Pro- och prebiotika som hjälp vid fri fekal vätska och tarmstörningar?

En vanlig fråga vi får från hästägare som har en häst med fri fekal vätska är om man kan ge hästen något tillskott eller liknande för att avhjälpa problemet. Det finns många olika typer av tillskott på hästfodermarknaden som saluförs med mer eller mindre välgrundade påståenden. I det här blogginlägget fokuserar vi på pro- och prebiotika.

Vi har tidigare skrivit om en tysk studie på probiotika (1) till föl där syftet var att undersöka om probiotika kunde minska förekomsten av fölbrunstdiarré: https://blogg.slu.se/utfodring-och-halsa-hos-hast/2018/06/04/probiotika-inte-alltid-funktionell-probiotika/. Tillförsel av probiotika gav faktiskt mer problem med fölbrunstdiarré jämfört med om man inte tillförde probiotikan, så i det fallet var det inte någon bra idé.

I en översiktsartikel från 2018 (2) presenterades samlad kunskap om vad vi idag vet om probiotika till hästar med störningar i mag-tarmkanalen. Antalet studier är litet (under 15) och resultaten är motsägelsefulla. Det finns lika många studier som visar positiv som negativ eller ingen effekt av probiotika mot t ex enterokolit, salmonellaspridning eller fölbrunstdiarré. En av de viktigaste slutsatserna som drogs i studien var att kvalitetskontrollen av dessa produkter ofta är mycket bristfällig, särskilt om de är klassade som fodertillskott och inte som läkemedel (i det senare fallet är kvalitetskontrollen betydligt striktare). Endast 8 % av de veterinärmedicinska probiotikaprodukterna i Kanada var korrekt märkta, och bara 15 % innehöll den mikroorganism i den koncentration som angavs på etiketten. Produkterna innehöll 0 till 215 % av de angivna mängderna av den aktiva substansen eller mikroorganismen. Alla de veterinärmedicinska produkterna innehöll mindre än 2 % av den eller de mikroorganismer som angavs i märkningen. En utebliven effekt av tillförd probiotika skulle därmed kunna bero på att produkten faktiskt inte innehåller det man tror att den gör. Det finns också många fler anledningar till utebliven eller till och med negativ effekt av probiotika, bland annat att de probiotika som saluförs idag till allra största delen bygger på bakterietyper eller jästsvampar som inte är fördelaktiga för just hästens mag-tarmkanal, även om de kan vara fördelaktiga för t ex människan. Bifidobakterier och laktobaciller som kan fungera som probiotika hos människa har inte associerats med god tarmhälsa hos häst, utan det är helt andra typer av bakterier som observerats hos hästar med god tarmfunktion. I dagsläget finns inga studier på dessa bakterier använda som probiotika till häst.

En annan typ av tillskott som man också skulle kunna tänka sig att ge hästar med fri fekal vätska eller tarmstörningar är prebiotika (3). Hos andra arter har prebiotika bland annat påvisats kunna minska risken för diarré. Prebiotika i form av frukto-oligosackarider (fruktaner) kan jäsas till bland annat smörsyra i hästens grovtarm och det skulle kunna ha positiva hälsoeffekter för tarmen. Innan prebiotikan hamnar i grovtarmen måste den dock först passera magsäck och tunntarm. I en ny studie (4) på prebiotika till häst undersöktes effekten av frukto-oligosackarider på magsäckens slemhinna i laboratoriemiljö. Resultaten visade att magsäckens slemhinna skadades av tillförsel av frukto-oligosackarider, eftersom dessa blir jästa till smörsyra i magsäcken och smörsyran påverkade slemhinnan negativt. Slutsatsen som drogs i studien var att man bör vara försiktig med tillförsel av frukto-oligosackarider till hästar, och speciellt till hästar med en magsårsproblematik.

Summa summarum: användning av pro- och prebiotika till häst för att avhjälpa tarmstörningar eller fri fekal vätska har ett mycket svagt stöd och stora brister i kunskapsunderlaget. Av den anledningen blir vårt svar ”nej, i dagsläget finns inga sådana tillskott som avhjälper mag-tarmstörningar”.

Cecilia Müller, Inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU.

Källor och förklaringar:

  1. Probiotika definieras som ”levande mikroorganismer som då de tillförs i tillräckligt stort antal ger hälsofördelar för värden”.
  2. Schoster, A. 2018. Probiotic use in equine gastrointestinal disease. Vet Clin Equine 34, 13-24. https://www.zora.uzh.ch/id/eprint/156979/1/Schoster_2018_%28VCNA_Equine%29_Probiotics_in_equine_gastrointestinal_disease.pdf
  3. Prebiotika är hälsofrämjande kolhydrater i kosten som upptas långsamt eller är icke-nedbrytbara i magsäck och tunntarm.
  4. Cehak et al., 2019. Research in Veterinary Science 124, 303-309. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0034528818352287
Foto: C. Müller © Tydliga tecken på tarmstörning med nedsmutsade bakben och svans på hästen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *