Scroll down for English version

Ett besök nyligen hos SLU:s ekologiinstitution bjöd på spännande berättelser. De tar sig an utmaningar kring brukande och bevarande av ekosystem, som frågor om hotade pollinatörer, växande rovdjursstammar och intensifierad, men hållbar växtproduktion. Mitt i en diskussion om fältexperiment nämndes värdet av miljöövervakningsdata för att sätta forskningsresultat i ett helhetsperspektiv.

Som ledare för Sveriges största utförare av miljöövervakning (SLU) var det glädjande att höra. Miljöövervakningsuppdrag är krävande, med tajta tidscheman, stränga krav på kvalitet, arkivering och tillgängliggörande av data samt resultat.

Vinsten med att SLU, snarare än ett forskningsinstitut, utför alla dessa miljöövervakningsuppdrag är att det ger direkta mervärden för samhället i form av efterfrågade beslutsunderlag, samtidigt som uppdragen gynnar forskning och utbildning.

Genom miljöövervakningsuppdragen, kvantifierar SLU:s miljöanalytiker verkligheten och tar fram ”facit” för aktuella miljöfrågor. Det gäller till exempel hur vi kan bevara hotade arter och livsmiljöer, åtgärda läckage av näringsämnen från jordbruk och därigenom utveckla en hållbar bioekonomi.

Sådana analyser är komplexa och måste väga in kunskap från många olika håll; miljöövervakningen bidrar med rikstäckande data och utvecklad statistiskt tänkande. När miljöövervakningen finns i universitetsmiljö kan resultaten i form av ny kunskap om miljöeffekter och hållbarhetsaspekter snabbare befrukta och komplettera näraliggande forskning och undervisning. Och den kan även inspirera till forskning, som inte är så näraliggande, utan mer tvärvetenskaplig.

Resultaten från miljöövervakning används dessutom i undervisningen och bidrar till att studenterna blir bättre rustade att hantera miljöaspekterna i utvecklingen av den hållbara bioekonomin. Dessutom kan också forskarstuderande (och forskare), som hittar problemformuleringar eller dataunderlag i anslutning till aktuell miljöövervakning, bidra till att samhällsangelägna frågor snabbare blir beforskade.

Exemplen på mervärden ovan kan summeras som en så kallad vinn-vinn-situation för samhälle, vetenskap och SLU. Det är därför som SLU strävar efter att vara en eftertraktad utförare av miljöövervakningsuppdrag.

De data som skapas genom SLU:s miljöövervakningsuppdrag är självklart öppna för alla att använda. Men genom att på olika sätt ha varit engagerade i miljöövervakningen och ha varandra som kollegor, så har SLU:s forskare, miljöanalysspecialister och lärare ett försprång i att använda alla dessa data. Här finns troligen ytterligare möjligheter att tillvarata!

Under 2018 kommer vi att få se hur väl vi har lyckats med att förvalta dessa mervärden ur både SLU:s och samhällets perspektiv. Redan till sommaren ska en pågående utvärdering, Kvalitet och Nytta 2018, belysa de faktorer som bidrar till vår forskningskvalitet och forskningens bidrag till omgivande samhälle. Senare i höst rapporterar Åsa Romson regeringsuppdraget om utredningen av Sveriges miljöövervakning.

Då får vi se om den mycket uppmuntrande indikationen på miljöövervakningens berikande integration vid ekologiinstitutionen är representativ för SLU som helhet!

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys
Peter Högberg, rektor

---

Environmental monitoring at SLU benefits both society and science

A recent visit to SLU’s Department of Ecology was filled with exciting presentations of excellent science. Researchers there are tackling challenging issues regarding the use and conservation of ecosystems, such as threats to pollinators, managing wolf populations, and intensified but sustainable plant production. In the middle of a discussion about field experiments, the value of environmental monitoring data was mentioned as a means for putting research results in a broader context that is more relevant for addressing society’s questions.

As leaders of the organization (SLU) that conducts more environmental monitoring assignments for the government than any other contractor, this was gratifying to hear. Environmental monitoring assignments are demanding, with tight schedules and strict requirements for quality, archiving and public availability of the data.

The benefit of SLU carrying out all these environmental monitoring missions, rather than a research institute or private enterprise, is that SLU provides added value for society in the form of scientifically-grounded decision support, while at the same time furthering SLU’s other goals for research, education and collaboration with society.

