Ett hållbart jordbrukslandskap behöver både miljöanalys och samverkan

English version below

Världen vi lever i är komplex, resurserna är begränsade och ska räcka till mycket samtidigt som vi ställs inför nya utmaningar. Detta är en verklighet som samhället såväl som akademin måste förhålla sig till, vilket SLU bland annat gör både genom vår forskning och samverkan och genom arbetet i våra miljöanalysprogram – exempelvis program Jordbrukslandskap.

I ljuset av den extremt varma och torra sommaren aktualiseras jordbrukets betydelse och inte minst frågor om vatten. I en allt mer urbaniserad värld, är det lätt att glömma hur beroende vi är av fungerande jordbruksmark för livsmedelsförsörjningen. Jordbruket skapar dessutom ett landskap med unika förutsättningar för biodiversitet och andra ekosystemtjänster.

Men hur ska vi sköta ett ”hållbart” jordbrukslandskap, och vad ska vi jämföra med? I miljövård använder man ofta ”opåverkade områden” som referenser för att utvärdera miljöpåverkan. Att jordbruk innebär en mänsklig påverkan skapar många frågor om hur man räknar plus och minus i hållbarhetstänkandet. Vilka arter ska gynnas och vilka ska missgynnas? Och hur mycket får produktionen kosta i kronor, area eller växthusgasutsläpp?

Jordbrukets hållbarhet väcker många politiska frågor. Det finns dock en hel del fakta för den som vill grunda sina avvägningar och beslut på vetenskap. Genom miljöanalys tar vi fram sådan kunskap som sätts i praktik genom samverkan med enskilda lantbruksföretagare, branschorganisationer och myndigheter.

Miljöanalys i jordbrukslandskapet har växt mycket de sista åren, något som vi bland annat uppmärksammar i ett temanummer av Miljötrender. Här kan du läsa om delar av det som vi gör för att möta framtidens utmaningar.

Kevin Bishop, vicerektor, fortlöpande miljöanalys.

Erik Fahlbeck, vicerektor, samverkan.


A sustainable agricultural landscape requires both environmental assessment and collaboration

We live in an increasingly complex world, where resources are not always adequate and where we constantly face new challenges. This is a reality that both society and academia have to relate to. At SLU, we do this through our research and collaboration work as well as through our Environmental Monitoring and Assessment (EMA) programmes such as Agricultural Landscape.

In light of the extreme heat and drought this past summer, agriculture – not the least the water issue – is a priority. In an increasingly urbanised world, it is easy to forget how dependent we are on functioning agricultural landscapes for the supply of food. Agriculture also shapes a landscape with unique preconditions for biodiversity and other ecosystem services.

But how do we manage “sustainable” agricultural landscapes, and what is a valid point of reference? The term “minimally impacted reference area” is often used in environmental conservation to evaluate environmental impact. Per definition, agriculture involves human impact and this gives rise to questions on how to calculate the pros and consin regards to sustainability. Which species should be favoured and which not? And how much can production be allowed to cost in terms of money, area used or greenhouse gas emissions?

Agricultural sustainability raises several political questions. There are, however, many facts to be used by those who seek  a scientific basis for deliberations and decisions. Through EMA, SLU produces the kind of knowledge that is is used in collaboration with individual agricultural businesses, trade associations and government agencies.

EMA in the agricultural landscape has expanded over the past few years, something that we have highlighted in the latest issue of Miljötrender (in Swedish), Here, you can read about some aspects of our work tackling the challenges of the future.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental Monitoring and Assessment.

Erik Fahlbeck, Pro Vice-Chancellor, External Collaboration.

SLU:s fortlöpande miljöanalys – så mycket mer än tidsserier

English version below

Gissa om jag blev förskräckt när en ny kollega, med stark miljöanalysprofil, beklagade att ”jag inte arbetar med fortlöpande miljöanalys för jag håller inte på med tidsserier”. Han tolkade fortlöpande som att SLU:s miljöanalys måste handla om tidsserier. Är det så? Vad är egentligen fortlöpande miljöanalys?

Det enkla svaret är att fortlöpande miljöanalys är en verksamhetsgren som är unik för SLU. SLU är det enda svenska lärosäte som har regeringens uppdrag att bedriva fortlöpande miljöanalys. Och miljöanalysen bidrar starkt till SLU:s förmåga att hävda sig som en framstående källa till nydanade forskning, utbildning och samverkan om hållbart brukande och bevarande av jordens resurser.

Men åter till min kollegas fundering. Visserligen innehåller långa tidsserier information om hur miljön utvecklas under naturliga förhållanden och mänsklig påverkan. Sådana data är värdefulla för vidare bearbetning i miljöanalys och forskning. Och data kombinerat med vetenskaplig expertis ligger dessutom till grund för miljöanalysens förmåga att förmedla beslutsunderlag från miljöanalys som kan visa vägen mot ett mer hållbart samhälle.

