En vicerektor tackar för sig

Publicerat den

In English below

Det har varit uppmuntrande att se rektors engagemang för miljöanalys under hennes första år på SLU. Jag har inga tvivel om att SLU:s unika verksamhetsgren kommer att märkas och utvecklas på många spännande sätt. En del av detta är rektors beslut att sammanföra miljöanalys och samverkan under en vicerektor. Det är ett klokt drag som kan fördjupa integreringen av miljöanalys i SLU och samtidigt stärka kontakten med samhället. Rekryteringen av Anna Lundhagen som vicerektor för de sammanslagna verksamheterna bådar också mycket gott för framtiden. Annas ledarskap som prefekt på Institutionen för ekologi är en erkänd förebild. Ekologi är dessutom ett centralt område för miljöanalys.

Den 31 augusti 2020 är det dags att tacka för mig i rollen som vicerektor. Det har varit ett lustfyllt uppdrag att under fyra och ett halvt år verka för SLU och SLU:s uppdrag att bedriva miljöanalys. Rådet för fortlöpande miljöanalys, med representanter från fakulteter och studenter, samt adjungerade prefekter/motsvarande, har varit ett spännande och konstruktivt forum för utbyte av idéer från SLU:s alla hörn som bidragit till genomtänkta underlag om miljöanalysen till rektor och rektors ledningsråd. Medarbetare inom miljödata-, gis- och kommunikationsstöd har varit både proffsiga och positiva att arbeta med. Jag vill rikta ett särskilt tack till Ann-Sofie Morén och Göran Adelsköld (nyligen pensionerad) som har hållit ordning i den komplexa verksamhet som miljöanalys är. Men det bästa har varit det dagliga samarbetet med verksamheten – vi har så många duktiga medarbetare inom SLU och samarbetspartners utanför SLU.

De senaste månadernas arbete med att välja ut SLU:s första kull av seniora miljöanalysspecialister har varit ett sätt för mig att knyta ihop säcken. Denna nya kompetensnivå stakar ut olika dimensioner av excellens inom SLU:s miljöanalys. Nu, när tydliga kriterier för excellens är satta, är förutsättningarna för att styra miljöanalys mot excellens ännu bättre.

Den ”docent i miljöanalys” som seniora miljöanalysspecialister representerar är bara en av många framgångar för miljöanalys under de senaste åren. Ytterligare några höjdpunkter från min tid som vicerektor är leverans av efterfrågade och aktuella beslutsunderlag om klimat, biodiversitet, fiske, skog och jordbruk, införande av miljöanalystitlar, ständig förbättring av miljödatas kvalitet och tillgänglighet, det omfattande arbetet med regeringens miljöövervakningsutredning, samt framgångar för framtidens miljöanalysmetoder i genomik, fjärranalys, medborgarforskning och big data.

Dialogen med de myndigheter som förlitar sig på beslutsstöd från SLU har också gått framåt och konkretiserats i nya eller förnyade samverkansavtal. Och en mycket kompetent kader av miljöanalysprogramkoordinatorer håller kontakterna igång både med samhället och inom SLU.

Bland framgångarna vill jag även framhäva hur SLU hanterade minskningen av ”utvecklingsresurser” från Jordbruksverkets landsbygdsprogram från 20 miljoner kronor år 2016 till noll kronor år 2018. Det var tråkigt, men de tio åren (2006-2016) med 20-40 miljoner kronor för utvecklingsarbete bidrog starkt till att miljöanalysen har förvandlats från en verksamhetsgren för sig själv till en integrerad del av SLU. De strukturer som byggdes upp under dessa år, många under Göran Ståhls tid som vicerektor, och människorna som befolkar dem, har hanterat nedskärningarna i gott samförstånd och med en bibehållen anda av samarbete för hela SLU:s bästa.

Motivationen för mig under mina år som vicerektor har varit att jobba för en fantastisk del av ett fantastiskt universitet – SLU:s miljöanalys. Den kraftfulla kombinationen av våra kunniga experter och omfattande miljödata är en tillgång för arbetet med samhällets stora utmaningar genom Agenda 2030. Jag är glad att nu ha möjligheten att arbeta vidare i min vanliga roll som professor i miljöanalys, berikad av flera års intensivt samarbete med många duktiga kollegor i rollen som vicerektor på ett universitet i världsklass.

