Stor framgång i arbetet att minska antibiotikaanvändning

Scroll down for English version

EU:s ministerråd har nu beslutat att förbjuda att friska djur behandlas med antibiotika i förebyggande syfte. Det är ett mycket viktigt steg i arbetet för att minska uppkomsten av antibiotika-resistens, som hotar att göra tidigare effektiva läkemedel verkningslösa mot infektioner hos både människor och djur.

Duktiga medarbetare på SLU har arbetat hårt i decennier för att detta beslut ska bli verklighet, först i Sverige och nu inom EU. Jag vill rikta ett stort tack till dessa medarbetare.

Arbetet med att minska användningen av antibiotika även utanför EU fortgår. Vid ett besök av FAO:s generaldirektör hösten 2015 lade vi mycket stor vikt vid antibiotika-frågan. SLU-medarbetares kunnande har efterfrågats och nyttjats av internationella organisationer som FAO, CGIAR, och the Global Agenda for Sustainable Livestock. Vid SLU drivs också ett flertal internationella forskningsprojekt kring antibiotika-resistens och arbetet med en internationell Massiv Open On-line Course (MOOC) om hur kor, grisar och fjäderfä hålls friska och produktiva med låg användning av antibiotika är strax klart och skall starta i vår. SLU fortsätter således arbetet för att även uppnå en global effekt!

Några fler exempel på SLU:s bidrag i kampen mot antibiotikaresistens:

Peter Högberg, rektor


Tremendous success in reducing the use of antibiotics

According to a decision by the EU Council of Ministers, the use of antibiotics as a prophylactic in healthy farm animals will now be banned in the EU. This is a crucial step in the fight against antimicrobial resistance and the threat it poses of making previously efficient antibiotics useless against infections in both humans and animals.

For decades, colleagues at SLU have been fighting for this to become a reality, first in Sweden and now in the EU. I want to express my heartfelt thanks to them all.

And the efforts do not stop here. During a visit by the FAO director-general in the autumn of 2015, our emphasis was on the issue of antibiotics. The expertise of SLU staff has been in demand by international organisations such as the FAO, CGIAR and the Global Agenda for Sustainable Livestock. In addition, SLU is currently running a number of international research projects on antimicrobial resistance, and the work on an international MOOC (Massive Open Online Course) on how to keep cows, pigs and poultry healthy and productive without excessive use of antibiotics will be launched in spring. At SLU, we continue our efforts and we won’t stop until they go global!

Some more examples on SLU’s contribution in the fight against antimicrobial resistance:

Peter Högberg, Vice Chancellor

Förslag till ny rektor och fortsatt utveckling av våra utbildningar

Scroll down for English version

Med anledning av rekryteringsgruppens förslag till styrelsen att utse Maria Knutson Wedel till SLU:s nya rektor har jag varit i kontakt med henne och gratulerat henne. Vi får invänta alla formella beslut, men jag ser fram emot att få arbeta tillsammans med henne för SLU:s fortsatta positiva utveckling. Som ett led i vår utbildningsvision om fördubblat antal studenter, så har utbildningsnämnden sedan länge ett inplanerat besök på Chalmers i nästa vecka för att ta del av hur Chalmers har arbetat med utbildningsutveckling. Värd för besöket är just Maria. Besöket känns därför nu lite extra roligt och ett bra tillfälle för oss att börja lära känna Maria lite mer.

Att besöka andra framgångsrika lärosäten är en viktig källa för att få inspiration och kunskap. I mitten av oktober var vi därför vid Wageningen University i Nederländerna för att lära oss hur de lyckades vända en negativ trend med sjunkande söktryck till grundutbildningarna till situationen idag då de i princip tar emot fler studenter än de har kapacitet för. Att jobba med kvalitet, struktur, flexibla utbildningsspår, flexibla lärmetoder och rejält studentinflytande var några av flera intressanta inslag i deras utveckling.

Under hösten har vi haft fyra öppna stormöten och vi har deltagit i flera studentmöten. Jag har deltagit fakulteternas prefektmöten och även rektors prefektmöte har haft utbildningsvisionen i fokus. I förra veckan beslutade styrelsen om ytterligare medel till grundutbildningen för att stärka det strategiska arbetet med att utveckla våra utbildningar. Jag upplever att det nu finns ett brett intresse för den här frågan i organisationen och en stor vilja att bidra till att utveckla våra utbildningar. Och även om mycket arbete återstår är jag övertygad om att vi med alla gemensamma positiva SLU-krafter är på god väg mot skapandet av framtidens utbildningar på SLU. Jag ser fram emot att vara en del av den resan och att leda det arbetet vidare!

Karin Holmgren
Prorektor


New vice-chancellor proposal and continued development of our courses and programmes

In view of the recruitment group’s proposal to the SLU Board to appoint Maria Knutson Wedel as the new vice-chancellor of SLU, I contacted and congratulated her. We have to await all formal decisions, but I look forward to working with her to continue the positive development of SLU. As part of our vision to double our amount of students, the Board of Education plans to visit Chalmers next week to see how it has developed its courses and programmes. This trip was booked long ago. Coincidentally, the host of the visit is Maria, which makes the trip extra enjoyable, and gives us an opportunity to get to know her better.

Visiting other successful higher education institutions provides a lot of inspiration and knowledge. Therefore, in the middle of October, we visited Wageningen University in the Netherlands to learn more about how they managed to turn a negative trend with fewer and fewer applicants per place to their undergraduate and Master’s courses and programmes into today’s situation, where they basically accept more students than they have room for. Working with quality, structure, flexible education tracks, flexible teaching methods and substantial student influence were some of the interesting elements of their development process.

During the autumn, we have had four open, large meetings, and participated in several student meetings. I have also taken part of the faculties’ heads of department meetings, and the vice-chancellor’s heads of department meeting focused on our education vision as well. Last week, the SLU Board decided to grant further funds to undergraduate and Master’s education to strengthen the strategic work with developing our courses and programmes. I believe that there is now a broader interest in this issue within our organisation, and a considerable desire to contribute to developing our education. Even though a lot of work remains, I am convinced that we, with all our joint, positive, SLU forces, have come a long way in creating future courses and programmes at SLU. I look forward to being part of this journey and developing the work further.

