Tredje generationens universitet

Publicerat den

Det medeltida universitetet hade fokus på utbildning, därefter var det Humboldtuniversitetets era med utbildning kopplad till forskning. Nu har vi kommit till den tredje generationens universitet med utbildning, forskning och innovation/nytta. Vikten av det ”tredje benet i kunskapstriangeln” var alla överens om vid ett europeisk forum på Ghent University ”Engagement of life science universities in the knowledge society and innovation networks”. Tillsammans med Carolyn Glynn, SLU Global, och Johannes Dyring, SLU Holding, medverkar jag där och kan konstatera att det är stora skillnader mellan olika universitet och länder i vilka förutsättningar som finns för att jobba med innovation i bred bemärkelse. Det är i alla fall uppenbart att det kommer att vara nödvändigt för framtida EU-finansiering att samverka i starka, breda nätverk med industri, myndigheter och andra universitet!

De universitet som har kommit längst i att bygga nätverk för innovation (= nyttiggörande av kunskap) har en utpräglat forskardriven struktur för detta där innovationskontor, samverkanssekretariat etc. har en aktivt stödjande funktion. De har också en kultur där forskare/lärare kan gå in och ur den akademiska karriären för att satsa en viss tid på att kommersialisera ideer. Och de satsar på studenterna! Att erbjuda studenter möjligheter att pröva sina vingar som entreprenörer är ett bra sätt att öka intresset för utbildningar på olika nivåer. Därför är t.ex de program som SLU Holding har för våra studenter (Student Desktop Researchers och Studentbolag för tjänsteförsäljning) viktiga både för studenterna och för universitetet.

Lena Andersson-Eklund

Sverige och Indonesien – samverkan med klimatet i fokus

Publicerat den

Skogsfrågor stod i centrum när jag i förra veckan deltog i en svensk delegation för att främja samarbete mellan svenska och indonesiska aktörer inom skog och skogsbruk.  Bl. a. hölls ett symposium om klimatförändringar och en biobaserad ekonomi arrangerat av Sveriges ambassad i Jakarta och SIDA.  Symposiet skulle vara en arena för att identifiera samarbetsområden mellan Sverige och Indonesien. Ledare för den svenska delegationen var statssekreterare Magnus Kindbom, Landsbygdsdepartementet. Med i delegationen fanns också  Sveriges klimatambassadör samt Skogsstyrelsen, SIDA och träindustri-företaget Södra. Vår svenska ambassadör Ewa Polemo stod värd för symposiet där företrädare för Indonesiens regering deltog och redogjorde för landets ambitiösa planer för att minska utsläppen av växthusgaser. Där har skogen en viktig roll att spela.

Professor Anders Malmer, bl. a. tema-ledare för området ”Restoration of degraded rural landscapes” inom SLU Global, ledde en diskussion om möjlig samverkan med företrädare för sex olika indonesiska universitet och forskningsinstitutioner inom skogssektorn. Temat var dels minskade utsläpp av växthusgaser, dels hållbart skogsbruk med ”den svenska modellen” i fokus. Diskussionerna kopplades till de multiutmaningar som Indonesien står inför som biologisk mångfald, social orättvisa, fattigdom och koordineringsproblem mellan olika nivåer. Facilitator för diskussionerna var skogsforskningsinstitutet CIFOR i Bogor med sin nytillträdde svenske GD Peter Holmgren.

Ett uppföljande möte hålls i Sverige i början av 2013 och konkreta förslag till samverkansprojekt ska tas fram under våren 2013. Hållbart skogsbruk är en nyckelfaktor för Indonesien och Sverige och SLU framhölls som föredömen för policy-forskningsfrågor vad gäller såväl vår skogs- och klimatpolitik som vår framgångsrika användning av biomassa som energiråvara.

Lisa Sennerby Forsse

Europa-Sverige-SLU

Publicerat den

Förra veckan höll SUHF (Sveriges Universitets- och Högskoleförbund) konferens och förbundsförsamling på Chalmers i Göteborg. Första dagen innehöll såväl internationella utblickar som möte med utbildningsminister Jan Björklund. Bl.a. talade Stefaan Hermans från DG Research & Innovation vid EU-kommissionen om läget i olika europeiska länder vad gäller investeringar i forskning och utveckling. Det är helt klart tufft på den fronten med åtstramningar och nedskärningar ökande i en gradient från norr till söder inom Europa. Han konstaterade att Sverige tillsammans med Finland ligger i topp vad gäller statlig finansiering av forskning och innovation i andel av BNP, men även vad gäller mätningar av ”innovation performance”. Det senare var ny information för mig, och förklarades förutom med finansieringen även med hög utbildningsnivå, öppna rekryteringar, attraktiva forskningsmiljöer och tydliga stödsystem. Hermans menade att universiteten i Sverige är väl rustade för Europe 2020 – den nya strategin där bl.a. Horizon 2020 ingår.

Jan Björklund pratade naturligtvis om forskningspropositionen och problematiserade kring målkonflikter bl.a. styrning – autonomi, basanslag – riktade anslag, stora – små lärosäten, excellens – kapacitetsuppbyggnad, grundforskning – innovation.  Särskilt intressant för oss alla var frågan om hur och när de nuvarande 10 procenten av forskningsanslagen som fördelas efter prestation (publicering och externa anslag) ska ökas till 20 och även baseras på peer-review. Enligt ministern kommer det att ske i två steg – en utökning till 20 procent 2016 och peer-review tidigast 2018. Det innebär för oss på SLU att ändringen inte bör påverka planerna för nästa KoN som planeras till 2014-15.

Lena Andersson-Eklund