Men det finns många slags data vid sidan av data från organiserade miljöövervakningsprogram, till exempel data från medborgarforskning, fjärranalys, medeltida skattelängder och även metaanalyser av publicerade data. Allt detta är sådant som experter kan använda sig av för att ta fram beslutsunderlag och refereegranskad kunskap. Det finns ingen enskild typ av data eller expertis enbart för fortlöpande miljöanalys. Miljöanalysens kärna är skapandet av beslutsunderlag som stödjer samhällets strävan efter långsiktig, hållbar tillgång till miljöns ekosystemtjänster.

Och fortlöpande? Det betyder att SLU:s miljöanalys är aktuell, inte att det enbart handlar om tidsserier. När det behövs underlag till beslut om fiskekvoter för Östersjön, hur torka ska hanteras eller kunskap om vad som orsakar ett utbrott av skadegörande svampar är det bråttom. Även underlag till ny lagstiftning eller nya regler kräver ofta snabb handläggning. Myndigheter förväntar sig snabba svar, ofta inom månader, ibland veckor. Kraven på snabbhet skärps även när det gäller att tillgängliggöra miljöövervakningsdata.

Under mina tre år i SLU:s ledning har jag kommit i kontakt med många spännande arbetsfält vid vårt universitet, med det gemensamma att de på olika sätt bidrar med kunskap för en hållbar framtid. Det finns en hel del av detta som jag gärna vill rubricera som miljöanalys, men som av olika skäl inte klassas så. Inga medarbetare ska dock känna att de inte omfattas av SLU:s definition av fortlöpande miljöanalys på grund av att de inte arbetar med tidsserier. Det fortlöpande i SLU:s miljöanalys står för aktuell – någorlunda som i kungens valspråk. ”Kunskap för hållbarhet – i tiden”.

En konstnärlig tolkning av fortlöpande miljöanalys. Illustration Erik Walfridsson

En konstnärlig tolkning av fortlöpande miljöanalys med betoning på hur snabbt SLU:s experter måste arbeta för att leverera aktuella beslutsunderlag. Återges med konstnären Erik Walfridssons tillstånd.

 

SLU’s Environmental Monitoring and Assessment – so much more than time series

I was startled to hear a new colleague, with a strong background in environmental assessment, apologetically say “I’m not working on SLU’s environmental monitoring and assessment (fortlöpande miljöanalys) because I do not use time-series data”. He was under the impression that SLU’s environmental monitoring and assessment dealt only with time-series data. Is that really so? What actually is SLU’s environmental monitoring and assessment (EMA)?

A partial answer is that EMA is a mission unique to SLU among Sweden’s universities. SLU is the only university that has a mandate from the government to conduct EMA alongside the more customary university missions for research and education.  This unique mandate contributes to SLU’s ability to define itself as a world-class leader in tackling the grand challenge of using the Earth’s resources in a sustainable way.

But what about my colleague’s concern? Time series certainly do contain critical clues about how the environment responds to human influences as well as natural dynamics. Such data are a valuable starting point for both EMA’s work to support policy-makers directly, and research that advances the fundamental process of understanding, which should also lead to better policies, but in a longer-term perspective. Data, interpreted with scientific expertise, are the basis for environmental assessment’s work to provide decision-support.

However, there are many kinds of useful data in addition to the time series generated by systematic, long-term monitoring programmes. Data can come from citizen science, remote sensing, medieval taxation records, and even meta-analysis of published data. All of these data types can be used by science to produce decision support as well as peer-reviewed science. There is no single type of data or expertise that is required to be classified as a part of SLU’s work with EMA. The key characteristic is high-quality decision support which contributes to society’s pursuit of long-term, sustainable access to ecosystem services.

And what about the “ongoing” (fortlöpande) in the Swedish name for EMA? This adjective emphasises how SLU’s EMA is timely, not that it is a time series. The basis for decisions on fishing quotas for the Baltic Sea next month, dealing with a drought, or knowing how to control an outbreak of fungi attacking the forest is urgent. Even the formulation of new legislation or rules requires quick responses to requests for decision support. Authorities and the public often expect answers within months, sometimes weeks. The demands for speed are also being increased when it comes to making environmental monitoring data available to the public.

During my three years in SLU’s leadership, I have gotten to know more about how many exciting fields of work there are at our university than I did during my previous three decades at SLU. I am particularly impressed by the widely shared sense that SLU is contributing to knowledge for a sustainable future in many different ways. There is a lot of this that I would like to classify as EMA, but the boundaries between this and research, education and especially collaboration with society are not self-evident. Such definitions are of secondary importance though, since we are all part of SLU. However, I hope that no colleagues feel excluded from being a part of SLU’s mission for EMA because they do not work with time series. The “ongoing” (fortlöpande) in the Swedish definition of SLU’s EMA stands for being timely – sort of like in this adaption of the Swedish king’s motto. ”Knowledge for sustainability – in time”.