Karin Holmgren
Deputy Vice-Chancellor

SLU-samordning för en mer hållbar mejerinäring

Scroll down for English version

Hur utvecklar vi framtidens konsumtions- och produktionsmönster så att de blir mer hållbara? Detta är inte bara ett av FN:s hållbarhetsmål utan också en grundläggande frågeställning i mycket av det vi arbetar med inom SLU. Nu är det också ett fyraårigt forskningsprogram hos Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF som vi, SLU, har fått i uppdrag att koordinera.

Utlysningen av forskningsmedel för programmet ”Sustainable diets from sustainable food chains” skedde i samarbete med Arla Foods och gällde mjölk och mejeriprodukter. Med tanke på SLF:s kärnverksamhet är det självklart att lönsamhet och konkurrenskraft väger tungt i deras perspektiv på hållbarhetsfrågor.

Tre av de fem projekt som har beviljats medel leds av SLU-forskare och SLU:s delar utgör ungefär 75 procent av utlysningen. Forskningen ska utveckla ny kunskap kring mjölkproduktionen inom nämnda tema med projekt inom följande områden:

  • Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet (Pernilla Tidåker, SLU)
  • Nutritions -och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel (Ulf Sonesson, RISE)
  • Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan (Christel Cederberg, Chalmers)
  • Ökad hållbarhet i mjölkproduktionen genom förbättrad fodereffektivitet (Pekka Huhtanen, SLU)
  • Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar (Mikaela Lindberg, SLU).

Samordning med stort ansvar

Det nya i den här utlysningen är att forskningen i de fem projekten ska samordnas. SLU ska, som projektkoordinator, ansvara för att det utvecklas synergier mellan projekten, ha en framåtsyftande dialog med Arla och andra intresserade under projektens gång och verka för att resultaten kommuniceras med resten av samhället utifrån den helhet som växer fram ur de olika delarna.

Det känns mycket inspirerande att det är vi, SLU, som får förtroendet att koordinera programmet. Jag är övertygad om att vi, med den stora och djupa kompetens som finns inom SLU, har mycket att bidra med; att vi tillsammans med andra parter och i dialog med näringen kan bli ännu bättre på att tillgängliggöra våra resultat och aktivt bidra till att det utvecklas mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

Ökad samverkan förväntas

En viktig signal från näringen är att de vill se en utökad samverkan mellan Sveriges ledande forskare, oberoende av var de jobbar. Detta ligger även helt i linje med regeringens livsmedelsstrategi och framväxten av Sweden Food Arena, där ”aktörer inom livsmedelsbranschen samverkar kring forskning och innovation för en innovativ, hållbar, konkurrenskraftig och växande livsmedelssektor”. Ur mer än en synvinkel är det viktigt för oss vid SLU, och för den svenska livsmedelssektorn, att svensk forskning klarar den internationella konkurrensen och att det blir än mer attraktivt att investera i livsmedelsrelaterad forskning i Sverige. Jag är övertygad om att samverkan mellan olika forskningsutförare och livsmedelsbranschen också gynnar SLU:s forskning, inte minst inom hållbar produktion, miljö och djurhälsa, där vi redan ligger långt fram i internationell jämförelse.

Vi kan också konstatera att forskarna i det här programmet kommer att samarbeta mycket nära med plattformen SLU Future Food, vilket är glädjande. Våra framtidsplattformar är viktiga och för mig är det självklart att forskning om hållbar utveckling och hållbar produktion och konsumtion ska vara en del av deras verksamhet.

Erik Fahlbeck
Vicerektor med ansvar för samverkan


SLU coordination for a more sustainable dairy industry

How can we develop future consumption and production patterns to make them more sustainable? This is not just one of the UN’s sustainable development goals, but a basic issue in much of what we do at SLU. Now it is also a four-year research programme at the Swedish Farmers’ Foundation for Agricultural Research (SLF), which SLU has been entrusted with coordinating.

The call for research fund applications for the programme Sustainable diets from sustainable food chains was made in cooperation with Arla Foods, and concerned milk and dairy products. Considering SLF’s core operations, it is natural that profitability and competitiveness are key factors in their perspective on sustainability issues.

Three of the five projects that have been granted funds are run by SLU researchers, and these SLU projects make up about 75 per cent of the call. The aim of the projects is to develop new knowledge on milk production within the previously mentioned theme, and the projects will concern the following areas:

  • Capturing multifunctional dairy production: indicators for ecosystem services and biodiversity (Pernilla Tidåker, SLU)
  • Nutrition and health metrics in Life Cycle Assessments (LCA) of foods (Ulf Sonesson, RISE)
  • Environmental evaluation of agri-food systems (EEVAS) (Christel Cederberg, Chalmers)
  • Improved sustainability in dairy production, by increased feed efficiency (Pekka Huhtanen, SLU)
  • Management for improved efficiency by increased cow longevity in dairy herds (Mikaela Lindberg, SLU).

Coordination – a big responsibility

This call for applications involves coordinating the five projects, which is new. As the project coordinator, SLU is responsible for developing synergies between the projects, having progress discussions with Arla and other interested parties during the project period, as well as working to ensure that the findings are communicated to society based on the various projects as a whole.

It is very inspiring that we, SLU, have been trusted to coordinate the programme. I am convinced that we, using the considerable and profound expertise at our university, have a lot to contribute; that we, together with other parties and in dialogue with the industry, will make our findings more accessible and actively contribute to the development of more sustainable production and consumption patterns.

Increased external collaboration expected

The industry wants to see increased collaboration between leading researchers in Sweden, regardless of where they work. This is in line with the government’s food strategy and the rise of Sweden Food Arena where stakeholders within the food industry collaborate on research and innovation for an innovative, sustainable, competitive and growing food sector. In several aspects, it is important to SLU, and the Swedish food sector, that Swedish research can compete internationally, and that it becomes a more attractive option to invest in food-related research in Sweden. I am convinced that collaboration between various researchers and the food industry will also benefit SLU research, not least in relation to sustainable production, environment and animal welfare where we, compared to other countries, are already ahead.