Through monitoring, SLU’s environmental analysts quantify the state of the environment. This provides timely, quantitative information for measuring society’s progress (or lack thereof) on specific environmental issues. Examples of how this helps us move towards a more stable bioeconomy include the conservation of endangered species and habitats as well as reducing the leakage of nutrients, pesticides and greenhouse gases from agriculture.

Such environmental analyses are complex and must weigh knowledge from many different fields. Environmental monitoring contributes with spatially and temporally representative data supported by cutting-edge statistical expertise. When environmental monitoring is performed in SLU’s academic environment, these data contribute to new knowledge about environmental impacts and sustainability aspects that can inform and complement closely related research. The data can also inspire research which is not so closely-related, but more innovative, even interdisciplinary or transdisciplinary.

The results of environmental monitoring are also used in SLU’s teaching to better equip students for tackling the environmental aspects of developing a more sustainable bioeconomy. Furthermore, research students (and researchers) who are in touch with both the environmental monitoring databases, as well as the issues that motivate the development of monitoring programs, get an excellent opportunity to find new scientific uses for these data.

These examples of added value can be summed up as a so-called win-win situation for society, science and SLU. That is why SLU strives to be a sought after partner in environmental monitoring missions.

The data created by SLU’s environmental monitoring are open for all to use. SLU researchers, environmental analysts and teachers, however, have a head start in using all of these data because so many are involved directly or have colleagues working with different aspects of the environmental monitoring. There are certainly even more opportunities waiting to be pursued!

During 2018 we will see how well we managed to use environmental monitoring for adding value from the perspectives of both SLU and society. Already by summer, the ongoing evaluation Quality and Innovation 2018, will highlight the factors that contribute to our research quality and the contribution of research to society. Later this fall, Åsa Romson reports her government sponsored investigation of Sweden’s environmental monitoring.

Then we will see if the highly encouraging indications about the enriching integration of environmental monitoring at the Department of ecology institution are representative of SLU as a whole!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental monitoring and assessment
Peter Högberg, Vice-Chancellor

Scroll down for English version

Ett departementsråd påpekade att SLU i sina skrivelser till Näringsdepartementet och i andra officiella dokument inte använder ordet klimat särskilt ofta. Betyder det att vi inte forskar om klimatet och effekter av ett ändrat klimat?

Frågan överraskar, för visst gör vi det, men uppenbarligen är det inte alltid så tydligt som det borde vara. Just nu ligger dock nyheter ute på vår hemsida om flyttfåglars ankomst och vårblommors blomning (ett samarbete med Svenska Botaniska Föreningen). Flyttfåglar och vårblommor är intressanta indikatorer på skillnader i klimat och möjliga förändringar av klimatet.

Men vi behöver också göra mycket mer tydligt allt det vi kan om hur växtproduktion och livsbetingelserna för djur påverkas av klimatet. Kanske tar vi det för alldeles för självklart. Vi vet att människans utvecklingshistoria är full av berättelser om bakslag på grund av extrem kyla, väta eller torka. Detta var verkligt för en majoritet förr, när många producerade sin egen mat, men är mindre tydligt idag. Nu kan den som har pengar köpa mat som importerats från någon del av världen som inte påverkats, även om bakslagen påverkar priset.

I andra delar av världen är sambanden mellan väder och tillgången till mat mer ovillkorliga. I ett tidigare blogginlägg berättade jag om ett besök av Etiopens dåvarande ambassadör, som var mycket bekymrad över en torka som hotade tio miljoner människor. Nyligen besökte Etiopiens nye ambassadör, SLU-alumnen Merga Bekana, oss, och oron för jordbrukets klimatutmaningar är fortfarande ett viktigt tema i våra diskussioner, trots att Etiopiens ekonomi vuxit mycket och diversifierats.

I ett globalt perspektiv består förstås vårt fundamentala beroende av växt- och djurproduktionen. Likaså dess känslighet för kortsiktiga väder- och långsiktiga klimatförhållanden. Utmaningarna kommer till och med att bli än större i takt med en ökande befolkning.

På SLU kan vi mer om dessa livsviktiga samband än vad vi visar i vår dagliga kommunikation med omvärlden. Jag vet att det finns några duktiga SLU:are som forskar kring väder, klimat och produktion, men föreställer mig att fler av oss kan göra mer, speciellt vad gäller att kommunicera våra kunskaper för en större publik. Vi behöver kunna berätta om hur mycket olika typer av väder påverkar våra skördars storlek och därmed tillgången till livsmedel lokalt, nationellt och globalt.