An artistic interpretation of SLU’s environmental monitoring and assessment. Illustration Erik Walfridsson

An artistic interpretation of SLU’s environmental monitoring and assessment. This emphasises how expeditiously SLU’s experts must work to deliver timely decision support concerning sustainable management of natural resources. Reproduced with the kind permission of the artist, Erik Walfridsson.

Miljöövervakning på SLU ger vinster för både samhälle och vetenskap

Scroll down for English version

Ett besök nyligen hos SLU:s ekologiinstitution bjöd på spännande berättelser. De tar sig an utmaningar kring brukande och bevarande av ekosystem, som frågor om hotade pollinatörer, växande rovdjursstammar och intensifierad, men hållbar växtproduktion. Mitt i en diskussion om fältexperiment nämndes värdet av miljöövervakningsdata för att sätta forskningsresultat i ett helhetsperspektiv.

Som ledare för Sveriges största utförare av miljöövervakning (SLU) var det glädjande att höra. Miljöövervakningsuppdrag är krävande, med tajta tidscheman, stränga krav på kvalitet, arkivering och tillgängliggörande av data samt resultat.

Vinsten med att SLU, snarare än ett forskningsinstitut, utför alla dessa miljöövervakningsuppdrag är att det ger direkta mervärden för samhället i form av efterfrågade beslutsunderlag, samtidigt som uppdragen gynnar forskning och utbildning.

Genom miljöövervakningsuppdragen, kvantifierar SLU:s miljöanalytiker verkligheten och tar fram ”facit” för aktuella miljöfrågor. Det gäller till exempel hur vi kan bevara hotade arter och livsmiljöer, åtgärda läckage av näringsämnen från jordbruk och därigenom utveckla en hållbar bioekonomi.

Sådana analyser är komplexa och måste väga in kunskap från många olika håll; miljöövervakningen bidrar med rikstäckande data och utvecklad statistiskt tänkande. När miljöövervakningen finns i universitetsmiljö kan resultaten i form av ny kunskap om miljöeffekter och hållbarhetsaspekter snabbare befrukta och komplettera näraliggande forskning och undervisning. Och den kan även inspirera till forskning, som inte är så näraliggande, utan mer tvärvetenskaplig.

Resultaten från miljöövervakning används dessutom i undervisningen och bidrar till att studenterna blir bättre rustade att hantera miljöaspekterna i utvecklingen av den hållbara bioekonomin. Dessutom kan också forskarstuderande (och forskare), som hittar problemformuleringar eller dataunderlag i anslutning till aktuell miljöövervakning, bidra till att samhällsangelägna frågor snabbare blir beforskade.

Exemplen på mervärden ovan kan summeras som en så kallad vinn-vinn-situation för samhälle, vetenskap och SLU. Det är därför som SLU strävar efter att vara en eftertraktad utförare av miljöövervakningsuppdrag.

De data som skapas genom SLU:s miljöövervakningsuppdrag är självklart öppna för alla att använda. Men genom att på olika sätt ha varit engagerade i miljöövervakningen och ha varandra som kollegor, så har SLU:s forskare, miljöanalysspecialister och lärare ett försprång i att använda alla dessa data. Här finns troligen ytterligare möjligheter att tillvarata!

Under 2018 kommer vi att få se hur väl vi har lyckats med att förvalta dessa mervärden ur både SLU:s och samhällets perspektiv. Redan till sommaren ska en pågående utvärdering, Kvalitet och Nytta 2018, belysa de faktorer som bidrar till vår forskningskvalitet och forskningens bidrag till omgivande samhälle. Senare i höst rapporterar Åsa Romson regeringsuppdraget om utredningen av Sveriges miljöövervakning.

Då får vi se om den mycket uppmuntrande indikationen på miljöövervakningens berikande integration vid ekologiinstitutionen är representativ för SLU som helhet!

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys
Peter Högberg, rektor


Environmental monitoring at SLU benefits both society and science

A recent visit to SLU’s Department of Ecology was filled with exciting presentations of excellent science. Researchers there are tackling challenging issues regarding the use and conservation of ecosystems, such as threats to pollinators, managing wolf populations, and intensified but sustainable plant production. In the middle of a discussion about field experiments, the value of environmental monitoring data was mentioned as a means for putting research results in a broader context that is more relevant for addressing society’s questions.

As leaders of the organization (SLU) that conducts more environmental monitoring assignments for the government than any other contractor, this was gratifying to hear. Environmental monitoring assignments are demanding, with tight schedules and strict requirements for quality, archiving and public availability of the data.

The benefit of SLU carrying out all these environmental monitoring missions, rather than a research institute or private enterprise, is that SLU provides added value for society in the form of scientifically-grounded decision support, while at the same time furthering SLU’s other goals for research, education and collaboration with society.