We can also see that the researchers in this programme will cooperate very closely with the platform SLU Future Food, which is great news. Our future platforms are important, and research on sustainable development as well as on sustainable production and consumption is a natural part of those operations.

Erik Fahlbeck
Pro Vice-Chancellor, External Collaboration

Om vår direkta och indirekta miljöpåverkan

Scroll down for English version

Engagemang för miljön motiverar medarbetare och studenter vid SLU. Nyligen har bland annat SLU-forskare debatterat universitetens klimatpåverkan i DN – se ursprungsartikel samt replik.

SLU har ansvaret för forskning och utbildning i frågor som rör produktion av mat, foder, fiber, energiråvaror med mera. Därmed har vi också ansvar för att forska och utbilda om och fortlöpande analysera de avtryck på miljön, bland annat utsläpp och upptag av växthusgaser, som denna produktion är behäftad med.

Målsättningen är att SLU ska vara en stark positiv kraft, som aktivt i vår forskning, grundutbildning och miljöanalys arbetar med målet att ta fram metoder och kunskaper som leder till minskade utsläpp av växthusgaser. I det sammanhanget, som kallas vår indirekta miljöpåverkan, har vi möjligheten att bidra med mycket, och därmed kompensera för vår direkta miljöpåverkan.

Utrymmet här tillåter inte en längre uppräkning av exempel på stora positiva indirekta effekter i termer av minskad växthusgasproduktion, som SLU:s arbete resulterat i. Om vi begränsar oss till att se SLU:s uppdrag och avtryck som enbart nationellt, så är det dock uppenbart att vi kan påverka sektorer med många tiopotenser större utsläpp av växthusgaser i Sverige än SLU! Får något av det vi gör genomslag internationellt, till exempel rissorten som leder till minskat utsläpp av metan, så blir de positiva effekterna ännu större.

Utvecklingen kräver att vårt arbete med att bidra till hållbarhet bedrivs mycket aktivt och faktiskt även skyndsamt. Den bästa expertisen måste samlas, ta hjälp av utrustning som i vissa fall endast finns på ett fåtal platser, och förstås även ta sig ut i naturen och se hur den verkligen fungerar. Detta kräver resor. Ibland är det mest rationellt att flyga. Kan det man gör ha större positiva effekter än resans utsläpp, är det motiverat.

Till detta kommer att många medarbetare och även några studenter har barn, vilket gör det problematiskt att vara borta från hemmet en längre tid. En natt på ett tåg är inte samma sak i termer av familjeliv och fritid, som en natt i hemmet. Många medarbetare väljer ändå tåg som färdmedel, men vi kan inte tvinga alla att resa med tåg. Vi överväger istället att betala tågresor inrikes med centrala medel, för att ytterligare stimulera resor med detta färdmedel.

Vi arbetar mycket aktivt med att minska våra direkta miljöeffekter; se våra ambitiöst satta miljömål samt Universitetskanslerämbetets utvärdering av vårt arbete med hållbar utveckling i utbildningarna. Som första universitet i Sverige har vi som vision att bli klimatneutrala – och det målet ska nås innan vi fyller 50 år, det vill säga 2027. Inrikes flygresor (som utgör 9% av våra totala utsläpp av växthusgaser) har tydligt minskat (och kompenseras även via handeln med utsläppsrätter, ETS. Utsläpp från vårt flygande utanför Sverige är dock 3,6 gånger större än utsläppen från våra flygresor inrikes (och täcks i fallet resor utanför Europa inte av ETS).

För att minska resandet har vi investerat mycket i videokonferensanläggningar och fortsätter att göra det. Möten och undervisning på distans fungerar i de flesta fall riktigt bra. Men vad gäller arbetsmöten, så är det ibland inte optimalt att diskutera frågor på distans; då behöver man träffas!

SLU gör ett fantastiskt viktigt arbete för miljön, och då främst genom de stora indirekta effekterna av vårt arbete. Det är faktiskt paradoxalt att det kallas indirekta effekter, eftersom de är något vi primärt strävar efter.

Vi har också kommit långt i vårt direkta miljöarbete. Ibland ställs dessa intressen mot varandra (oftast på kort sikt). Som arbetsgivare och med vårt ansvar för studenter har vi också att väga in rimliga krav på människorna i organisationen. Vi fortsätter att arbeta med den balansen!

Peter Högberg
Rektor


Our direct and indirect environmental impact

Commitment to the environment motivates both staff and students at SLU. We are responsible for research and education relating to issues that concern the production of food, feed, fibre, energy materials, etc. Subsequently, we are also responsible for researching, educating as well as monitoring and assessing the environmental effects resulting from these types of production, such as emission and absorption of greenhouse gases.

The aim is for SLU to be a strong, positive force that actively, through research, education and environmental monitoring and assessment, works to develop methods and knowledge that lead to reduced greenhouse gas emissions. In this context – our indirect environmental impact – we can contribute a lot and compensate for our direct environmental impact.

This space does not allow a long list of examples of the substantial, positive and indirect effects SLU work has resulted in with regard to reduced greenhouse gas production. If we limit ourselves to view SLU’s assignments and imprints in a national context, it becomes obvious that we can affect sectors that emit considerably more greenhouse gas in Sweden than SLU. If what we do has an impact internationally, such as the rice that leads to reduced methane emissions, the positive effects are even greater.

The development requires that our work contributing to sustainability is carried out both actively and quickly. We must gather the best experts and utilise equipment that sometimes only can be found in very few locations. We must also experience nature to study how it really works. This requires travel. Sometimes, the most rational option is to fly. If what you are doing will have more substantial positive effects than the emissions resulting from the flight, it is justified.

Additionally, many employees and some students have children, which makes it problematic to be away from home for a longer period of time. One night on a train is not the same thing in terms of family life and free time as a night at home. Still, many employees choose to travel by train, but we cannot force everyone to travel this way. Instead, we are considering paying for domestic train travel with central funds to further stimulate this type of travel.

