Category: Svenska

I slutet av Januari presenterade Kristina Lundgren sitt examensarbete på Uppsala universitet. Målet med exjobbet var att öka förståelsen kring hur bakterier påverkar fluglarvskompostering med den amerikanska vapenflugan. I projektet isolerades bakterier från den amerikanska vapenflugans ägg vilka sedan ympades in i matavfall strax innan larver tillsattes. Resultaten pekade på att varken överlevnaden, total larvbiomassa eller materialreduktion påverkades av tillsats av bakterier till substratet. Variationen i resulterande larvbiomassa och materialreduktion minskade dock när en eller flera bakterier ympades in i matavfallet. Därmed blev systemet mer förutsägbart vilket är särskilt intressant för uppskalning. Att fluglarvskompostering kan användas för att producera värdefulla produkter from organiskt avfall intresserade många i publiken. Både storskalig produktion och bakteriers potentiella positiva effekt i andra substrat diskuterades efter presentationen.

Läs hela rapporten (upplagd i Diva).

Dagligen läcker växthusgaser ut till atmosfären världen över som påverkar klimatet negativt. Dessa läckage sker bland annat från illa skötta och oplanerade deponier där mycket organiskt avfall hamnar. Vad kan göras för att få ut något utav värde från organiskt avfall och förhindra att det hamnar på deponier vilket skulle minska utsläppen av växthusgaser? Den amerikanska vapenflugans larver kan användas för detta ändamål då de livnär sig på organiskt avfall och kan halvera mängden avfall. Larverna kan separeras från det behandlade avfallet och användas i djurfoder och behandlingsresten kan användas som organiskt gödningsmedel. Resurserna i det organiska avfallet behöver återinföras i kretsloppet för att skapa ett hållbart samhälle då tillgångarna på jorden sinar, detta genom att avfallet omvandlas och att resurserna i avfallet används.

Eftersom att det är förbjudet att utfodra produktionsdjur med animaliska biprodukter enligt artikel 22.1.b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002, så kan inte larverna utfodras med organiskt avfall då flugan anses vara ett produktionsdjur. Vegetabiliska substrat är däremot tillåtna att utfodra fluglarverna med men det behövs mer kunskap om hur larverna ska kunna tillgodogöra sig den svårtillgängliga näringen i dessa substrat. En lösning skulle kunna vara att förbehandla substratet vilket undersöktes i denna studie där förbehandlingarna utfördes med svamp respektive med ammoniumlösning.

Syftet med denna studie var att utvärdera utsläpp av växthusgaserna koldioxid, lustgas och metangas samt ammoniak från fluglarvskompostering och hur effektivt fluglarvskomposteringen fungerar för nedbrytning av vegetabiliska substrat. För mer ingående information om ämnet hittas i rapporten, upplagd i Diva.

Efter nästan ett halvt års arbete presenterade Nils Ewald sin examensarbetare förra veckan för publiken vid Institutionen för molekylära vetenskaper. I avhandlingen undersökte han förhållandet mellan fettsyrasammansättningen hos amerikanska vapenflugslarver och de olika avfallsmaterial som matats till larverna. Från arbetet konstaterades att larverna innehåller en hög andel mättade fettsyror, men att tillväxten av larverna, såväl som fettsyrasammansättningen i substratet, påverkar fettsyraprofilen hos larverna. Eftersom amerikanska vapenflugslarver var ett nytt ämne för många i publiken fanns det många nyfikna frågor som: Är larverna säkra att använda? Vilka är de etiska aspekterna av att producera insekter?

Det finns fortfarande mycket vi inte vet om den svarta fasta flugan, men det enda sättet att ta reda på mer är genom att undersöka varelsen ytterligare. För framtiden är hoppet att det går att publicera resultaten av studien i en vetenskaplig tidskrift.

A Protein-Based Material from a New Approach Using Whole Defatted Larvae, and Its Interaction with Moisture
Nazanin Alipour, Björn Vinnerås, Fabrice Gouanvé, Eliane Espuche and Mikael S. Hedenqvist

Ett proteinbaserat material från hela avfettade larver från Amerikansk Vapenfluga presenteras. Efter att larvfetterna avlägsnats och en plasticizer tillsats kunde materialet kompressionsgjutas till plattor/fim. Fettet som var rikt på mättade fettsyror har en möjlig användning som smörjmedel. Aminosyrorna som var i majoritet var aspartansyra/asparagin och glutaminsyra/glutamine. Infraför spektorskopi visade att proteinmaterialet hade hög andel av starkt vätebundna β-sheets, detta indikerade på hög aggregering för proteinet. För att utvärdera fukt-protein interaktionen utvärderades materialets vattenupptag. Upptaget av vätska följde ett BET type III moisture sorption isotherm, vilket kunde passas in i en Guggenheim, Anderson och de Boer (GAB) eekvation. GAB, kombinerat med klusterstorleksanalyser visade att vattnet bildade kluster i materialet redan vid låga fukthalter.och att klustrens storlek ökade med ökad luftfuktighet.