Through monitoring, SLU’s environmental analysts quantify the state of the environment. This provides timely, quantitative information for measuring society’s progress (or lack thereof) on specific environmental issues. Examples of how this helps us move towards a more stable bioeconomy include the conservation of endangered species and habitats as well as reducing the leakage of nutrients, pesticides and greenhouse gases from agriculture.

Such environmental analyses are complex and must weigh knowledge from many different fields. Environmental monitoring contributes with spatially and temporally representative data supported by cutting-edge statistical expertise. When environmental monitoring is performed in SLU’s academic environment, these data contribute to new knowledge about environmental impacts and sustainability aspects that can inform and complement closely related research. The data can also inspire research which is not so closely-related, but more innovative, even interdisciplinary or transdisciplinary.

The results of environmental monitoring are also used in SLU’s teaching to better equip students for tackling the environmental aspects of developing a more sustainable bioeconomy. Furthermore, research students (and researchers) who are in touch with both the environmental monitoring databases, as well as the issues that motivate the development of monitoring programs, get an excellent opportunity to find new scientific uses for these data.

These examples of added value can be summed up as a so-called win-win situation for society, science and SLU. That is why SLU strives to be a sought after partner in environmental monitoring missions.

The data created by SLU’s environmental monitoring are open for all to use. SLU researchers, environmental analysts and teachers, however, have a head start in using all of these data because so many are involved directly or have colleagues working with different aspects of the environmental monitoring. There are certainly even more opportunities waiting to be pursued!

During 2018 we will see how well we managed to use environmental monitoring for adding value from the perspectives of both SLU and society. Already by summer, the ongoing evaluation Quality and Innovation 2018, will highlight the factors that contribute to our research quality and the contribution of research to society. Later this fall, Åsa Romson reports her government sponsored investigation of Sweden’s environmental monitoring.

Then we will see if the highly encouraging indications about the enriching integration of environmental monitoring at the Department of ecology institution are representative of SLU as a whole!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental monitoring and assessment
Peter Högberg, Vice-Chancellor

Miljöanalys i hållbarhetens tjänst

Scroll down for an English version.

I år firar SLU:s fortlöpande miljöanalys 20 år som verksamhetsgren. Det har hänt mycket under dessa år och det är mycket nytt på gång! Tidigare satsningar på morgondagens miljöanalys, som e-DNA, rullar vidare. I veckan har SLU varit värd för en metabarcoding workshop och genom medel från SLU:s fond för forskningsinfrastrukturer har SLU Metabarcoding Laboratory nu etablerats. Vi ser fram emot Skansens Östersjöhus som öppnar 2018 och det nya forskningsfartyget Svea som sjösätts 2019.

SLU satsar under 2018 bland annat på metoder för att följa upp att miljöåtgärder får avsedd effekt, giftfri miljö, tillgänglighet till data och medborgarforskning.

Framtiden handlar även för SLU:s del mycket om att göra data och kunskap tillgängligt. Då kan data växlas upp till kunskapsbaserade handlingar mot ökad hållbarhet. Vi får skjuts på vägen i det arbetet av Naturvårdsverkets uppdrag om Smartare miljöinformation och genom vårt engagemang i Svensk Nationell Datatjänst, en nationell infrastruktur med förnyat stöd från Vetenskapsrådet. SLU:s roll här är att ta ansvar för miljö-, och förhoppningsvis även klimatdata. Vårt nya Skogsdatalabb, stött av Vinnova, är ett annat sätt att få data i arbete för en smartare och rakare väg mot en biobaserad ekonomi och en mer hållbar framtid.

För att denna omvandling, SLU:s hjärtefråga, ska bli verklighet behöver så många som möjligt i samhället vara engagerade i hållbarhetsfrågorna. Av den anledningen är jag särskilt nöjd över SLU:s nysatsning på medborgarforskning. Att de data vi får in är av stort värde visar bland annat Artdatabankens arbete med Artportalen, men det finns många fler dimensioner i den roll som medborgarforskning kan spela. Människor utanför akademin engageras i kunskapsfrågor vilket bör bidra till att undvika ett “post-truth”-samhälle och öka universitetens samhällsrelevans. Medborgarforskning är ett utmärkt sätt för forskare att möta människor i ett ömsesidigt utbyte. SLU:s frågor engagerar många, men de kan engagera betydligt flera. Det är en värmande tanke inför det nya året!

Kevin Bishop vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys


Environmental monitoring and assessment in the service of a more sustainable future

This year, SLU’s Environmental monitoring and assessment celebrates 20 years as an official part of our university. A lot has happened during these years, and there is plenty more on the way! Earlier initiatives on new environmental monitoring techniques, such as e-DNA, are ongoing. This week, SLU hosted a metabarcoding workshop, and SLU’s Metabarcoding Laboratory has been established with support from the SLU Research Infrastructure Fund. We are looking forward to Skansen’s new permanent exhibition on the Baltic Sea which will open in 2018, and the new research vessel “Svea”, which will launch in 2019.

