ett lärande verktyg för deltagande beslutsfattande i vatten- och sanitetsfrågor. Det finns flera intressenter representerade i spelet och alla spelare får spela varje intressent och samarbeta för att ge och förbättra sanitetssituationen i deras region. Själva styrelsen är modulär i den meningen att det kan arrangeras för att skildra den gruppen av spelarstäder, vare sig det är ett stadsnära område i Uganda eller stadsområdet i centrala Stockholm. Inte hade vi bara mycket roligt under rollspelet, utan vi tyckte också att det var intuitivt. I slutet av spelet reflekterade vi som spelare hur RECLAIM kan vara ett fantastiskt verktyg som kan hjälpa gemenskapens medlemmar att möta, dela och hjälpa till att förstå varandras perspektiv på sanitet och hur sådana spel ger en idealisk plattform för att få det att hända.

Rollspel och spel är aktiva inlärningsverktyg som är användbara för att lära sig relationer mellan teknik och samhälle, problemlösning i komplexa situationer och kommunikation. För mer information om RECLAIM, kontakta Jennifer McConville på Kretsloppsteknik.

Fekalt slam & avloppsrening, infrastrukturinvesteringar & driftskostnader i Kampala, Uganda

Published

Liksom många låginkomstländer kämpar Uganda för att ge sina invånare sanitet. Att uppfylla det hållbara utvecklingsmålet relaterat till sanitet (SDG6) kommer det att kräva stora investeringar i sanitet. Denna studie använder begreppet serviceregimer för att analysera befintlig sanitetsinfrastruktur och tjänster och deras respektive kostnader. De serviceundersökningar som undersökts är avloppsregimen och fekalt slamregimen. Resultaten visar att cirka 56 % av fekalflödet i Kampala uppskattas som “säkert hanterat”. Resultaten visar också att de årliga kostnaderna per capita för avloppsregimen (186 USD) är mer än 13 gånger för FS-regimen (14 USD). Dessutom finns det stora skillnader i subventioner mellan regimerna. Vid allokering av offentliga medel rekommenderas beslutsfattare att överväga (i) antal kunder inom regimer, (ii) totala kapital och driftskostnader för tjänster, (iii) kostnadsfördelning mellan intressenter och (iv) infrastrukturprestanda.

McConville, J. R., Kvarnström, E., Maiteki, J. M., & Niwagaba, C. B. (2019). Infrastructure investments and operating costs for fecal sludge and sewage treatment systems in Kampala, UgandaUrban Water Journal, 1-10.

SIDA International Training Program på Kretsloppsteknik

Published

Tidigare den här veckan var ett fåtal medlemmar i Kretsloppsteknik värdar för en grupp av SIDA: s internationella träningsprogramdeltagare i Uppsala. NIRAS på uppdrag av SIDA genomför ett antal internationella utbildningsprogram. Kretsloppsteknik är involverad som en del av detta program genom NIRAS med fokus på deltagare från både asiatiska och afrikanska länder. Under dessa besök lär vi ut, presenterar och gör teknikdemonstrationer genom fältbesök där vi talar om säker näringsåtervinning, källseparerande sanitetssystem, hantering av organiskt avfall, socioteknisk systemanalys, etc.

Fånga näringsämnen i urinen – Socio-teknisk utvärdering av urinkoncentrerande teknik

Published

Det finns akut behov av innovationer inom sanitetssektorn som förbättrar återvinning av näring, t.ex. kväve och fosfor, och tillgänglighet av toaletter med kapacitet att rena avloppet. Separat insamling och behandling av urinen är en sådan innovation. Återvinning av näringsämnen från urin till jordbruk eller industriella bruk kan minska övergödning av vattendrag, bidra till livsmedelssäkerhet och förbättra kapacitet och effektivitet hos avloppsreningsverket samt öka möjligheterna till vattenåtervinning. Urinen är emellertid mycket utspädd och måste avvattnas eller koncentreras för att öka värdet av de fångade näringsämnena. Det finns ett antal innovationer för urinkoncentrering, men en majoritet är fortfarande under utveckling och används inte i stor utsträckning.