We are working very actively with reducing our direct environmental impact; see our overall environmental objectives. As the first university in Sweden, we also have a vision to be climate neutral. This objective must be met before we turn 50, i.e. 2027. Domestic flights (which constitute 9 per cent of our total greenhouse gas emissions) have distinctly decreased (and are also compensated through the EU Emissions Trading System). However, emissions from international flights are 3.6 times as high as domestic flight emissions. In addition, international flights are not covered by EU ETS outside Europe.

In order to reduce travelling, we have greatly invested in video conference equipment and will continue to do so. Distance meetings and teaching work well in most cases. However, working meetings are not always optimal at a distance – people need to meet face-to-face.

SLU is doing great, important work for the environment, primarily through the considerable, indirect effects of our work. It is actually paradoxical that they are called indirect effects since they are what we primarily aim for.

We have also come far in regard to our direct environmental work. Sometimes, these interests must be weighed against each other (often in the short term). As an employer and responsible for our students, we must also remember to put reasonable demands on people within our organisation. We will continue working to achieve that balance.

Peter Högberg
Vice-Chancellor

Om akademiskt ledarskap

Scroll down for English version

SLU:s utvärdering Kvalitet och nytta 2018 understryker betydelsen av akademiskt ledarskap. I vissa fall pekar man på att det är otillräckligt, medan det uppenbart är aktivt och berömvärt i andra fall. Liknande iakttagelser återfinns i andra liknande utvärderingar, till exempel Uppsala universitets Kvalitet och förnyelse 2017.

Men vad menas egentligen med akademiskt ledarskap och vad kan det innebära? Svaren är inte enkla och självklara. Organisationspsykologen Anders Risling menar att det kanske snarare är ledarskap i akademin, som det handlar om. De lärda betonar dessutom distinktionen mellan chefs- och ledarskap. Den är viktig. Effektiva och goda chefer är förstås oumbärliga. I fallet chefskap finns en omfattande litteratur och en uppsjö av kurser. När det gäller ledarskap inom akademin är utbudet mindre.

Det centrala för ledarskapet är förstås hur vi anser att akademin fungerar och hur vi vill att den ska utvecklas. Akademin har till exempel varit en extremt exkluderande miljö. Framför allt exkluderades i århundraden kvinnor från studier, från att doktorera och från att göra karriär inom universiteten. Spår av det verkar finnas kvar, vilket visar att akademin måste göras mer aktivt inkluderande, vilket är en viktig uppgift för våra akademiska ledare.

Det akademiska ledarskapet måste också befrämja forskningens sökande efter ny kunskap och grundutbildningens diskussion om kunskap. När jag för några år sedan bad SLU:s forskarråd identifiera vad som var viktigast för en bra forskningsmiljö, så kom den vetenskapliga diskussionen främst. På samma sätt beskriver Andrew Casson (se boken Högskolans ansvar) seminariet som en högre nivå i grundutbildningen än föreläsningen. Jag vill därtill betona pluralism som en företeelse av central betydelse i dessa sammanhang; en miljö dominerad av en stark individ befrämjar sällan en vidsynt vetenskaplig dialog.

Det akademiska ledarskapet måste naturligtvis stimulera individerna, men också deras samarbete i skapandet av ny kunskap. I artikeln Satsa hellre på forskningsmiljön än individen beskriver Per Gyberg ett idealtillstånd där en kreativ miljö uppstår när ett verksamhetsperspektiv sätts före individualism, samtidigt som lojalitet till ett gemensamt högre akademiskt mål sätts före byråkratisk instrumentalism.

I verkligheten kompliceras strävanden mot detta tillstånd av flödet av olika personer och personligheter genom gruppen och institutionen. De akademiska ledarna måste inte desto mindre söka befrämja en stark utveckling av både individer och miljö, samt även leda diskussionen om enhetens verksamhetsidé.

I detta mer eller mindre tydliga mångdimensionella akademiska landskap finns det således ett stort behov av ledarskap. Självklart är det prefektens ansvar, men en klok prefekt stödjer institutionens professorer i deras ledarskap. På ett övergripande plan saknar dagens linjeorganisation inom SLU tydlighet i meningen att relationen prefekt-professor inte beskriver hur prefekterna ska förhålla sig till och använda sig av professorernas kompetens.

Däremot har vi en spännande utveckling på gång inom flera institutioner där ett mer strukturerat samarbete formats mellan den formella chefslinjen (prefekten) och de akademiska ledarna. På dessa institutioner samarbetar prefekten och de akademiska ledarna utifrån tydliga uppdragsbeskrivningar i en formaliserad matrisorganisation för att – utifrån olika perspektiv och kompetenser – gemensamt ta ansvar för institutionens utveckling och framtid, inte minst vad gäller forskning och utbildning. Institutionens ledningsgrupp blir ett naturligt nav för ett sådant samarbete.

Synsättet på dessa institutioner är att det formella linjechefskapet och det akademiska ledarskapet behöver komplettera varandra för att nå goda akademiska resultat. På andra institutioner sammanfaller det formella chefskapet och det akademiska ledarskapet i samma person utifrån personlig lämplighet för båda rollerna. I de starkaste miljöerna jag känner till arbetar professorerna bra i lag och inte bara var och en för sig.

Peter Högberg
Rektor


Academic leadership

The Quality and Impact (KoN2018) evaluation highlights the importance of academic leadership. In some cases, it was said to be inadequate, while active and commendable in others. Other evaluations, such as Uppsala University’s KoF17, include similar observations.

But what does academic leadership really mean and what does it include? The answers are neither simple nor obvious. Organisational psychologist Anders Risling says it’s rather a case of leadership within academia that is the issue. Experts also make a distinction between managers and leaders, and it is an important one. Naturally, efficient and good managers are essential. There are a multitude of books and courses related to being a manager. When it comes to leadership, the range is smaller, especially in regard to academic leadership within academia.

The key issue when it comes to leadership is how we consider academia to be working and how we want it to develop. Academia has been an extremely excluding environment. Above all, for centuries, women were excluded from studying, taking doctorates and build a career within the university field. Some traces of this remain, at least in certain parts of academia. It must become more actively inclusive!