In 2018, SLU will put a focus on, following-up on the effects of environmental measures to see how effective they have been, non-toxic enviroment, data availability and citizen Science.

More sharing of data and knowledge is also a key part of SLU:s future. This is an important way to facilitate knowledge-based decisions to promote society’s environmental, social and economic sustainability in the spirit of Agenda 2030. SLU is getting a helpful push in this direction by the Swedish Environmental Protection Agency’s assignment to develop smarter environmental information (Smartare miljöinformation), as well as through SLU’s involvement in the Swedish National Data Service. The latter is a national infrastructure that has just received support from the Swedish Research Council. SLU’s role here is to take responsibility for issues related to environmental data, and hopefully also even climate data. Our new Forest Data Lab, supported by Vinnova, is another way to get data working for a smarter and faster path towards the bio-based economy which is in Sweden’s national vision for a more sustainable future.

In order for this transformation – which is central to SLU’s mission –  to become reality, as many people as possible in society need to be engaged in sustainability issues. For this reason, I am particularly pleased with SLU’s recent initiative to create a citizen science platform. The data that citizen science collects is of great value in its own right. This is demonstrated well by The Swedish Species Information Centre’s work with the Swedish Species Observation System (Artportalen). There are, however, many more dimensions to the positive role that citizen science can play in society. One key benefit is helping people outside the university world to get involved in scientific issues. This should help to avoid tendencies towards a  ”post-truth society” and increase the social relevance of the higher education sector. Citizen science is also a great way for researchers to meet people in a mutual exchange of ideas and experience. SLU’s questions already involve many, but they can engage many, many more. And that is a very nice thought with which to approach the new year!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment

Miljöanalysens utveckling fortsätter

Under året har många berättat om hur värdefull miljöanalysens utvecklingsresurs är för SLU:s förmåga att bidra med underlag för beslut i viktiga samhällsfrågor som rör hållbar utveckling och ett förändrat klimat. Nationellt är denna resurs unik eftersom den möjliggör förnyelse inom området, vilket oftast inte är möjligt med myndigheternas strama ekonomiska ramar.

Även om SLU:s långsiktiga målsättning är att attrahera ”friska” pengar till utvecklingsresursen beslutade universitetets styrelse i veckan att för 2018 tilldela fortlöpande miljöanalys 10 miljoner kronor. Det är en betydelsefull markering från universitetets sida att miljöanalys är en viktig del av SLU:s verksamhet som kommer lägligt med tanke på de nu avslutade medlen från landsbygdsprogrammet som gjort utvecklingsresursen möjlig (2012-2016 cirka 20 miljoner kronor/år och 2017 10 miljoner kronor).

De tio miljonerna och ytterligare cirka 6 miljoner kronor av anslagsramen under 2018 innebär att miljöanalys har kvar en utvecklingsresurs för egna satsningar som komplement till de externa uppdragen och de verksamheter som betecknas formella åtaganden som finansieras genom anslaget till miljöanalys.

Rådet för fortlöpande miljöanalys, Fomar, kommer vid sitt nästa möte att diskutera förslag på hur utvecklingsresursen ska fördelas. Förutom några övergripande satsningar är ambitionen att cirka hälften av medlen kommer gå via fakulteterna till miljöanalysprogrammen för fördelning på angelägna projekt, i dialog med programmens externa referensgrupper.

Jag ser fram emot fortsatt utveckling av miljöanalysen vid SLU under 2018 och hoppas att fler forskare och lärare, både vid SLU och vid andra lärosäten, kommer att upptäcka miljöanalysens data som en viktig resurs för forskning och utbildning. Ett av de förslag som rådet diskuterar inom ramen för utvecklingsresursen handlar just om satsningar på förbättrad åtkomst till data – något som stödjer regeringens initiativ Smartare miljöinformation.

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys


The development of Environmental Monitoring and Assessment continues

During the year, many have spoken out about how valuable the development resource for Environmental Monitoring and Assessment has been to facilitate SLU’s ability to contribute to decisions in key social issues related to sustainable development and a changing climate. Nationally, this resource is unique as it allows for renewal in the area, which is usually not possible with the tight budgets that authorities’ have for commissioning decision support studies and environmental monitoring.

Although SLU’s long-term goal is to attract ”new” money for this development resource, the university’s board of directors decided to allocate an additional ten million SEK to Environmental Monitoring and Assessment for 2018. This is a significant indication by the university that Environmental Monitoring and Assessment is an important part of SLU’s mission. The decision is also quite timely given that funding for the development resource from the national rural development program (2012-2016 approximately SEK 20m/year and 2017 SEK 10m) is winding down.

The ten million, together with another six million SEK of the 2018 funding framework mean that Environmental Monitoring and Assessment has a development resource for initiatives that complement the external assignments and formal commitments already funded by SLU’s Environmental Monitoring and Assessment.

