Tag Archives: Socioteknisk systemanalys

Återvinning och återanvändning av näringsämnen – Hjälp oss att utforma en systematisk karta och bevisplattform

Forskningen och utvecklingen av cirkulära näringsteknologier har under de senaste åren fått mer fokus och publiceraringar blivit mer frekventa. Detta har lett till att det blivit svårare att navigera och hålla reda på forskningsresultat inom detta område. Det finns ett behov av en robust och omfattande kartläggning samt hur befintlig relevant forskning och bättre kunskapsförmedling till policy och praktik ska kunna kombineras.

Forskare i vår grupp är involverade i samarbetsprojektet End-of-wastewater som syftar till att:

  • Samla tillgänglig granskad forskning på engelska om näringsåtervinning och återanvändning till en omfattande bevisplattform med systematisk kartläggningsmetodik.
  • Utveckla en onlineplattform för att enkelt navigera i relevanta vetenskapliga artiklar.
Continue reading Återvinning och återanvändning av näringsämnen – Hjälp oss att utforma en systematisk karta och bevisplattform

Pris för bästa artikel ”Återvinning av näringsämnen som finns i utsöndring från människor till jordbruk: vägar, processer och produkter”

Under de senaste åren har forskningen om teknik för att återvinna näringsämnen från människoutsöndring och avloppsvatten intensifierats i en sådan utsträckning att det har blivit svårt även för forskare inom området att hålla koll på nya utvecklingar. Under 2019 publicerade Harder och några kollegor en artikel i Critical Reviews i Environmental Science and Technology som syftade till att tillhandahålla en syntes av tillgängliga och föreslagna näringsåtervinningsvägar, som täcker både processer och produkter som gjorts genom behandling.

Continue reading Pris för bästa artikel ”Återvinning av näringsämnen som finns i utsöndring från människor till jordbruk: vägar, processer och produkter”

Master student analyserar näringsflöden

Jag heter Sharareh Farshchiha och gör min masterexamen i miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Jag gör mitt examensarbete för Sweden Water Research i samarbete med Robin Harder som min handledare på SLU. Syftet med studien är att kartlägga och analysera cirkuleringen av näringsflöden (N, P, K) för nuvarande jordbrukssystem, livsmedelsförbrukning och avfallshantering i Sverige. För att analysera näringsflödena delades det svenska livsmedelssystemet in i fem delsystem och analysen utfördes med fokus på: 1. jordbruksmark, 2. boskapsproduktion, 3. livsmedelsbearbetning, 4. livsmedelskonsumtion och 5. resthantering. De fem delsystemen undersöktes med interna och externa näringsflöden i åtanke. Internt flöde representerar det regionala livsmedelssystemet medan externa flöden avser alla livsmedelssystem utanför Sveriges geografiska region som interagerar med det regionala livsmedelssystemet genom import och export av livsmedel och foder. För att beräkna mängden näringsämnen i de fem delsystemen associerade med externa och interna flöden utfördes en beräkningsmodell i Microsoft Excel. Modellberäkningen i denna studie har utvecklats av Robin Harder för det svenska livsmedelssystemet. Utvidgningen av modellen för avfallssystem gjordes av ett samarbete mellan mig och en student från Lunds universitet, Emma Enström, som gör sin avhandling inom samma ämne men för Skåne.

Rapport från tematiskt seminarium om återcirkulation av näringsämnen från stads- till landsbygdsområden

I Sverige idag finns ett glapp mellan aktörer som arbetar inom avlopp-, och avfallsindustrin och aktörer som arbetar inom jord-, och lantbruk och livsmedelsindustrin. Samtidigt finns en vilja att överbrygga detta glapp. Den 5 november 2020 höll svenska näringsplattformen (SNP) och projektet Avloppsvattnets-slut ett gemensamt temaseminarium som hette Recirkulering av näringsämnen mellan stad och landvad vill gödselanvändaren ha? Vid detta digitala seminarium diskuterade 40 aktörer från den svenska livsmedels-, och avfallshanteringssektorn vilka egenskaper de önskade att gödselprodukter återvunna från olika sanitetssystem – källsorterande såväl som från konventionellt avlopp – skulle ha, samt hur användningen av dessa kan främjas. Som stöd i seminariet fanns en litteraturgenomgång och en uppsättning intervjuer och kartläggningar som förberetts till seminariet. Rapporten sammanfattar resultaten från detta seminarium.

Continue reading Rapport från tematiskt seminarium om återcirkulation av näringsämnen från stads- till landsbygdsområden

Kan Sverige uppnå en cirkulär ekonomi för fosfor?

Behovet av en mer cirkulär användning av näringsämnen, särskilt fosfor (P), har diskuterats i stor utsträckning i Sverige, inte minst som svar på den nysläppta utredningen om hållbar slamhantering (SOU 2020: 3). Hur skulle en övergång till en cirkulär ekonomi för fosfor kunna se ut? Hur mycket fosfor behövs för produktion av biomassa i Sverige? Och vilka möjligheter finns det att ersätta den, från jungfrulig källa, brett använda mineralfosforn med fosfor från sekundära källor?

Continue reading Kan Sverige uppnå en cirkulär ekonomi för fosfor?

Emma Enström undersöker Skånes matsystem

Jag heter Emma Enström och läser en master i Strategiskt miljöarbete på Lunds universitet. Min master är en naturvetenskaplig utbildning där jag läst om förorenad mark, blågröna lösningar, miljökonsekvensbeskrivningar men även om cirkulär ekonomi, livscykelanalys, styrmedel och systemanalys. Jag skriver mitt mastersarbete för Sweden Water Research i samarbete med Robin Harder på Kretsloppsteknik.