But academic leadership must also promote the quest for new knowledge in research and first- and second-cycle discussions on knowledge with and among students. A couple of years ago, when I asked SLU’s Council of Researchers to identify the most important things for a good research environment, the scientific discussion was most concentrated. Andrew Casson (see his book in Swedish, Högskolans ansvar) describes seminars as higher levels of first-cycle education than lectures. In view of this, I want to emphasise pluralism as key in these contexts; an environment dominated by a strong individual rarely promotes broad scientific dialogue.

Of course, academic leadership must stimulate individuals, but also their cooperation when creating new knowledge. The article Satsa hellre på forskningsmiljön än individen (Invest in the research environment rather than the individual – only available in Swedish) in the Swedish Research Council’s web magazine Curie, written by Per Gyberg, describes an ideal state where creative environments originate when an operational perspective is put before individualism, while loyalty to a joint higher academic objective comes before bureaucratic instrumentalism.

In reality, this becomes complicated due to the flow of different people and personalities within a group and department. However, academic leaders must keep trying to promote strong development of both individuals and environments, and lead discussions on operational visions.

Consequently, this more or less clear multidimensional academic landscape has great need for leadership. Naturally, it is the head of department’s responsibility, but a wise head supports department professors in their leadership. At a comprehensive level, SLU’s line organisation lacks clarity in regard to the relation between heads of department and professors, since it does not describe how the heads should approach and utilise the professors’ expertise.

On the other hand, exciting developments are happening at several departments where more structured cooperation has been formed between the formal managerial line (head of department) and academic leaders. At these departments, the head of department works with academic leaders using clear assignment descriptions in a formalised matrix approach in order to – using different perspectives and skills – take joint responsibility for the department’s development and future, not least in regard to research and education. The department management group is a natural hub for this type of cooperation.

The outlook at these departments is that formal line managers and academic leaders need to complement each other to achieve good academic results. At other departments, formal managers and academic leaders are the same person, based on that individual’s suitability for both roles. In the strongest environments I know, professors work well in teams, not just alone.

Peter Högberg
Vice-Chancellor

Årets kvalitetsdialoger om våra utbildningar igång

Scroll down for English version

I förra veckan hölls årets första kvalitetsdialoger inom forskar- och grundutbildning. SLU:s kvalitetssäkringssystem för vår forskar-och grundutbildning syftar till att säkra att vi har en utbildningsprocess som skapar de bästa förutsättningar för en utbildning av god kvalitet. Kvalitetsdialogerna är en del av detta system. Som Utbildningsnämndens ordförande leder jag dialogerna inom grundutbildningen. Först ut var samtal om agronomprogrammen livsmedel och mark/växt. Denna vecka fortsätter det med landskapsarkitektutbildningarna och sist ut detta år är jägmästarutbildningen. Under våren 2019 följer dialoger med de administrativa avdelningar som stödjer utbildningsverksamheten.

I dialogsamtalet deltar berörd dekan, programnämndsordförande, programstudierektor, utbildningsledare och studeranderepresentant. Till grund för samtalet har vi programspecifika självvärderingar, studentkårrapporter, utbildningsstatistik och den studiesociala enkäten. Under samtalet berör vi stora och små frågor. Det kan handla om till exempel vad som definierar kvalitet, detaljer i utbildningens innehåll eller pedagogiska upplägg. Vi diskuterar också möjliga lösningar på sådant som inte fungerar helt väl. Självklart är frågor kring söktryck, studentrekrytering och studievägledning centrala. Efter samtalen bedömer ledningen (formellt rektor/UN) om situationen är tillfredsställande. Eventuella åtgärder beslutas i relevanta organ och utvecklingen följs upp vid nästa års dialog.

Jag uppskattar verkligen dessa konstruktiva och framåtsyftande samtal. De är ett tillfälle för mig att mer ingående förstå våra olika programs specifika utmaningar och möjligheter. Det är särskilt upplyftande och lärorikt att få samtala med engagerade programansvariga, lärare och studenter som gör ett fantastiskt jobb med att utveckla utbildningarna. Min bedömning är att SLU:s kvalitetssäkringssystem är kvalitetsdrivande i sig. Det är utmärkt!

Karin Holmgren, prorektor


Annual dialogues on quality have begun

Last week, dialogues on the quality of SLU programmes at all levels were held for the first time this year. The quality assurance system for our courses and programmes aims to ensure that we have an educational process that creates the best possible conditions for high-quality education. The quality dialogues are part of this system. As chair of the Board of Education, I lead the discussions on undergraduate and Master’s programmes. The first topic were the programmes Agriculture ­– Food Science and Agriculture – Soil and Plant Sciences. This week, we will discuss the Landscape Architecture programmes, followed by the Forest Science programme. During spring 2019, we will then talk to the administrative divisions that support our educational activities.

The dialogues involve a dean, programme board chair, programme director of studies, faculty programme director and student representative. The bases for our discussions are programme-specific self-evaluations, student union reports, educational statistics and the student welfare survey. We will discuss issues great and small – for example, what defines quality, educational content details or teaching approaches. We will also discuss possible solutions to things that aren’t working perfectly. Naturally, issues concerning the number of applicants, student recruitment and study guidance are key. Following our discussions, the management (formally the vice-chancellor/Board of Education) assess whether the situation is satisfactory. Relevant bodies decide on possible measures, and development is followed up during next year’s discussions.

I sincerely appreciate these constructive and forward-thinking discussions. They give me the chance to understand the specific challenges and possibilities of our programmes in a more profound way. It is especially uplifting and rewarding to talk to committed colleagues responsible for programmes, teachers and students who do a fantastic job developing SLU’s programmes. My impression is that our quality assurance system in itself drives quality, which is excellent.

Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor

Ett hållbart jordbrukslandskap behöver både miljöanalys och samverkan

English version below

Världen vi lever i är komplex, resurserna är begränsade och ska räcka till mycket samtidigt som vi ställs inför nya utmaningar. Detta är en verklighet som samhället såväl som akademin måste förhålla sig till, vilket SLU bland annat gör både genom vår forskning och samverkan och genom arbetet i våra miljöanalysprogram – exempelvis program Jordbrukslandskap.