Kevin Bishop, avgående vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

A Pro Vice-Chancellor says thanks

It has been very encouraging to see the Vice-Chancellor’s commitment to environmental monitoring and assessment (EMA) during her first year at SLU. I have no doubt that this responsibility for supporting society with expertise and data that is so unique for our university will develop in exciting ways during the coming years. A key part of that development is already underway with the Vice-Chancellor’s decision to give one Pro Vice-Chancellor the responsibility for both EMA and other forms collaboration with society (“samverkan”). It is a wise move that can deepen the integration of EMA into SLU and at the same time strengthen SLUs interaction with society. The recruitment of Anna Lundhagen as the Pro Vice-Chancellor for this merged set of responsibilities also bodes well for the future. Anna has been recognized for her exemplary leadership while serving as the head of the Department of Ecology. That department’s work is also a central area for EMA.

On 31 August 2020, it is time to step back from my role of Pro-Vice-Chancellor and into “ordinary” life as a professor. It has been an extremely rewarding assignment to promote EMA, and more generally SLU for the past four and a half years. The EMA Council (“Rådet för fortlöpande miljöanalys”), with representatives from faculties and students, has been an exciting and constructive forum for exchanging ideas from all corners of SLU in order to provide SLU’s leadership with guidance regarding EMA. I have also enjoyed the highly professional and positive support from colleagues working with environmental data support, GIS support and communication. I would like to extend a special thank you to Ann-Sofie Morén and Göran Adelsköld (recently retired) who have kept much-needed order in the complex phenomenon that EMA is. But the best thing for me during these years has been the daily collaboration with so many talented colleagues both within SLU and among our partners outside SLU.

The work of recent months to select SLU’s first group of senior environmental assessment specialists has been a particularly satisfactory way to round off my time as Pro Vice-Chancellor. This new “competence level” (which was created in 2018 for those working primarily with EMA as a more appropriate alternative to the Docent and Excellent teacher competence levels) outlines various dimensions of excellence in SLU’s EMA. Now that clear criteria for excellence in EMA have been set, the possibilities for encouraging excellence in this area throughout SLU are even better.

The new competence level tailor made for EMA is just one of many successes for EMA in recent years. Timely delivery to evidence-based decision-support to government agencies regarding climate, biodiversity, fisheries, forestry and agriculture, the continual improvement of environmental data quality and availability, the introduction of job titles at SLU appropriate for those working mostly with EMA, the extensive work with the government’s major review of environmental monitoring, and the creation of innovative new environmental assessment methods in genomics, remote sensing and citizen research are some more highlights from my time as Pro Vice-Chancellor.

The dialogue with the authorities that rely heavily on SLU for decision support has also progressed and been concretized in new or renewed collaboration agreements. And a very competent cadre of EMA program coordinators keeps the communication going between the scientific expertise within SLU and those outside SLU who are in need of support from that expertise.

Among the successes, I also want to highlight how SLU handled the loss of ”EMA development resources” from the Swedish Board of Agriculture’s rural program, which went from 20 million SEK in 2016 to zero SEK in 2018. It was sad, but the ten years (2006-2016) with 20-40 million SEK annually for developing EMA at SLU contributed greatly to transforming EMA from a largely isolated branch of activity into an integral part of SLU. The structures that were built up during these years, many during Göran Ståhl’s time as Pro Vice-Chancellor, and the people who make those structures work, have handled the financial cutbacks constructively while maintaining a positive, cooperative spirit that has kept what is best for SLU as a whole in focus.

The motivation for me during my years as vice-rector has been to work for a fantastic part of a fantastic university – SLU’s environmental monitoring and assessment. The powerful combination of our knowledgeable experts and extensive environmental data is an invaluable asset for working with society’s grand challenges as formulated in Agenda 2030. I am pleased to now have the opportunity to get back to working full-time again in my regular role as professor of environmental assessment, after this period as Pro Vice-Chancellor at a world-class university that has been enriched by years of intensive collaboration with many talented colleagues.

Kevin Bishop, outgoing Pro Vice-Chancellor responsible for environmental monitoring and assessment

Världsvattendagen sätter ljuset på SLU som vattenuniversitet

Publicerat den

In English below

I de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030) spelar vattenfrågor en viktig roll i betydligt fler mål än de två med vatten i namnet (mål 6 & 14). Det beror på att vatten kopplar samman många mål, där till exempel vattenresurser, energiproduktion och matförsörjning behöver ses i ett helhetsperspektiv.