Detta projekt har ett övergripande mål att undersöka möjligheterna att öka användningen av urinkoncentrerande teknik. Projektet använder ett social-tekniskt systemperspektiv för att förstår möjligheter och hot för vidare utveckling av urinkoncentrerande teknik. Detta omfattar teknisk prestation, liksom användarna av systemet och de organisationer som ansvarar för förvaltning. Projektet är uppbyggt omkring tre faser. Först kommer forskarna försöka kvantifiera den miljö och ekonomiska kostnader och nyttan av urinkoncentrerande system. Andra fasen fokusera på en undersökning av hur mogen tekniken är och om marknaden är redo för urinkoncentreringssystem. Slutligen, kommer projektet studera beslutsfattande processer och acceptansen av ny teknik i ett antal fall studier. Dessa studier kommer hjälpa oss att identifiera möjliga utvecklingsstrategier för urinkoncentrering teknik.

Susana webinarium (på engelska) om Anställning inom sanitetssektorn som sändes 21/11 är nu tillgängligt online

Published

I det här seminariet, som modererades av Alejandro Jiménez från Stockholm International Water Institute (SIWI), diskuteras olika aspekter av anställning inom sanitetssektorn. Rémi Kaupp från WaterAid presenterar WHO:s nysläppta rapport om Hälsa, säkerhet och värdighet för arbetare inom sanitetssektorn (https://www.who.int/water_sanitation_health/publications/sanitation-workers-report/en/). Martin Mawajje från University of KwaZulu-Natal (Sydafrika) beskriver hur latrintömningsuppdrag kan formaliseras i informella områden och ger exempel från Kampala, Uganda. Daniel Ddiba, från Stockholm Environment Institute (SEI) berättar om ett verktyg de utvecklat kallat REWAMP som kan uppskatta och jämföra det cirkulärekonomiska värdet av sanitetsbaserade produkter från olika sanitetsteknologier. Kretsloppstekniks Cecilia Lalander avslutar webinaret med att ge ett exempe på hur fluglarvsbehandling kan implimenteras av entrepenörer inom sanitetssektorn.

Global webinar: Sanitet och sysselsättning World Toilet Day 2019

Published

Fråga inte vad anställning kan göra för sanitet – fråga vad sanitet kan göra för anställning”.

Sida och partners inbegriper SEI, SLU, WaterAid, SIWI, Univ of KwaZulu-Natal och SuSanA, som firar världens toalettdag 2019, bjuder in dig till ett inspirerande webinar om de utmärkta men ändå outnyttjade drivkrafterna för företag, företagande och jobbmöjligheter som sanitetens värdekedja representerar. Samtidigt kommer vi att uppmärksamma kritiska utmaningar som arbetstagare i sanitetsindustrin ofta står inför och de åtgärder som behövs för att hantera dem.

Kom och gå med i konversationen torsdag 21 november kl 14.00-15.30 CET för att lära dig mer om att förbättra sanitetsverksamheten, för sanitetsarbetarna och de globala samhällen de tjänar.

Gå med på webinariet här: http://seint.adobeconnect.com/seiwebinar/

Chea Eliyan ansluter sig till Kretsloppsteknik som doktorand

Published

Jag är Chea Eliyan och gick nyligen med i miljöteknikforskningsgruppen vid Institutionen för energi och teknik, SLU, i ett sandwichdoktorandprogram. Som en del av detta program kommer jag att tillbringa hälften av tiden här på SLU och ytterligare 50 % tid i mitt hemland, Kambodja vid Royal University of Phnom Penh (RUPP). SIDA-RUPP:s bilaterala program stöder fullt ut denna studie såväl som RUPP:s utvecklingskapacitet för forskning.

Tristan Martin, doktorand från INRA på Kretsloppsteknik

Published

Jag heter Tristan Martin och jag är en doktorand från Frankrike. Jag arbetar på det franska nationella institutet för jordbruksforskning om agronomisk valorisering av urin i Frankrike och de tillhörande miljökonsekvenserna av denna valorisering. Mitt arbete i Frankrike består huvudsakligen av att göra agronomiska experiment med olika urinbaserade gödselmedel för att jämföra deras agronomiska effektivitet (utbyten, NH3-flyktighet, N2O-utsläpp …). Jag kommer att vara här i Uppsala i 3 månader för att arbeta med den andra delen av min doktorand som syftar till att utvärdera effekterna av hela valoriseringskedjorna (behandling, transport …) med hjälp av livscykelbedömningsmetodik.