I ljuset av den extremt varma och torra sommaren aktualiseras jordbrukets betydelse och inte minst frågor om vatten. I en allt mer urbaniserad värld, är det lätt att glömma hur beroende vi är av fungerande jordbruksmark för livsmedelsförsörjningen. Jordbruket skapar dessutom ett landskap med unika förutsättningar för biodiversitet och andra ekosystemtjänster.

Men hur ska vi sköta ett ”hållbart” jordbrukslandskap, och vad ska vi jämföra med? I miljövård använder man ofta ”opåverkade områden” som referenser för att utvärdera miljöpåverkan. Att jordbruk innebär en mänsklig påverkan skapar många frågor om hur man räknar plus och minus i hållbarhetstänkandet. Vilka arter ska gynnas och vilka ska missgynnas? Och hur mycket får produktionen kosta i kronor, area eller växthusgasutsläpp?

Jordbrukets hållbarhet väcker många politiska frågor. Det finns dock en hel del fakta för den som vill grunda sina avvägningar och beslut på vetenskap. Genom miljöanalys tar vi fram sådan kunskap som sätts i praktik genom samverkan med enskilda lantbruksföretagare, branschorganisationer och myndigheter.

Miljöanalys i jordbrukslandskapet har växt mycket de sista åren, något som vi bland annat uppmärksammar i ett temanummer av Miljötrender. Här kan du läsa om delar av det som vi gör för att möta framtidens utmaningar.

Kevin Bishop, vicerektor, fortlöpande miljöanalys.

Erik Fahlbeck, vicerektor, samverkan.


A sustainable agricultural landscape requires both environmental assessment and collaboration

We live in an increasingly complex world, where resources are not always adequate and where we constantly face new challenges. This is a reality that both society and academia have to relate to. At SLU, we do this through our research and collaboration work as well as through our Environmental Monitoring and Assessment (EMA) programmes such as Agricultural Landscape.

In light of the extreme heat and drought this past summer, agriculture – not the least the water issue – is a priority. In an increasingly urbanised world, it is easy to forget how dependent we are on functioning agricultural landscapes for the supply of food. Agriculture also shapes a landscape with unique preconditions for biodiversity and other ecosystem services.

But how do we manage “sustainable” agricultural landscapes, and what is a valid point of reference? The term “minimally impacted reference area” is often used in environmental conservation to evaluate environmental impact. Per definition, agriculture involves human impact and this gives rise to questions on how to calculate the pros and consin regards to sustainability. Which species should be favoured and which not? And how much can production be allowed to cost in terms of money, area used or greenhouse gas emissions?

Agricultural sustainability raises several political questions. There are, however, many facts to be used by those who seek  a scientific basis for deliberations and decisions. Through EMA, SLU produces the kind of knowledge that is is used in collaboration with individual agricultural businesses, trade associations and government agencies.

EMA in the agricultural landscape has expanded over the past few years, something that we have highlighted in the latest issue of Miljötrender (in Swedish), Here, you can read about some aspects of our work tackling the challenges of the future.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental Monitoring and Assessment.

Erik Fahlbeck, Pro Vice-Chancellor, External Collaboration.

Bidra till fördubblat antal SLU-studenter!

English version below

Nu har SLU startat arbetet med att förverkliga visionen att vår studentpopulation är fördubblad till SLU:s 50-årsdag, år 2027 och att den speglar mångfalden i Sveriges unga befolkning. Flera projekt pågår om utbildningens struktur och innehåll. Alla anställda och studenter är välkomna att delta och jag hoppas på stort intresse och engagemang från er alla. Frågor som jag gärna vill se belysta är bland annat:

  • Du som forskar, vilka framtidsfrågor ser du som centrala och som motiverar att vi skulle ha fler studenter och kanske nya utbildningar?
  • Du som är engagerad i samverkan, vilka behov möter du i samhället som motiverar att vi skulle ha fler studenter och kanske nya utbildningar?
  • Du som är student, vilken typ av utbildningar tror du hade kunnat locka fler av dina gymnasiekompisar att studera på SLU?
  • Vad lockar unga människor till studier? Vad säger ungdomar i din närhet? (Missa inte heller Ungdomsbarometerns presentation av unga människors attityder och värderingar (länk nedan), det spelar stor roll för hur vi ska utveckla vårt SLU.)

Skärmdump från förslagslåda i CanvasEn förslagslåda är öppen för att ta emot allmänna eller konkreta idéer och förslag för att förverkliga visionen. Alla sorters inspel kan göras, oavsett om det rör sig om struktur, organisation, pedagogik eller utveckling av befintliga och nya kurser och program. Visionär framtidsspaning om framtidens SLU-utbildningar är lika angelägen som konkreta förslag om kurser och program.

Förslagslådan finns i Canvas. Läs mer och registrera dig här. Om du sedan klickar vidare hittar du länkar till presentationer från Ungdomsbarometern samt mitt inledningsanförande från utbildningskonferensen, där jag beskriver mer om visionen. Du hittar även en projektplan för det fortsatta arbetet.

Förslagslådan är öppen till och med den 31 oktober 2018 och jag ser fram emot att läsa dina idéer och synpunkter!

Karin Holmgren, prorektor


Help us double the number of SLU students

We have now started work on realising the vision of doubling our student population, and making sure it reflects the diversity among Sweden’s young citizens, by 2027 – our 50th anniversary. Several projects relating to the content and structure of our programmes are already underway. All staff and students are invited to participate, and I’m hoping to see considerable interest and commitment from you all. Among the issues I’d like input on are:

  • If you are a researcher, what issues do you see as central ones in the future that would motivate more students and perhaps new programmes?
  • If you are involved in external collaboration, what needs do you see in society that would warrant more students and perhaps new programmes?
  • If you are a student, what kind of programmes do you think would make your friends from school interested in studying at SLU?
  • What attracts young people to a university? What do the young people you know say?

A suggestion box is available for both general and concrete ideas that can help realise this vision. All input is welcome, regardless of whether it relates to structure, organisation, teaching and learning or the range of courses and programmes offered (i.e. the development of current and new courses and degree programmes). Visionary ‘futurecasting’ of SLU’s course and programme offering is as important as concrete suggestions.