SLU jobbar både på bredden och på djupet med att ta fram ny kunskap om många av dessa livsviktiga vattenkopplingar, från källa till hav. Med över 400 kollegor som fokuserar på olika aspekter av vatten i både havs- och sötvattenekosystem, är SLU verkligen ett vattenuniversitet! Våra forskare och experter verkar i nordiska vattenlandskap och i många andra delar av världen, året om.

Världsvattendagen är ett bra tillfälle att lyfta fram den ”blå” sidan av SLU:s forskning och vår unika fortlöpande miljöanalys, som stödjer samhället i förändringsarbetet för att nå Agenda 2030. SLU:s utbildningar bidrar också till att bygga upp kompetens, så att samhället är bättre förberett för framtida vattenutmaningar.

För att hjälpa att påminna oss själva och omvärlden om SLU:s blåa sidor, ger SLU Vattenforum en samlad ingång till vattenarbetet.  SLU Vattenforum bygger sedan några år upp kopplingar internt och utåt genom bland annat publika satsningar som Baltic Sea Science Center på Skansen (med över 482 tusen besökare förra året, med start i april) och engagemang i Världsvattendagen.

Jag är särskilt mån om att SLU:s engagemang kring vatten blir känt, inte bara som välbehövlig vetenskaplig förståelse av vattenfrågor. Vi vill även engagera människor från olika delar av samhället i att vara med och bygga kunskap om vattnets kretslopp, transdisciplinärt. Behovet av detta slog mig när jag började titta lite mer noggrant på bilder av vattnets kretslopp i böcker och på nätet. Min nyfikenhet ledde till en systematisk analys. Den avslöjade att människor helt saknas i de allra flesta bilder av vattnets kretslopp som vi möter, redan under skoltiden.

Lyckligtvis engagerar SLU redan samhälle och allmänhet i vattenrelaterade frågor, genom medborgarforskning, olika miljöanalysprogram (bl.a. Övergödning, Biologisk mångfald, Skog och Giftfri miljö) och framtidsplattformar. Vid institutionen för stad- och land jobbar man även specifikt med hur deltagandeprocesser kan se ut i samband med lokalt införande av EU:s ramdirektiv för vatten.

SLU har allt att vinna på att använda Världsvattendagen för att påminna oss själva och våra samarbetspartners om hur centrala vattenfrågorna är för hållbarhetsmålen.

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

World Water Day highlights the blue SLU working towards Agenda 2030

In Agenda 2030’s Sustainable Development Goals (SDG’s) water has important roles that go far beyond the two SDG’s with water in their names (SDG 6 & 14).  That is because water connects so many of the goals, from the classic nexus between Water, Energy and Food to the challenges for partnerships (SDG 17).  SLU has the breadth and depth of expertise needed to create new knowledge about these connections linking life from water’s myriad headwater sources to the sea. Over 400 SLU colleagues are working on water issues in Nordic “waterscapes” and many other parts of the world, all year round, so SLU is truly a “water university” – in addition to its many other strengths.

World Water day is an opportunity to remember this water-related research, as well as SLU’s unique role in environmental monitoring and assessment (EMA) that supports society in making today’s Agenda 2030 transformations. And of course SLU is also building society’s capacity to manage water-related challenges through education.

To help remind ourselves, and the world, about this “blue” side of our university, SLU Water Forum is entering its third year building linkages internally and outwards through public interfaces such as the Baltic Sea Science Center at Skansen (with about 482 thousand visitors last year, starting in April) and engagement in World Water Day 2020.

I am particularly concerned to see that SLU’s engagement in water is recognized beyond just the scientific understanding of water. We have colleagues who are also working with transdisciplinary involvement of individuals from all walks of life, to build knowledge about the water cycle. The urgent need for this became apparent to me when I started looking a bit more carefully at the representation of the water cycle in books and on the internet. Curiosity led on to a systematic analysis which revealed that people were entirely missing from the vast majority of the pictures of the water cycle that we are exposed to throughout our lives, starting from grade school.

Fortunately, SLU is already engaging with society and citizens in water related issues, including through “citizen science”. Examples of this include Environmental Monitoring and Assessment programs (Eutrophication, Biodiversity, Forests and Non-Toxic Environment among others) and Future Platforms. The Department of Urban and Rural Studies has even worked specifically on participatory processes surrounding local implementation of the EU Water Framework Directive.