Studien syftar till att kartlägga näringsflöden inom region Skånes matsystem kopplat till det globala matsystemet. Studien inkluderar interna och externa flöden av näringsämnena N, P och K inom det befintliga mat-, jordbruks-och restströmssystemet. Studien kommer därmed att undersöka möjligheter och barriärer i en framtida, mer hållbar hantering av dessa näringsämnen. Studien är tänkt att bidra till den pågående diskussion i Skåne avseende näringsflöden i regionen samt ge en större förståelse för näringsflöden relaterat till matproduktion, konsumtion och restströmmar. Studien kommer även att utforska framtidsscenarier för att bidra med kunskap huruvida matkonsumtionen i Skåne kan stöttas av en lokal matproduktion. Metoden jag kommer använda mig av har utformats av Robin Harder och är en systemanalys som tar hänsyn till kopplingarna mellan ett regionalt matsystem och det globala matsystem som det är inbäddat i. 

Välkommen till vår nya doktorand, Abood!

Hej! Mitt namn är Abdulhamid Aliahmad, men eftersom att det är både svårt att läsa och uttala korrekt kallas jag för Abood. Jag är en miljöingenjör med en mångsidig miljöbakgrund som erhållits genom min kandidat, en 9 månaders praktik och två tidigare jobb i Palestina med fokus på sanitet. Jag har nyligen fått min masterexamen i energi- och miljöteknik med fokus på hållbarhetsteknik från Linköpings universitet. Mitt examensarbete har genomförts tillsammans med Volvo Construction Equipment (Swecon Anläggningsmaskiner) inom koldioxidneutralitet och utfördes enligt växthusgasprotokollet (GHG-protocol).

Nyligen har jag blivit en del av kretsloppsteknikgruppen på institutionen för energi och teknik på SLU och då som en doktorand där jag jobbar med Jennifer som min handledare. Mitt bidrag till projektet kommer att vara;

  • hållbarhetsanalys av näringsämnen gällande återvinningstekniker från sanitet, mestadels urin. Analysen kommer att utföras med hjälp av TIS (teknikinnovationssystem), LCA (livscykelanalys) verktyg och eventuellt QMRA (kvantitativ mikrobiell riskanalys).
  • hållbarhetsanalys av flera kriterier av system kommer att utföras med hjälp av fallstudier.

Global undersökning av livsmedelskonsumenternas attityder till urinåtervinning

Resultaten från vår multinationella studie som undersökte cirka 3800 personers inställning till urinåtervinning från 16 olika länder publiceras nu i Science of the Total Environment och finns här: https://doi.org/10.1016/j.scitotenv.2020.144438.

Highlights:

– Tvärkulturella och nationella faktorer identifierade som förklarar respondenters attityder
– Respondenterna hade totalt sett en positiv attityd men var inte villiga att betala prispremier
– Sociala normer och kognitiv medvetenhet om urins fördelar och risker var start relaterade
– Uppbyggande av konsumenttillit via kontextspecifika meddelanden kan förbättra acceptansen

Våra huvudsakliga resultat sammanfattas bäst av den här bilden nedan, som visar hur starka föreningarna är för faktorer som förklarar livsmedelskonsumenternas attityd till human urin som gödselmedel. Faktorer är grupperade efter demografi, sociala normer, nytta/riskuppfattning, ämnen som respondenterna trodde normalt utsöndras i urinen och miljösyn. Prickar är proportionella och anger associeringsstyrkan (Cramers V-värden); bindestreck indikerar kategorier som inte kunde analyseras på grund av otillräcklig data.

Bild infogas inom kort.

Kontakt: Prithvi Simha

Guide för sanitära resursåterställningsprodukter & tekniker är nu publicerad!

Vi är mycket glada att dela med oss av den första upplagan av Guide to Sanitation Resource Recovery Products & Technologies. Guiden är en populärvetenskaplig publikation som ger en översikt över möjliga resurser som kan återvinnas och ger vägledning om behandlingsprocesser för att uppnå säkra produkter för återanvändning. De specifika målen för detta dokument är:

  1. Att utsätta användaren för ett brett spektrum av återvunna sanitetsprodukter och innovativa behandlingstekniker.
  2. Att hjälpa användaren att utforma funktionella lösningar för resursåtervinning genom att illustrera kopplingarna mellan sanitetsingångar, behandlingsteknik och återvinningsbara produkter.
  3. Att ge en översikt av grundläggande information om designaspekter, driftskrav och hälso-, säkerhets- och sociala överväganden relaterade till resursåtervinningsteknik och produkter.
  4. Beskriv och presentera teknologispecifika fördelar och nackdelar.

Guiden för sanitära resursåterställningsprodukter och tekniker är främst en referensbok. Den är avsedd att användas av ingenjörer, planerare, slutanvändare, forskare, teknikutvecklare, sanitetsentreprenörer, icke-statliga organisationer (NGO) och studenter som är intresserade av att skapa cirkulära system för resursanvändning. Det syftar till att stödja och möjliggöra beslutsfattande för ökad resursåtervinning genom att tillhandahålla information om viktiga beslutskriterier för en rad återvunna produkter och behandlingsteknik, och därigenom lyfta fram de olika möjligheterna för resursåtervinning.

Länk för att ladda ner guiden:

https://pub.epsilon.slu.se/21284/

https://www.susana.org/en/knowledge-hub/resources-and-publications/library/details/4008

Continue reading Guide för sanitära resursåterställningsprodukter & tekniker är nu publicerad!