Svarta rubriker idag…

Publicerat den

Artiklarna i dagens Uppsala Nya Tidning, och de inlägg i andra media som följer av den, har svarta rubriker ”En byggfest utan kontroll och ansvar ” och ”Det har varit riktigt dålig planering”. Det är inte alls rolig läsning!

Innehållet är baserat på den revisionsrapport som styrelsen beställt av en extern konsultfirma för att se över processen för nybyggnationer vid SLU, inklusive organisations- och kommunikationsfrågor. Syftet med översynen var att vi ska dra lärdom, avhjälpa brister och förbättra arbetet framöver. Rapporten presenterades vid styrelsemötet i september. Då redovisade rektor också de åtgärder som redan genomförts eller är på gång. Styrelsen diskuterade ytterligare åtgärder och behovet av ett förbättrat samarbetsklimat inom SLU.

Vid sidan av organisationsfrågorna i byggprocessen är det uppenbart att vi i ledningen inte lyckats föra en bra intern dialog inom SLU. En viktig läxa vi lärt är att linjeorganisationen, som är mycket viktig i beslutsfrågor, inte räcker för en effektiv dialog inom universitetet; bättre användning av medarbetarwebben och fler tillfällen till direkt kommunikation behövs. Förra veckan hade vi ett möte med alla prefekter och administrativa chefer där en halvdag ägnades åt frågor kring byggnationer och lokalkostnader. Jag uppfattade det som en bra dialog både kring historia och nuläge och en konstruktiv diskussion om framtida lösningar.

En bra början, och nu jobbar vi vidare för att hitta ett bra samarbetsklimat och en framtidstro inom SLU. Signaler från vår omvärld är positiva; mer info från det SUHF-möte som i skrivande stund pågår i Göteborg kommer i nästa blogginlägg.

Organisationsutredningen
Morgondagens UNT ska ta upp organisationsutredningens förslag. Förhoppningsvis blir detta roligare läsning (?).

Ett möte med information och diskussion kring förslaget planeras den 26 oktober kl 13. Boka in i agendan!

Lena Andersson-Eklund

Glädjande forskningsnyheter

Publicerat den

Ämnet för denna blogg är självklart forskningspropositionen. Glädjande är de 33 miljoner kronor i direkta anslag vi får från 2014 och ytterligare ca 18 miljoner från 2016. Totalt en ökning av basanslaget på ca 52 miljoner under perioden 2014-2016!  Innovationskontoret som inrättas vid SLU är också en mycket välkommen förstärkning. Det betyder att SLU även på innovationssidan kan ta ett stort kliv framåt och placera sig bland de främsta i den gröna sektorn. Propositionen pekar också ut ett antal områden där vi bör ha goda möjligheter att ta hem externa forskningsmedel.

Det betonas i propositionen att betydelsen av kvalitetsforskning kommer att öka. Då svensk miljö- och lantbruksvetenskaplig forskning håller hög kvalitet innebär det att Sverige kan bidra med viktiga och nya kunskaper för att möta de globala utmaningarna. Det handlar t.ex. om livsmedelsförsörjning och minskad användning av fossila råvaror. En trygg och säker livsmedelsförsörjning, god djurvälfärd och hållbart nyttjande av producerad biomassa, och de areella näringarnas roll för utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi är områden som är centrala. Allt detta kan återfinnas i vår strategi ”Framtida utmaningar” 2013-2016 och ligger alltså väl i linje med de satsningar som nu görs.

Anledningen till att SLU begåvades med en relativt hyfsad anslagsförstärkning är den höga kvalitetsutvärderingen vår forskning får i ett internationellt perspektiv. Svensk forskning inom jordbruksvetenskap, miljö, naturvetenskap och teknikvetenskap citeras generellt högt med citeringsgraden 20–30 procent över världsgenomsnittet. När det gäller kvalitet vid universitet och högskolor mätt med citeringsanalys är forskningen vid Stockholms universitet, följt av Handelshögskolan i Stockholm, och Sveriges lantbruksuniversitet de tre mest citerade bland de svenska lärosätena.

Helgens läsprojekt är förstås forskningspropositionen. Det jag sett hittills ser lovande ut. Men det är en hel del kvar att ta del av. En intressant information som gäller forskningens kvalitet är beskedet om att den tidigare omfördelningsgraden av basanslag mellan lärosäten på grund av kvalitetshänsyn ska öka från 10 till 20 procent. Hur systemet för utvärdering ska se ut får Vetenskapsrådet i uppdrag att utreda, basen för ett nytt system kommer att vara peer review. Något vi känner igen från vår egen KoN 2009.

Lisa Sennerby Forsse

Ett SLU – en forskarutbildning

Publicerat den

I går fastställde Rektor nya universitetsgemensamma riktlinjer för forskarutbildningen vid SLU. Inte en dag för tidigt eftersom Högskoleförordningen, som är ändrad i och med Bolognaprocessen och Autonomireformen, ger universiteten nya förutsättningar och möjligheter att planera för utbildningen. Ansvar för kvalitet och genomförande ligger precis som förut på fakultetsnämnderna, men nu med gemensamma ”ribbor” för handledning, omfattning, planering, uppföljning och examinering.

Det har varit en lång process att ta fram riktlinjerna. Många har varit involverade i seminarier, work-shops, remisser och möten, men så har resultatet (= version 5) också blivit bra! Universitetets åtaganden blir tydligare, examensmålen finns med i planering och uppföljning och de olika momenten i utbildningen definieras bättre än tidigare. Det kommer att underlätta kommunikation om vad en forskarutbildning vid SLU innebär, vilket är viktigt både för doktorander och handledare och även för samarbeten med andra universitet nationellt och internationellt.

Riktlinjerna kommer att gälla för de som antas till forskarutbildning efter årsskiftet. På medarbetarwebben finns länk till beslut och riktlinjer: https://internt.slu.se/sv/utbildning-forskning-foma/utbildning-pa-forskarniva/ . Arbetet med genomförandet har bara börjat!

Lena Andersson-Eklund