There is much to gain from using the World Water Day to remind ourselves, and others, of how vital the water issues are for the global sustainability goals.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor responsible for environmental monitoring and assessment

Ny kompetensnivå för ökad professionalitet och excellens inom miljöanalys

Publicerat den

Skrolla ned för en engelsk version av texten

Nu öppnar den första utlysningen av kompetensnivån senior miljöanalysspecialist. Kompetensnivån kompletterar docent respektive excellent lärare och innebär att även skickliga medarbetare inom fortlöpande miljöanalys synliggörs samt ges möjlighet till en karriärutveckling. Samtidigt får SLU en tydligt utpekad grupp av medarbetare som på ett strategiskt plan bidrar till miljöanalysens utveckling.

Miljöanalysverksamheten är unik bland svenska lärosäten med kompetensbehov som ser något annorlunda ut än den som krävs i en mer traditionell akademisk karriär. Excellens i att ta fram och förmedla beslutsunderlag riktade till nationella myndigheter är svår att värdera med mått anpassade för forskning eller utbildning. Den nya kompetensnivån är därför en viktig milstolpe.

Med kompetensnivån senior miljöanalysspecialist får SLU en vägvisare till excellens inom miljöanalys i universitetsmiljö. Huvudkomponenter, liksom för docenter respektive excellenta lärare, är vetenskaplighet, ledarskap, pedagogik och samverkan.  Kriterierna för att uppnå kompetensnivån senior miljöanalysspecialist har dock anpassats till de speciella förväntningar som finns inom miljöanalys.

Pedagogiken behöver vara mer inriktad på att möta målgrupper utanför universitetet. Allt arbete ska utföras på vetenskaplig grund, även vid de snabba återkopplingar till beslutsfattare som fortlöpande och med kort varsel efterfrågar underlag. Det krävs också skicklighet i att arbeta med miljödata, vilket är en komplex kunskapskälla som är helt avgörande för evidensbaserad hantering av de enorma utmaningar som finns kring klimat, biodiversitet, föroreningar och andra dimensioner av mänsklighetens ekologiska fotavtryck.

Huvudkriterierna för bedömning av kompetensnivån senior miljöanalysspecialist är:

  • skicklighet inom fortlöpande miljöanalys
  • vetenskapligt och utvecklande förhållningssätt inom fortlöpande miljöanalys
  • samverkan med samhället
  • medarbetarskap, ledarskap och samarbete inom universitetet
  • internationellt engagemang inom fortlöpande miljöanalys.

Tanken är att dessa bedömningskriterier ska fungera som en ledstjärna genom hela karriären för dem som arbetar med miljöanalys och leda till att SLU kan bidra ännu bättre i arbetet för miljömålen och Agenda 2030.

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

New competence level promotes professionalism and excellence in SLU’s Environmental Monitoring and Assessment

For the first time, you can apply for the title of senior environmental assessment specialist if you have the required competence level. The level complements the titles docent and excellent teacher (university teacher with merit-based salary increment). This means that skilled environmental monitoring and assessment (EMA) employees are highlighted and given the opportunity to develop their careers. At the same time, SLU gets a clearly appointed group of employees who, at a strategic level, contribute to EMA development.

Our EMA operations are unique among Swedish higher education institutions. The competence requirements within this field are somewhat different than in a traditional academic career. Excellence in developing and communicating decision support for sustainable development is a challenge to assess in relation to more traditional criteria for excellence in research and education. Therefore, the new competence level is an important milestone.

With the title of senior environmental assessment specialist, SLU gets a guide for achieving excellence in EMA within a university. Many of the key criteria are similar to those for docents and excellent teachers. These include a scientific approach, leadership, teaching and external collaboration. However, the criteria to reach the competence level of senior environmental assessment specialist have been adjusted to the special expectations relating to EMA.

Teaching needs to be more focused on reaching target groups outside the university. All work should have a scientific approach, even in regard to the swift feedback given to decision-makers, who often require decision support materials on short notice. Excellence in EMA also requires skill in working with environmental data, which is a complex source of knowledge that is crucial to evidence-based management of the massive societal challenges relating to climate, biodiversity, pollution and other dimensions of humanity’s ecological footprint.

The following are the main criteria for assessing the competence level in relation to the title of senior environmental assessment specialist:

  • EMA skills;
  • A scientific and progressive approach to EMA;
  • external collaboration;
  • staff, management and collaboration values within the university;
  • international commitment to EMA.

These assessment criteria not only set the bar for awarding the competence level, but will also serve as a guide to excellence for all of those working with EMA. This will help  SLU contribute even more to Sweden’s environmental objectives and Agenda 2030.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor responsible for environmental monitoring and assessment