The suggestion box is available in Canvas. Read more and register here.

The suggestion box will remain open till 31 October 2018. I look forward to hearing your opinions and ideas!

Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor

SLU:s fortlöpande miljöanalys – så mycket mer än tidsserier

English version below

Gissa om jag blev förskräckt när en ny kollega, med stark miljöanalysprofil, beklagade att ”jag inte arbetar med fortlöpande miljöanalys för jag håller inte på med tidsserier”. Han tolkade fortlöpande som att SLU:s miljöanalys måste handla om tidsserier. Är det så? Vad är egentligen fortlöpande miljöanalys?

Det enkla svaret är att fortlöpande miljöanalys är en verksamhetsgren som är unik för SLU. SLU är det enda svenska lärosäte som har regeringens uppdrag att bedriva fortlöpande miljöanalys. Och miljöanalysen bidrar starkt till SLU:s förmåga att hävda sig som en framstående källa till nydanade forskning, utbildning och samverkan om hållbart brukande och bevarande av jordens resurser.

Men åter till min kollegas fundering. Visserligen innehåller långa tidsserier information om hur miljön utvecklas under naturliga förhållanden och mänsklig påverkan. Sådana data är värdefulla för vidare bearbetning i miljöanalys och forskning. Och data kombinerat med vetenskaplig expertis ligger dessutom till grund för miljöanalysens förmåga att förmedla beslutsunderlag från miljöanalys som kan visa vägen mot ett mer hållbart samhälle.

Men det finns många slags data vid sidan av data från organiserade miljöövervakningsprogram, till exempel data från medborgarforskning, fjärranalys, medeltida skattelängder och även metaanalyser av publicerade data. Allt detta är sådant som experter kan använda sig av för att ta fram beslutsunderlag och refereegranskad kunskap. Det finns ingen enskild typ av data eller expertis enbart för fortlöpande miljöanalys. Miljöanalysens kärna är skapandet av beslutsunderlag som stödjer samhällets strävan efter långsiktig, hållbar tillgång till miljöns ekosystemtjänster.

Och fortlöpande? Det betyder att SLU:s miljöanalys är aktuell, inte att det enbart handlar om tidsserier. När det behövs underlag till beslut om fiskekvoter för Östersjön, hur torka ska hanteras eller kunskap om vad som orsakar ett utbrott av skadegörande svampar är det bråttom. Även underlag till ny lagstiftning eller nya regler kräver ofta snabb handläggning. Myndigheter förväntar sig snabba svar, ofta inom månader, ibland veckor. Kraven på snabbhet skärps även när det gäller att tillgängliggöra miljöövervakningsdata.

Under mina tre år i SLU:s ledning har jag kommit i kontakt med många spännande arbetsfält vid vårt universitet, med det gemensamma att de på olika sätt bidrar med kunskap för en hållbar framtid. Det finns en hel del av detta som jag gärna vill rubricera som miljöanalys, men som av olika skäl inte klassas så. Inga medarbetare ska dock känna att de inte omfattas av SLU:s definition av fortlöpande miljöanalys på grund av att de inte arbetar med tidsserier. Det fortlöpande i SLU:s miljöanalys står för aktuell – någorlunda som i kungens valspråk. ”Kunskap för hållbarhet – i tiden”.

En konstnärlig tolkning av fortlöpande miljöanalys. Illustration Erik Walfridsson

En konstnärlig tolkning av fortlöpande miljöanalys med betoning på hur snabbt SLU:s experter måste arbeta för att leverera aktuella beslutsunderlag. Återges med konstnären Erik Walfridssons tillstånd.

 

SLU’s Environmental Monitoring and Assessment – so much more than time series

I was startled to hear a new colleague, with a strong background in environmental assessment, apologetically say “I’m not working on SLU’s environmental monitoring and assessment (fortlöpande miljöanalys) because I do not use time-series data”. He was under the impression that SLU’s environmental monitoring and assessment dealt only with time-series data. Is that really so? What actually is SLU’s environmental monitoring and assessment (EMA)?

A partial answer is that EMA is a mission unique to SLU among Sweden’s universities. SLU is the only university that has a mandate from the government to conduct EMA alongside the more customary university missions for research and education.  This unique mandate contributes to SLU’s ability to define itself as a world-class leader in tackling the grand challenge of using the Earth’s resources in a sustainable way.

But what about my colleague’s concern? Time series certainly do contain critical clues about how the environment responds to human influences as well as natural dynamics. Such data are a valuable starting point for both EMA’s work to support policy-makers directly, and research that advances the fundamental process of understanding, which should also lead to better policies, but in a longer-term perspective. Data, interpreted with scientific expertise, are the basis for environmental assessment’s work to provide decision-support.

However, there are many kinds of useful data in addition to the time series generated by systematic, long-term monitoring programmes. Data can come from citizen science, remote sensing, medieval taxation records, and even meta-analysis of published data. All of these data types can be used by science to produce decision support as well as peer-reviewed science. There is no single type of data or expertise that is required to be classified as a part of SLU’s work with EMA. The key characteristic is high-quality decision support which contributes to society’s pursuit of long-term, sustainable access to ecosystem services.

And what about the “ongoing” (fortlöpande) in the Swedish name for EMA? This adjective emphasises how SLU’s EMA is timely, not that it is a time series. The basis for decisions on fishing quotas for the Baltic Sea next month, dealing with a drought, or knowing how to control an outbreak of fungi attacking the forest is urgent. Even the formulation of new legislation or rules requires quick responses to requests for decision support. Authorities and the public often expect answers within months, sometimes weeks. The demands for speed are also being increased when it comes to making environmental monitoring data available to the public.

During my three years in SLU’s leadership, I have gotten to know more about how many exciting fields of work there are at our university than I did during my previous three decades at SLU. I am particularly impressed by the widely shared sense that SLU is contributing to knowledge for a sustainable future in many different ways. There is a lot of this that I would like to classify as EMA, but the boundaries between this and research, education and especially collaboration with society are not self-evident. Such definitions are of secondary importance though, since we are all part of SLU. However, I hope that no colleagues feel excluded from being a part of SLU’s mission for EMA because they do not work with time series. The “ongoing” (fortlöpande) in the Swedish definition of SLU’s EMA stands for being timely – sort of like in this adaption of the Swedish king’s motto. ”Knowledge for sustainability – in time”.

