.. eller hästar med fri fekal vätska om man översätter det från tyska. Just nu befinner jag mig i Leipzig, Tyskland, på institutionen för djurnutrition vilket är motsvarigheten till institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Jag åkte hit i början av februari och kommer stanna här till slutet av mars. När jag åkte tog jag med mig 300 träckprover från hästarna i fall-kontrollstudien (Hästar med och utan fri fekal vätska) för att analysera partikelstorleken. Det som påverkar partikelstorleken i träck är fodrets egenskaper, såsom storlek på foderpartiklar, mognadsstadium på plantor i grovfodret vid skörd och hästens tandhälsa och därmed förmåga att tugga fodret. Partiklarnas storlek och fördelning i träck beskriver fodrets kvalitet och fiberns smältbarhet, vilket fungerar som ett mått på hur foderstaten påverkar mag-tarmkanalens funktion. Hästar med en väl fungerande fodernedbrytning har många små och få stora partiklar i träcken. Många små partiklar visar på att fodret har haft en längre tid i grovtarmen och en mer effektiv nedbrytning, medan en kortare tid så minskar nedbrytningen av fibrer och partikelstorleken blir större. Vi hoppas kunna hitta spännande kopplingar mellan partikelstorleken förekomsten av fri fekal vätska. Analysen kommer förhoppningsvis ge information om hästarnas individuella förmåga att bryta ner fodret samt om det finns någon skillnad mellan hästar med eller utan fri fekal vätska.
Ovan finns lite bilder som jag har tagit från analysen i labbet för och visa er hur det kan se ut. Den analysmetod som jag har använt mig av kallas för våtsiktning, vilket innebär att jag blandar upp träcken med vatten, silar den genom en torn med silar som har olika diameter på maskerna (8, 4, 2 och 1 mm) som sedan läggs i petriskålar på en plåt. Proverna torkas sedan i en ugn för att sedan tas ut efter ett dygn. Därefter vägs alla skålar och då kan man se hur stor andel (%) av träcken som fastnat på varje tråg och också beräkna partikelstorleken i träcken.
/Katrin