Sammanfattning av resultatet från projektet ”Fri fekal vätska hos hästar”

Nu har projektet ”Fri fekal vätska hos häst” (tidigare ”Hösilageintolerans hos häst”) kommit till sitt slut. Här kommer därför en sammanfattning av projektet och även en länk till disputationen den 26 februari klockan 9.15 där jag kommer att presentera och diskutera resultaten från projektet: https://slu-se.zoom.us/j/64263126773 (lösenord: 708633).

Studiernas genomförande

Avhandlingen består av fyra vetenskapliga artiklar baserade på två studier; en övergripande enkätstudie riktad till hästägare med en häst med FFV, och en fall-kontrollstudie där matchade par av hästar med (fall) och utan (kontroll) FFV undersöktes mer detaljerat. I enkätstudien fick ägare till hästar med FFV svara på frågor om hästarnas egenskaper, träning, utfodring, sjukdomshistorik och förekomsten av FFV. I fall-kontrollstudien jämfördes foderstatens sammansättning, utfodringsrutiner, skötselfaktorer och träckens kemiska, bakteriella och fysikaliska sammansättning mellan 50 hästar med och 50 hästar utan FFV. Hästägarna skickade in träck- och foderprover i tre omgångar under studiens gång tillsammans med en “träckdagbok” där de rapporterade förändringarna i träckens utseende och förekomst av FFV under studietiden.

Resultat- enkätstudie

I enkätstudien som omfattade 339 hästar framkom att alla typer av hästar kan uppvisa FFV, och att det inte fanns någon särskild skötsel- eller utfodringsrutin som var överrepresenterad hos dessa. Foderstaterna dominerades av grovfoder med förhållandevis låg andel kraftfoder. Flera av hästägarna (men inte alla) rapporterade också att hästens träck ”normaliserades” vid exempelvis övergång från ett parti inplastat vallfoder till ett annat, vid övergång från inplastat vallfoder till hö, eller vid övergång från skördat vallfoder till bete. Resultaten från enkätstudien visade också att 23 % av hästarna med FFV hade en tidigare kolikhistorik, vilket är en förhållandevis hög andel jämfört med kolikförekomsten i jämförbara hästpopulationer. Det kan tyda på att FFV och ökad risk för kolik är associerade med varandra, men studien kan inte svara på om FFV leder till kolik, om kolik leder till FFV eller om det finns någon gemensam bakgrundsfaktor som ökar risken för både FFV och kolik. Det är av intresse att vidare undersöka sådana samband.

Resultat – fall-kontrollstudie – utfodring och skötsel

Resultaten från fall-kontrollstudien visade endast små skillnader i typ och mängd av olika foder som hästar med och utan FFV utfodrades med. Hästarna med FFV utfodrades med något mindre halm och mer kraftfoder jämfört med kontrollhästarna. Vid jämförelse av det totala dagliga intaget av olika näringsämnen visade det sig att hästar med FFV hade ett högre intag av stärkelse och socker och ett lägre intag av fibrer (Neutral Detergent Fiber) och smältbart råprotein jämfört med hästarna utan FFV. Alla jämförelser av intag gjordes per 100 kg kroppsvikt då hästar med stor variation i kroppsvikt ingick i studien. Liknande resultatet från enkätstudien så rapporterade även flera av hästägarna i denna studie (men inte alla) också att fallhästens träck ”normaliserades” vid exempelvis övergång från ett parti inplastat vallfoder till ett annat, vid övergång från inplastat vallfoder till hö, eller vid övergång från skördat vallfoder till bete. Slutsatsen från studien var därför att det kan vara befogat att utfodra hästar med FFV med en foderstat som innehåller endast grovfoder och eventuellt mineralfoder, samt att byte av vallfoderparti eller övergång till bete i vissa fall kan avhjälpa FFV.

Resultat – fall-kontrollstudie – träckens sammansättning

Resultaten från fall-kontrollstudien visade att hästarna med FFV hade ett lägre innehåll av laktat i träcken jämfört med hästarna utan FFV, trots att FFV-hästarna utfodrades med mer stärkelse och socker per 100 kg kroppsvikt vilket borde ha gett ett omvänt resultat.  Träckens biokemiska sammansättning speglade i övrigt inte heller de skillnader som fanns i foderstatens sammansättning mellan fall och kontrollhästar, då övriga träckvariabler som pH, acetat, propionat och butyrat var lika hos hästar med och utan FFV. Detta skulle kunna bero på den mikrobiella sammansättningen i grovtarmen hos fall- och kontrollhästar. Den bakteriella sammansättningen i träcken undersöktes via DNA-sekvensering och identifiering av förekommande arter. Träckens bakteriella sammansättning var generellt mycket lika mellan fall- och kontrollhästar, men släktet Alloprevotella spp. fanns i högre relativ förekomst och släktet Bacillus spp. fanns i lägre relativ förekomst i träcken från fallhästarna jämfört med kontrollhästarna. Betydelsen av dessa bakteriesläkten för magtarmkanalens funktion och hälsa hos häst är i dagsläget inte välundersökt, men vidare studier som omfattar hästars tarmmikrobiota i sjukdom och hälsa bör inkludera dessa. Träcken från hästarna med FFV visade sig ha en lägre vätskebindande kapacitet jämfört med hästarna utan FFV, men det fanns inga skillnader i andra fysikaliska variabler som mättes. Den vätskebindande kapaciteten kan bero av flera olika faktorer, en av dessa är vilka fibrer och dess förmåga att absorbera vätska som finns i grovtarmen, vilket i sin tur kan påverkas av såväl vilka foder som utfodras och i vilka mängder, som hästars individuella förmåga att bryta ned fibrer.

Slutsatser

Studiens resultat visade att utfodrings- och skötselfaktorer generellt inte verkar vara av avgörande betydelse för uppkomst av FFV, men också att hästar med FFV i vissa fall kan uppvisa “normaliserad” träck vid byte av vallfoderparti eller vid övergång till bete. Resultaten visade också att träckens mikrobiella och kemiska sammansättning överlag var lika mellan fall-och kontrollhästar, att fallhästar hade lägre laktathalt än kontrollhästar i träcken, och därmed att FFV sannolikt inte är ett tecken på mikrobiell dysfunktion i grovtarmen. De skillnader som uppvisats i träckens fysikaliska egenskaper mellan fall- och kontrollhästar liksom den högre kolikincidensen i en population av FFV-hästar är av intresse att undersöka vidare som faktorer av vikt för uppkomst av FFV.

/Katrin Lindroth

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *