Kretsloppsteknik – Page 60 – Blog from the Environmental Engineering Research Group at SLU

Framtidens sanitetslösningar

Published 28 August, 2017
By Evgheni Ermolaev

Avtackningsseminarium till Håkan Jönsson!
Framtidens sanitetslösningar
25 Oktober 2017 kl 1300
Lokal: Hörsal V Ulls hus SLU
Seminariet kommer även att vara möjligt att följa på webben.

För att hedra Håkan Jönsson som går i pension under 2017 kommer vi att hålla ett öppet symposium för Håkan den 25 oktober mellan kl 1300 och 1730.
Titeln för symposiet är: Framtidens sanitetslösningar.
Vi kommer att ha presentationer från både svenska och internationella experter inom området (exakt schema med presentatörer kommer inom kort).

Sprid gärna inbjudan vidare till personer ni tror vill delta (ursäkta om ni får inbjudan flera gånger).

Sanitation Technologies of the Future

Published 28 August, 2017
By Prithvi Simha

Farewell Seminar Håkan Jönsson!
Sanitation Technologies of the Future
25 October 2017 at 13:00
Location: Hörsal V Ulls hus SLU
There will be a possibility to follow the seminar on the web.

To honour Håkan Jönsson who will retire during 2017 we are organising a Farwell symposium the 25th of October, between 1:00 and 5:30 pm. The title of the symposium is “Sanitation Technologies of the Future”.
Both Swedish and international experts will present their visions about the future in sanitation (a detailed schedule will be presented the coming week).

Kindly spread the invitation to those interested.

Torrt gödselmedel från urin

Published 28 June, 2017
By Evgheni Ermolaev

Att säga “vi är vad vi äter” är bara en del av sanningen. Vad vi utsöndrar vad vi äter är den andra delen av sanningen när det gäller växtnäringsämnen. Mänsklig avföring innehåller samma kväve, fosfor och kalium (N-P-K) som vi finner i gödningsmedel som används för att producera den mat som vi sedan äter (Winker et al., 2009). Mänsklig avföring ses oftast som ett oönskat avfall världen över, vilket skapar humanitära och miljömässiga problem (Baum et al., 2013). För att ersätta näringsämnena som tagits bort med skörden från fälten tillverkas gödningsmedel i industriella processer som bidrar till miljöförändringar på global nivå (Rockström et al., 2009). Återvinning av mänsklig avföring tillbaka till lantbruket skulle minska det nuvarande beroendet av gödselmedel från fossila källor (Ramírez & Worrell, 2006).

Återföringen skulle dessutom förbättra avkastningen i t.ex. Afrika söder om Sahara, där gödselanvändningen är låg (FAO, 2015) och skydda marina ekosystem i Östersjön genom att begränsa flödet av överskott av näringsämnen till ytvatten (Rockström et al., 2009).

Dry fertiliser from urine

Published 28 June, 2017
By Prithvi Simha

The saying ‘we are what we eat’ is only part of the story. What we eat is what we excrete, and this means plant nutrients. Human excreta contain the same nitrogen, phosphorus and potassium (N-P-K) as the fertilisers used to produce the food consumed (Winker et al., 2009). However, human excreta are considered unwanted waste throughout the world, creating humanitarian and environmental problems (Baum et al., 2013). In order to replace the nutrients removed from the fields during harvesting, more fertilisers are manufactured in industrial processes that are contributing to environmental changes at global level (Rockström et al., 2009). Recycling human excreta back to agricultural fields would reduce the current dependence on fossil fuel-derived fertilisers (Ramírez & Worrell, 2006). It would also improve crop yields in e.g. sub-Saharan Africa, where fertiliser application is low (FAO, 2015), and protect marine ecosystems in the Baltic Sea by limiting the flow of excess nutrients to surface waters (Rockström et al., 2009).

The Road to Large-scale Implementation of Source-separation?

Published 19 May, 2017
By Prithvi Simha

Within our research group we are working with several methods for returning nutrients from food and wastewater to agriculture. Source separation of waste flows can make for simpler treatment and higher quality of the recovered products. However, the use of source separation systems is far from wide spread. Trying to understand why this is the case and what can be done to increase source separation is also part of our research focus. And we are not alone in looking for opportunities to transition our waste systems into something more sustainable. A recent popular science article in the magasin Extrakt, sponsored by the Swedish Research Council Formas, featured an interview with Jennifer McConville on what is needed to implement these systems at a large scale.

Öppet [växt]hus

Published 25 April, 2017
By Evgheni Ermolaev

Foto: Anna Simonsson

Den 16 maj kl 13-16 har vi öppet hus i vår fluglarvskomposteringsanläggning på SLU Ultuna campus i Uppsala. Vi kommer då att visa vår anläggning för uppfödning av flugor och larver. Vi kommer även visa hur långt vi kommit i uppskalningen av behandlingsmodulen som konstrueras i samarbete med Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö för behandling av ett ton avfall per dag som planeras vara färdig i september i år.

Vad tycker sydindiska bönder om att använda mänsklig urin som gödningsmedel?

Published 1 March, 2017
By Evgheni Ermolaev

Teknologiska framsteg inom sanitetssektorn har möjliggjort säker återföring av mänskligt avfall till jordbruket för användning som gödningsmedel. From ett socialvetenskapligt perspektiv leder dessa framsteg till en rad nya frågor: Är bönder beredda att använda sådana typer av gödningsmedel? Hur uppfattar bönderna dessa typer av gödningsmedel – som avfall eller resurs? Vilka faktorer påverkar dessa uppfattningar och påföljande attityd till denna typ av praxis?Foto: Feng Zhong (CC BY-NC-ND 2.0)

What do farmers in South India think of human urine as a fertiliser?

Published 1 March, 2017
By Prithvi Simha

Technological advances in the sanitation sector have made it feasible to safely recycle human wastes to agricultural areas to use as fertilisers. From a social science perspective, these developments open up a new array of questions: for instance, are farmers be willing to handle and use such fertilisers? How do farmers perceive such materials – as wastes or valuable products? What factors shape these perceptions and subsequent attitudes towards these practices?Foto: Feng Zhong (CC BY-NC-ND 2.0)