An artistic interpretation of SLU’s environmental monitoring and assessment. Illustration Erik Walfridsson

An artistic interpretation of SLU’s environmental monitoring and assessment. This emphasises how expeditiously SLU’s experts must work to deliver timely decision support concerning sustainable management of natural resources. Reproduced with the kind permission of the artist, Erik Walfridsson.

Arbetet med KoN2018 går vidare

English version below

SLU:s rektorer och dekaner har nu gjort en första genomgång av resultaten från KoN-utvärderingen. Helhetsbilden är mycket glädjande och ger ett gott betyg till våra forskares arbete. Det framgår tydligt att panelerna anser att SLU har en unik profil och åstadkommer stora samhällseffekter. De ser också en stor potential till ökat genomslag i både vetenskapliga och samhälleliga sammanhang. Vår situation beskrivs som ett guldläge (”a golden egg”), som måste tas tillvara.

Forskningens vetenskapliga kvalitet (kriteriet ”Scientific Quality”) har till övervägande del fått gott betyg. Det bekräftar SLU:s goda placeringar i internationella rankningsystem. Som helhet är utfallet när det gäller vetenskaplig kvalitet bättre än KoN 2009 då färre grupper fått låga betyg och medelvärdet höjts. När det gäller forskningens samhällsnytta har en stor majoritet av forskargrupperna fått en mycket positiv bedömning av panelerna. Det är tydligt att panelerna har uppfattat och är imponerade av det stora engagemang som finns hos SLU:s forskare att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Resultaten från KoN-utvärderingen i form av samtliga panelrapporter samt KoN-gruppens preliminära analys av betygsutfallet för SLU som helhet har nu skickats till prefekterna.

Syftet med utvärderingen är att resultaten ska användas som stöd för framåtsyftande diskussioner om hur våra forskningsmiljöer och institutioner kan utvecklas. Jag vill därför uppmana alla att i första hand titta på resultaten som rör den egna institutionen. Vid tolkning av betygsresultat bör man ha i åtanke att kraven för att få ett visst betyg kan variera mellan de olika panelerna, vilket gör det vanskligt att jämföra betyg som getts av olika paneler.

Samtidigt som vi gläder oss åt de positiva resultaten, finns det vissa saker som vi behöver arbeta med för att höja oss ytterligare – och detta gäller på såväl forskargrupps-, institutions-, fakultets- som SLU-nivå. Vid den strategiska workshop som hölls gemensamt för ledningen och panelerna i slutet av KoN-veckan lyftes en rad generella utmaningar och möjligheter fram. Dessa frågor – och andra – kommer att diskuteras inom SLU:s ledning framöver. Jag vill uppmuntra varje institution att föra motsvarande diskussioner internt! Tillfälle till återkoppling kommer att ges vid fakulteternas prefektmöten under hösten och rektors prefektmöte 30-31 oktober.

Denna gång finns inga medel avsatta för belöning av de grupper, som lyckats bäst i utvärderingen. Goda insatser premieras i det system vi redan har på plats, såsom till exempel den prestationsbaserade anslagsfördelningen och karriärbidrag. Dessutom bidrar resultaten självklart till insikter som är användbara när man söker externa medel och samarbeten. Jag kan också tillägga att UKÄ kommer att sjösätta ett nationellt kvalitetssäkringssystem för forskning, i vilket lärosätenas egna utvärderingar tillmäts stor vikt.

Utvärderingsresultaten kommer att sammanställas och bearbetas av KoN-gruppen och publiceras i en slutrapport som läggs fram för SLU:s styrelse i december. Vi i SLU:s ledning ser fram emot att diskutera KoN-resultaten och de funderingar som dessa väcker!

Peter Högberg, rektor


Work on Quality and Impact (KoN) 2018 progresses

SLU’s vice-chancellors and deans have now carried out an initial review of the KoN evaluation results. The general picture is a very positive one, and our researchers’ work has been highly rated. It is clear that the panels believe that SLU has a unique profile and has an impact on society. They also see large potential for increased impact in both scientific and societal contexts. Our situation is described as ideal, “a golden egg” that we must take advantage of.

For the criterion Scientific Quality, we received mostly high scores. This confirms why SLU is highly ranked internationally as well. In general, the results this time around are better than KoN 2009 since fewer groups received lower scores, and the average is higher. In regard to societal benefits, the panels assessed a large majority of the research teams very positively. It is clear that the panels have seen and are impressed by how committed SLU researchers are to contributing to sustainable societal development.

The KoN results – all panel reports and the KoN group’s preliminary analysis of SLU’s comprehensive results – have now been submitted to the heads of department.

The purpose of the evaluation is to use the results to support discussions on how to further develop our research environments and departments. I would like to encourage you all to primarily review the results relating to your own department. Also, please be aware that as score requirements can vary between panels, it is not advisable to compare scores.

While we rejoice at the positive results, there are certain things we need to continue working on at research team, department, faculty and SLU level. The strategic workshop held jointly for management and panels at the end of the KoN week discussed a number of general challenges and possibilities. The university management will discuss these issues, and others, in the future. I encourage all departments to carry out similar discussions. Feedback opportunities will be available at the heads of department meetings during autumn and the vice-chancellor’s meeting with heads of department on 30–31 October.

This time around, no funding is available to reward the groups that came out tops in the evaluation. Good efforts are already rewarded, for example by performance-based allocation of funding and through career grants. In addition, the results naturally contribute to insights that are useful when applying for external funds and cooperation. I would also like to add that the Swedish Higher Education Authority is launching a national quality assurance system for research where the higher education institutions’ own evaluations will be heavily weighted.

The evaluation results will be compiled and processed by the KoN group and published in a final report submitted to the SLU Board in December. The university management is looking forward to discussing the KoN results and subsequent ideas.

Peter Högberg, Vice-Chancellor