The FOMAR Council for Environmental Monitoring and Assessment will discuss proposals on how to allocate the development resource at its next meeting. In addition to several existing initiatives, the ambition is that about half of the funds will go through the faculties to the environmental assessment programs for projects prioritized through dialogue with the programs’ external reference groups.

I am looking forward to the continued development of Environmental Monitoring and Assessment at SLU in 2018. I also hope that more researchers and teachers at SLU, as well as at other universities, will discover the environmental monitoring data and assessment publications as valuable resources for research and education. One of the proposals for utilizing the development resource discussed by the FOMAR Council concerns improving access to data – something that supports the government’s initiative – Smartare miljöinformation (Smart environmental information).

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment

SLU:s miljöanalys plusminus20

Scroll down for an English version.

SLU:s miljöanalys har nyligen tagit två stora steg framåt, och samtidigt fått en rejäl utmaning. Ledningsrådet har godkänt inriktningsdokumentet för fortlöpande miljöanalys och tre nya tjänstebenämningar samt en kompetensnivå för dem som jobbar med SLU:s miljöanalys. Båda ärendena går nu vidare till rektor för beslut.

Sannolikt kommer personalavdelningen redan till årsskiftet att göra en översyn av titlarna för dem som arbetar med fortlöpande miljöanalys. En nämnd kommer att inrättas som får rektors uppdrag att anta excellenta miljöanalytiker. Snart kan de medarbetare som driver SLU:s miljöanalys framåt äntligen få tjänstetitlar som säger till omvärlden (och oss själva) att det är just miljöanalys som vi arbetar med. Jag är särskilt nöjd med att vi får en kompetensnivå som tydligt pekar på vad vi förväntar oss av SLU:s bästa miljöanalytiker (att jämföra med docent som är en av SLU:s andra kompetensnivåer).

Inriktningsdokumentet pekar på vad vi som universitet behöver göra för att bättre möta samhällets behov av vetenskapligt grundade beslutsunderlag för en mer hållbar framtid, både i Sverige och i omvärlden. SLU:s 10 miljöanalysprogram spelar en särskilt viktig roll i arbetet att hitta flera kontaktytor mot uppdragsgivare, så att samhället kan dra mer nytta av SLU:s enorma kompetens. För att driva denna koordinatorledda verksamhet krävs stabil och långsiktig finansiering. Inriktningsdokumentet visar vägen för kommande års arbete att utveckla SLU:s miljöanalys.

Arbetet med den långsiktiga finansieringen av SLU:s fortlöpande miljöanalys har tyvärr fått något mer av en rivstart än jag hade önskat. Mitt första besök till Näringsdepartementet för att diskutera miljöanalys gick mycket bra. Positiv stämning, konstruktiv feedback och besked att vi får medel från landsbygdsprogrammet även 2017. Sen på den något utdragna vägen ut genom gamla postens korridorkomplex, stämde en av våra handläggare av om det verkligen blir 20 miljoner kronor från landsbygdsprogrammet 2017 (liksom de föregående fem åren). Då visade det sig att det bara blir 10 miljoner kronor 2017 och inga medel från landsbygdsprogrammet 2018.

Beskedet var lika isande som de kyliga vindar som ylar genom novembers mörker. Men efter ett par dagars betänketid och stärkande möten med både rådet för fortlöpande miljöanalys och rektor, känner jag den klarhet som kommer efter ett stärkande bad i en isvak. Fokus för det kommande året är klart. Vi ska för alla våra miljöanalyspartners presentera exakt vad de får för de 20 miljoner kronor som landsbygdsprogrammet har satsat de sista fem åren, och hur mycket mer de kunde få för 20 miljoner kronor till.

SLU har länge velat ersätta medlen från landsbygdsprogrammet med en utökning av statsanslaget. 2017 blir året då vi från SLU:s miljöanalys ska lägga fram våra bästa argument för inte bara ett fortsatt förtroende att förvalta 20 miljoner kronor, utan också ett utökat mandat till 40 miljoner kronor.

Det extra anslag som SLU fick genom energi- och klimatpropositionen 2009-2011 och de extra miljoner som vi därefter fått genom landsbygdsprogrammet, har varit SLU:s egen chans att utveckla miljöanalysverksamheten som annars mest är uppdragstyrd. Våra 10 miljöanalysprogram används till att utöka kontaktytan mellan SLU:s kompetens och uppdragsgivare med målet att initiera nya, externfinansierade projekt så att samhället får ut mer av SLU. De nyligen genomförda utvärderingarna visar att miljöanalysprogrammen är en finslipad effektiv verksamhet (med viss möjlighet till förbättring), som skulle kunna expandera snabbt, exempelvis med nya program för fjäll och vilt, samt en internationell satsning på Agenda 2030-frågor.

Jag ska leda insatsen att säkerställa nya resurser under det kommande året. Mitt arbetsnamn för insatsen är ”plusminus20”. Nyttan av 20-40 miljoner kronor till SLU:s miljöanalys ska bli tydlig och konsekvenserna av uteblivna medel ska bli solklara.