Peter Högberg, rektor

---

Does SLU do climate research? Sure we do!

A government director recently pointed out that SLU, in its official letters to the Ministry of Enterprise and Innovation and others, rarely uses the word climate. Does this mean that we don’t do research on climate and the consequences of a changing climate?

A surprising question – of course we do, but apparently this is not always as obvious as it could be. At the moment, you will find several news items on our web on the arrival of migratory birds and blossoming spring flowers (a project in cooperation with the Swedish Botanic Society). Migratory birds and spring flowers are both interesting indicators of differences in climate, and possible changes.

But we need to make more visible all our knowledge on how plant production as well as the living conditions for animals are affected by the climate. Perhaps we have been taking this for granted. We know that the history of humankind is full of setbacks due to extreme cold, rains or draughts. This is less obvious today, but used to affect the majority of us back when most people produced their own food. These days, anyone with money can buy food imported from another, unaffected part of the world, and the only sign of any problems will be higher prices.

In other parts of the world, the link between weather and the access to food are more unconditional. In an earlier post, I wrote about a visit by the then ambassador from Ethiopia, who expressed deep concern over a draught that threatened 10 million people. The new ambassador of Ethiopia to Sweden, SLU alumnus Merga Bekana, recently paid us a visit (ev länk till artikel), and it is clear that the concern over the climate challenges facing agriculture is still an important topic, despite the fact that the Ethiopian economy has grown and diversified considerably.

From a global perspective, our fundamental dependence on plant and animal production remains. As does its sensitivity to both short term weather changes and long term changes in climate. The challenges are likely to increase as the population grows.

At SLU, we know more about these vital links than is perhaps clear from our day-to-day communication with the surrounding world. I know there are skilled colleagues who do research on weather, climate and production, but I’m thinking that we can all do more, in particular when it comes to communicating our knowledge to a wider audience. We need to be able to explain how different types of weather affect the size of crops, and thereby the access to food regionally, nationally and globally.

Peter Högberg, vice-chancellor

Efter en lång och utmanande diskussion har vi nu valt ut projekten till programmet för industridoktorander inom livsmedelsområdet., LivsID.

Det känns därför både väldigt roligt att vi nu har tio bra förslag att gå vidare med och samtidigt beklagligt att fem lovande projekt inte ryms inom just den här satsningen. De tio utvalda projekten spänner från primärproduktionen till egenskaper i bröd, från norr till söder och från riktigt stora företag till mindre, vilket är mycket glädjande.

Förhoppningsvis kan också några av de förslag som inte valdes ut utvecklas till fördjupade samarbeten på andra sätt, kanske rent av till ytterligare industridoktorander, finansierade genom Stiftelsen för Strategisk Forskning, eller genom andra ansökningar.

Hursomhelst är vi på SLU mycket glada över det stora intresset och vi är imponerade av engagemanget från våra samarbetspartners. Även om det återstår en hel del utmaningar ser vi fram emot ett lovande och spännande program och vi hoppas nu att alla tilltänkta doktorander succesivt ska kunna påbörja sin utbildning vid SLU och sina forskningsprojekt.

Så gjorde vi urvalet/bakgrund

I somras fick vi ett regeringsuppdrag om att inrätta ett program för industridoktorander inom ramen för regeringens livsmedelsstrategi. Under hösten inledde vi detta arbete. Vi fick in många förslag från näringen och i november ordnade vi en mycket spännande och lovande presentation av närmare 25 möjliga förslag.

Efter den presentationen tog vi hjälp av en extern grupp för att välja ut femton förslag som gavs möjlighet att utveckla mer fullständiga ansökningar, inklusive individuella studieplaner för en tilltänkt doktorand. Vi valde att gå vidare med femton möjliga projekt för att vara säkra på att kunna erbjuda tio kvalificerade projekt möjlighet till varsin doktorand i programmet. Det visade sig dock att alla femton kvarvarande initiativ sannolikt hade fungerat bra som samarbetsprojekt för industridoktorander, så det blev i slutändan ett svårt val att välja ut de tio som nu återstår.

Mycket spännande forskning kan utvecklas genom detta initiativ och vi hoppas dessutom att det ska leda till ytterligare samarbeten i framtiden, till nytta för såväl SLU, som företagen och hela livsmedelssektorn i Sverige.

Erik Fahlbeck, vicerektor med ansvar för samverkan