Vi har en fantastisk organisation. Jag, tillsammans med en insatsgrupp, ser fram emot att få hjälp av många av er i kampen för ett utökat statsanslag till SLU:s miljöanalys 2018. Under 2017 är min målsättning att med hjälp av det mytomspunna “kapitalet” hålla den planerade budgeten på samma nivå som om vi fått de 20 miljonerna från landsbygdsprogrammet. Vi behöver driva vår verksamhet med full styrka under 2017 för att ta sats inför framtiden!

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys


SLU’s Environmental monitoring and assessment plusminus20

SLU’s Environmental monitoring and assessment (EMA) has recently taken two big steps forward, but also been confronted with a major challenge. The University Management Group has approved the strategy-orientation document for EMA, as well as a set of three new job titles, specifically for those who work with environmental monitoring and assessment, together with a proficiency level “excellent environmental analyst”. All these now go to the Vice-Chancellor for approval.

Most likely, the personnel department will start early next year to review the titles for those working with environmental monitoring and assessment. A committee will also be set up by the Vice-Chancellor to adjudicate applications for the new proficiency level. Soon the colleagues that make SLU’s EMA happen will finally get job titles that say to the outside world (and ourselves) that it is environmental analysis that we work with. I am particularly pleased to have a proficiency level which clearly indicates what SLU expects of its best environmental analysts. (One of SLU’s other proficiency levels is “associate professor”).

The strategy-orientation document identifies what we as a university need to do to better meet society’s need for science-based decision making for a more sustainable future, both in Sweden and abroad. In particular, SLU:s 10 EMA programs, each built around a Swedish environmental objective, have an important role in creating interfaces between our researchers and the organizations that need their expertise, so that society can benefit more from SLU:s outstanding resources in terms of both personnel and environmental data. The strategy-orientation document will be a valuable guide for future work in developing SLU’s EMA. To perform as well as possible, these 10 coordinator-led programs need stable long-term financing.

The work to secure this long-term financing has, however, gotten off to a rather more abrupt start than I had hoped. My first visit to the Ministry of Industry to discuss environmental monitoring and assessment went very well. There was a positive atmosphere, constructive feedback and news that we would continue receiving funds from the Rural Development Programme in 2017. Then on the way out after the meeting through the lengthy complex of corridors at Stockholm’s old post-office building, one of our government liaison officers double checked with a colleague to confirm that it really would be 20 million crowns from the Rural Development Program in 2017 (which was the level of funding for each of the previous 5 years). The message came back that it would only be 10 million crowns, and none in 2018.

The news was as icy as the chilly winds that have been howling through the November darkness. But after a few days of reflection and encouraging meetings with both the Vice-Chancellor and the Council for Environmental monitoring and assessment (Fomar), I feel the clarity that comes after a participating in that interesting Nordic tradition of cutting a hole in the ice of a lake and then jumping in for a brief swim. The focus for the year ahead is crystal clear. We will work to let our partner organizations and government sponsors know exactly what they get for the 20 million crowns that the rural development program has been investing annually over the last five years, and how much more they could get for an additional 20 million kronor each year.

SLU has long wanted to replace the funds from the Rural Development Programme with an increase in the government funding directly to the university. So 2017 will be the year that SLU will present our best arguments for not only being entrusted to utilize 20 million crowns to develop environmental monitoring and assessment, but also increase that investment to 40 million crowns per year.

The extra funding which SLU got from the Energy and Climate Bill in 2009-2011, together with the extra funding that SLU has received through the Rural Development Program over the last five years (20 million per year) has been SLU’s own opportunity to develop environmental assessment and monitoring activities that otherwise is almost entirely built around externally funded projects. Our 10 environmental programs were created to increase the contact between SLU’s expertise and potential partners who need that expertise with the aim of initiating new, externally funded projects so that society gets more out of SLU. The recently completed, independent reviews of these programs have emphatically concluded that these programs are finely tuned, highly successful operations (with some opportunity for improvement). Furthermore, these programs could expand rapidly, for example with new programs based around arctic, mountain and wildlife issues, as well as an international commitment to the implementation of Agenda 2030.

I will lead a task force during the coming year to secure new funding to replace what has been coming from the Rural Development Programme. My working title of the operation is ”SLU’s environmental monitoring and assessment – plusminus20”. The benefit of between 20 and 40 million crowns of funding for the development of SLU’s EMA should be made clear, as well as the consequences of not providing that funding.

We have a great organization! I, together with the task force, are looking forward to getting help from many of you in the campaign for increased state funding starting in 2018. In 2017, my goal is that with the help of the mythical ”accumulated capital” to keep the planned budget at the same level as if we had gotten the 20 million from the Rural Development Program that we had been expecting. We need to have our operation at full strength in 2017 to work for the future of environmental monitoring and assessment!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment


Min bild av vad fortlöpande miljöanalys är

Scroll down for English version

Att bruka biologiska naturresurser utan att förbruka dem är en mångfacetterad utmaning som kräver djupgående kunskaper om användningen av landskap och vatten. I denna strävan mot en hållbar utveckling behöver vi hitta smartare sätt att använda naturresurser där vi samtidigt värnar om biologisk mångfald, rekreationsvärden och andra ekosystemtjänster.

SLU har ett unikt uppdrag från regeringen att bedriva fortlöpande miljöanalys. Inom fortlöpande miljöanalysen är analyser och förmedling av ny kunskap om användningen av våra naturresurser central.

Men vad är fortlöpande miljöanalys egentligen? Nästan 20 år efter att regeringen först skrev in uppdraget i SLU:s regleringsbrev finns det fortfarande ingen entydig definition av fortlöpande miljöanalys. Detta tolkar jag som ett tecken på att verksamheten fortfarande utvecklas här på SLU.

För mig känns verksamhetens kärna klar och den består av tre delar. Den centrala delen är beslutsstöd till samhället kring hållbarhet. Men det finns två nödvändiga delar till. Den ena är vetenskaplig expertis om ekosystem, miljö och biologiska naturresurser. Den andra är data – omfattande mängder av data i tid och rum om vår omgivning. Dessa data behövs bland annat för att testa hypoteser när beslutsstöd tas fram. Exempel på det kan vara:

  • Har satsningar på naturreservat gynnat rödlistade arter?
  • Har skogsskötsel förbättrat Sveriges växthusgasbalans?
  • Har jordbruksåtgärder minskat läckaget av växtskyddsmedel eller näringsämnen till Östersjön?

Så är min bild av fortlöpande miljöanalys, som en treenighet, bildad av beslutsstöd, expertis och data.

Jag tänker att om ESS, det nya supermikroskopet som byggs i Lund, skulle ansöka om att bli en del av SLU:s miljöanalysverksamhet, så skulle jag ställa tre frågor.

  1. Kommer ESS att ha vetenskaplig expertis? Javisst!
  2. Kommer ESS att samla, lagra och tillgängliggöra data? Ja, i väldiga mängder!
  3. Kommer denna expertis och dessa data att generera aktuella beslutsstöd inom hållbarhet? Oklart.

Då blir ESS inte fortlöpande miljöanalys. Alla tre delarna i treenigheten behövs. SLU förväntar sig nämligen beslutsnära kunskapsprodukter inom hållbarhetsområdet för att en verksamhet ska kvala in som miljöanalysverksamhet.

Så ser min definition av fortlöpande miljöanalys ut just nu. Men det kan ändras. Jag har fortfarande mycket att sätta mig in i kring SLU:s många miljöanalysverksamheter. Hör gärna av dig om du vill diskutera utvecklingen av fortlöpande miljöanalys!

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys


My view of what environmental monitoring and assessment is about

Sustainable use of biological natural resources is a multifaceted challenge requiring profound knowledge of ecosystem function. We must find ways to improve the use of natural resources while protecting ecosystem services such as biodiversity, water and recreation.

Environmental monitoring and assessment is central to the production and dissemination of this knowledge. SLU also has a unique mandate from the government to conduct Environmental monitoring and assessment.

But what is meant by environmental monitoring and assessment? Nearly 20 years after the government first gave SLU this mission, there is still no simple definition of what this is or isn’t. I interpret this as a sign that the capacities to pursue this mission are still developing at SLU.

To me there are three integral components, with the first being the provision of decision-support to government, enterprises and communities about sustainability. But there are other two elements. One is scientific expertise on ecosystems, the environment and biological natural resources. The second is data – vast amounts of data about our surroundings and how they are changing. These data enable us to, among other things, test the hypotheses on which decision-support is based. For example:

  • Have investments in nature reserves benefited endangered species?
  • Has silviculture improved Sweden’s greenhouse gas balance?
  • Have the measures adopted by farmers reduced leaching of pesticides and nutrients to the Baltic Sea?

So my view of environmental monitoring and assessment is a trinity formed by decision-support, expertise and data.

To illustrate this, I think about what I would say if ESS, the new super microscope being built in Lund, would apply to become part of SLU’s environmental monitoring and assessment activities. I would ask three questions.

  1. Will ESS have scientific expertise? Of course!
  2. Will ESS to collect, store and make available data? Yes, in huge quantities!
  3. Will this expertise and these data be used to generate timely decision-support for increased sustainability? Unclear.

Therefore ESS is not environmental monitoring and assessment. All three components of the trinity are needed. SLU expects timely decision-support products for an activity to qualify as environmental monitoring and assessment.

That is my definition of SLU’s environmental monitoring and assessment for the time being. But that may change. I still have a lot to learn about SLU’s diverse array of activities in the field of environmental monitoring and assessment. Please contact me if you would like to discuss the development of these activities!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment